En rektors erfarenheter av samverkan

Assaredsskolan har ungefär 260 elever i årskurs F–9 och ett fritidshem med ungefär 100 elever. Skolan drivs som ett föräldrakooperativ och här går många flerspråkiga elever. Både rektor och flera i personalgruppen har deltagit på SPSM:s utbildning kring dubblar läroplaner. Detta har varit utvecklande för skolans arbetssätt och bemötande. 

Hur har ni organiserat verksamheten kring integrerade elever? 

– Den elev som läser integrerat är med så mycket som möjligt i klassrummet, men har tillgång till resursstöd under dagen. Eleven arbetar med anpassade uppgifter som en klasslärare förbereder utifrån det som klassen arbetar med. Klassläraren planerar sedan elevens arbete tillsammans med resurspersonen. Eleven har möjlighet att också ta korta pauser och kan arbeta enskilt med en resursperson under dagen. 

Hur har ni har gjort för att öka delaktigheten för eleverna, både i undervisning och i sociala situationer?

– Lärarna som arbetar i klassen har fått något utökad planeringstid för att hinna med att planera utifrån både den anpassade grundskolans och grundskolans kursplaner. Eleven har också i perioder haft möjlighet att delta i undervisningen i en lägre årskurs i strukturerad lekaktivitet. Detta har fungerat som en möjlighet till variation och vila. Mentor och resurs finns också med på fritidshemmet. Där är eleven trygg med personalen och kan delta tillsammans med andra elever utan ytterligare anpassningar i verksamheten. Jag som rektor ser också till att lärarna har möjlighet att beställa anpassat material som behövs i undervisningen.

Hur har ni tänkt kring samverkan och hur kan man ta tillvara olika personalgruppers kompetens och erfarenheter?

– Många personer på skolan har fått möjlighet att delta i Specialpedagogiska skolmyndighetens kurs kring dubbla läroplaner. Det har gett oss en grund för att kunna arbeta tillsammans för att elevens skolgång ska bli så bra som möjligt. När lärarna i klassen har fått utökad planeringstid finns också utrymme för viss samplanering tillsammans med till exempel resurspersoner eller ämneslärare. 

Skolan har idag ingen egen anpassad grundskola och heller ingen samverkan med någon anpassad grundskola i närheten, men det vore bra att kunna få till ett sådant samarbete kring de elever som läser integrerat, säger Elin.

Hur ser elevhälsans roll ut i arbetet med undervisningen för elever som läser integrerat?

– Skolans specialpedagog har en samordnande roll som innebär att alla får veta vad eleven behöver och arbetar åt samma håll.  Specialpedagogen finns även med som stöd i planeringsarbetet, handleder personal och arbetar också enskilt med eleven vid olika tillfällen. Lärarna får också stöd när de ska genomföra den anpassade grundskolans bedömningsstöd. Elevhälsoteamet finns också med i kontakten med elevens vårdnadshavare och har tidigare funnits som stöd när eleven blev mottagen i den anpassade grundskolan. 

Kan du beskriva några faktorer som påverkar möjlighet till samverkan? Hur ser era utmaningar ut?

– Eftersom vi är en liten skola är samverkan ganska enkel att få till i vardagen. Både jag som rektor och elevhälsoteamet finns tillgängliga på skolan och personalen kan lätt komma i kontakt med oss på olika sätt. Utmaningarna är att skapa utrymme för gemensam tid för planering och kollegiala reflektioner där arbetslaget tillsammans kan ta sig an en långsiktig planering och fördjupa sin kunskap.

Om det hade funnits nätverksträffar kring den här elevgruppen i närheten av skolan hade jag gärna deltagit. Jag saknar ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte kring de integrerade eleverna.  

Vad ser du att personalen behöver för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt med de elever som läser integrerat? 

– De behöver få ta del av kunskap om elevens funktionsnedsättningar och hur de påverkar lärandet. Det är också viktigt att personalen får möjlighet att sätta sig in i läroplanerna och vara delaktiga i hur man formar organisationen kring eleven. Min uppgift som rektor är att se till att de får förutsättningar för att göra ett bra jobb med eleven. Det kan handla om resursfördelning på skolan, ansökan om tilläggsbelopp eller inköp av det material som krävs. Vi har gjort det möjligt att delta i utbildning kring elever som läser integrerat och skapat utrymme för att lärare tillsammans ska kunna läsa och förstå de olika läroplanerna.

Har du sett några positiva effekter av att ha en elev som läser integrerat i grundskoleklass?

– Eleverna har fått syn på att det är okej att vara annorlunda och att alla har olika förutsättningar. Förståelsen och toleransen har ökat hos eleverna. Eleven har kompisar att vara med som är måna om sin klasskamrat, och både elever och personal har fått träna sig i att se de små framstegen i lärandet. 

Vi som skola känner oss nu mer rustade att ta emot elever som läser integrerat om eller när det blir aktuellt igen. Vi har en idé om att skapa en liten grupp för elever som läser integrerat och att koppla en specialpedagog till den gruppen. Det som sätter käppar i hjulet är att vi just nu inte har tillräckligt med lokaler för det. Vi har lärt oss många saker och känner oss bättre förberedda för att ta emot fler elever.

Vad vill du skicka med som en lärdom till andra rektorer?

– Bli inte förskräckt när du får en elev med IF på din skola, utan tänk att det är en möjlighet och en tillgång. Det kan bidra med lärande till hela verksamheten, både för elever och personal. Vi är olika, vi är bra, men vi funkar olika och behöver lite olika saker. Det finns stöd att få hos SPSM. Sök även stöd av andra rektorer som också har elever med IF, du behöver inte vara ensam i det. Det är bra att det finns ett studiepaket som skolan kan välja att använda på det sätt som passar.