Syftet är också att lyfta vikten av samarbete mellan olika professioner i skolan samt med eleven och elevens vårdnadshavare.

Läs

Utgångspunkter i moment 4 

Ibland använder vi orden uppföljning och utvärdering som om de betyder samma sak. Det finns en risk att det uppstår begreppsförvirring och att olika betydelser läggs i begreppen i en och samma personalgrupp. Skolinspektionens rapport om arbetet med garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen lyfter bland annat vikten av att ord och begrepp i arbetet förstås och används på ett gemensamt sätt av all personal. 

Uppföljning

Det konkreta arbetet med att samla in kunskap och information som grund för analys av aktuellt nuläge efter genomförda insatser kring undervisning och stödinsatser, kallas för uppföljning. Det innebär inom garantin för tidiga stödinsatser att samla resultaten av det obligatoriska kartläggningsmaterialet, det obligatoriska bedömningsstödet och nationella proven samt övrig betydelsefull information om gruppen och enskilda elever gällande skolans breda uppdrag, så som tidigare har tagits upp i materialet. Det handlar också om att samla information och data kring den undervisning och de stödinsatser som pågått utifrån de utvecklingsområden som beslutades om efter det senaste uppföljnings-och utvärderingsarbetet. 

Utvärdering 

I utvärderingen analyseras resultat och övrig information och data utifrån faktorer som kan ha påverkat måluppfyllelsen och kvaliteten på undervisning och stödinsatser. En bedömning görs av vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras och utvecklas. Utvecklingsområden formuleras och det vidare arbetet planeras.

Utveckling av arbetet

Undervisningens utformning och kvalitet är avgörande för elevers möjlighet att lära. Därför behöver den utformas både i linje med aktuella styrdokument och utifrån det nuläge och de behov som finns i elevgruppen. Den fortsatta undervisningen och de stödinsatser som genomförs behöver följa de behov som finns om den ska bli framgångsrik. Att arbeta med utvecklingsområdena handlar alltså om att ytterligare skruva i den egna undervisningspraktiken, i stödinsatsernas utformning och i gruppens och skolans organisation för att möta de behov eleverna har för att kunna lära. Det är också viktigt att formulera vad som faktiskt förväntas hända som ett resultat av arbetet, vilken tid som står till förfogande och vem som har ansvar för olika delar av utvecklingsområdet.

Att ställa rätt frågor

Uttrycket “som man frågar får man svar” blir i det här sammanhanget särskilt giltigt. I forskningssammanhang och med ett vetenskapligt förhållningssätt är frågans formulering av stor vikt för att kunna säkerställa att resultatet faktiskt ger den information som eftersträvas: en ny sorts förståelse och ny kunskap att arbeta vidare med. Det är inte alltid uppenbart vad insamlad information och data faktiskt berättar. I det arbetet är det kollegiala samarbetet av stort värde. Det gemensamma utforskandet och prövandet av olika teorier kan ge en mer sammansatt bild av en företeelse och även öppna för fler möjligheter att förbättra och utveckla det som inte fungerar som det var avsett eller inte ger önskad effekt för elevernas lärande. 

Som ett stöd i arbetet att följa upp och utvärdera undervisning och stödinsatser samt formulera utvecklingsområden i er verksamhet, finns nedan ett dokument med exempel på frågor att ställa till den information och data ni har tillgänglig. De är tänkta som en hjälp att öppna för reflektion och dialog i högre grad än att ge entydiga svar. I skolans verksamhet med hela sin mångfald av elever och skillnader i förutsättningar finns inga enkla svar. Det systematiska utvecklingsarbete som beskrivits på olika sätt i materialet är en väg för att strukturerat hantera den mångfald och variation som finns, i arbetet med att alla elever ska få en likvärdig möjlighet till utbildning och utveckling.

Källor 

Hirsh, Å. (2021). Uppföljning som grund för undervisningsutveckling. Webbutbildning. Specialpedagogik för lärande. Förskoleklass, grundskola årskurs 1–9, gymnasieskola. Modul: Systematiskt arbete med stöd i undervisningen del 4. Stockholm: Skolverket

Nilholm, C. (2021). Att tänka som en forskare och handla som en praktiker. Webbutbildning. Specialpedagogik för lärande. Förskoleklass, grundskola årskurs 1–9, gymnasieskola. Modul: Systematiskt arbete med stöd i undervisningen del 1. Stockholm: Skolverket

Skolinspektionen. (2020). Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen. Tematisk kvalitetsgranskning 2020. Stockholm: Skolinspektionen

Skolverket. (2015). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm: Fritzes. 

Frågor som stöd vid uppföljning och utvärdering 

Exempel på frågor att ställa vid uppföljning och utvärdering av stöd i form av extra anpassningar.