Del 2 - Elevers rätt till utbildning och stöd

Läs

Några faktorer som påverkar undervisning och stödinsatser

Utgå från förutsättningar på skolnivå 

När ni vill utveckla en god systematik i arbetet med undervisning och stödinsatser är det värdefullt att tillsammans uppmärksamma och samtala kring faktorer i skolans organisation, det vill säga på skolnivå, som påverkar elevernas utbildning. Befintlig forskning och skolmyndigheternas publikationer och stödmaterial kan vara till god hjälp.

Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram från 2014 påtalar vikten av att skolan ser över hur organisationen omkring eleven ser ut innan stödinsatser riktade mot individen sätts in. Det kan handla om hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används och hur elevens lärmiljöer är organiserade. I den kontinuerliga dialogen mellan lärare, elevhälsan och rektor kan omständigheter på skolnivå, som påverkar elevernas möjligheter att nå målen för utbildningen, lyftas. Frågor som: vilken kompetens finns och hur används den? Hur ser vi på elever i svårigheter? Hur skapas en flexibilitet i organisationen som öppnar för olika lösningar utifrån föränderliga förutsättningar? 

Lärande, hälsa och välbefinnande som grund

Skolverkets kunskapsöversikt, ”Hälsa för lärarande – lärande för hälsa” från 2019 lyfter fram det starka dubbelriktade sambandet mellan studieresultat och hälsa. Vilket betyder att  goda skolresultat leder till bättre hälsa och omvänt att god hälsa ger bättre förutsättningar för elever att lyckas i lärandet. Alla ni som arbetar på skolan behöver därför tillsammans fundera kring hur lärmiljöer som främjar alla elevers lärande, hälsa och välbefinnande skapas. Vad främjar hälsa och lärande för era elever och hur kan ni hjälpas åt att förebygga skolsvårigheter? Arbetet med ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd är med andra ord en betydelsefull del i skolans förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande elevhälsoarbete och garantin för tidiga stödinsatser kan ses som en del i ett förebyggande arbete. Betydelsen av att stödinsatser ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt, beskrivs i Skollagen, 2010:800 3 kap. §5. 

Rektors ledarskap som nav 

Rektor har förstås en nyckelroll i det systematiska arbetet med sitt övergripande ansvar för att olika förutsättningar på skolnivå bidrar till en gynnsam utveckling för alla elever. I Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM:s, forskarantologi ”Elevhälsoarbete under utveckling” från 2018, lyfter forskaren Monica Törnsén vikten av att rektor leder arbetet med fokus på utveckling av undervisning och lärmiljöer som främjar lärande och hälsa. Värdet av att elevhälsoarbetet utgår från skolans utbildningsuppdrag betonas också i SPSM:s forskningsrapport ”Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete” av Hylander & Skott, utgiven av SPSM 2020. På de skolor som kommit långt i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, leder rektor elevhälsoarbetet som en del i skolans kärnverksamhet och inte som en stödverksamhet vid sidan av. Undervisning, stödinsatser och elevhälsoarbete ses då som olika delar i en helhet och utgör grundpelare i skolans systematiska kvalitetsarbete. Lärare, elevhälsans personal och rektor har mycket att vinna på att tillsammans uppmärksamma och utveckla de förutsättningar på skolnivå som är betydelsefulla för alla elevers möjligheter att nå utbildningens mål.

Se