Hörhjälpmedel

Hörhjälpmedel är ett samlingsbegrepp för olika former av individuellt utprovade hörapparater, men också för hörtekniska lösningar som mikrofoner, högtalare och teleslingor. Hörapparaten sköter anpassningen till hörselnedsättningen och hörtekniken till miljön.

Hörapparater

I det här stödmaterialet används ordet hörapparat som samlingsbegrepp för alla typer av bakom-örat apparater, kokleaimplantat eller CI, benledningsapparater, med mera. Den tekniska utvecklingen går snabbt på det här området. Därför presenteras här bara det mest grundläggande om hur hörapparater fungerar.

De flesta hörapparater har flera lyssningsprogram. Man kan välja mellan olika lägen eller program. Alla hörapparater har ett M-läge, som betyder mikrofonläge. När M-läget är på tar mikrofonen upp ljud i rummet och förstärker dem. I hörapparatens T-läge tar hörapparatens telespole upp ljud elektromagnetiskt, via teleslinga eller radiovågor, och stänger ute alla andra ljud. Det finns ofta också ett kombinerat MT-läge.

För personer som inte klarar av att sköta sin egen teknik är det bra med en hörapparat som med en liten lampa visar vilket program apparaten är inställd på, samt att det kan finnas en fjärrkontroll till hörapparaten för lärare och annan personal.

Detta felsökningsschema för hörapparater och kokleaimplantat (PDF-dokument, 78 bytes) bygger på ett underlag ifrån hörselhabiliteringen på Rosenlunds sjukhus. Vissa av åtgärderna går att göra på egen hand, hemma eller i skolan, men andra måste göras av en audionom.

Hörapparater ska anpassa ljudet till den individuella hörselnedsättningen och har även egenskaper som ska minska buller och framhäva tal. Men förmågan att framhäva tal i en miljö med bakgrundsljud är mycket begränsad. Som regel gäller att det är effektivt att:

  • vara nära den man vill prata med, helst inom en eller ett par meters talavstånd
  • använda någon form av hörteknik i kombination med hörapparaten
  • se till att ljudmiljön är så god som möjligt.

En hörselnedsättning kan inte alltid kompenseras fullt ut med hörapparater eller kokleaimplantat, men en god ljudmiljö ger optimala förutsättningar för att en person ska kunna nyttja sina hörapparater.

Observationsschema för skolans auditiva miljö

Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram ett observationsschema för skolans auditiva miljö. Med auditiv miljö menar vi här möjligheten till kommunikation med hänsyn till pedagogik, ljud- och ljusmiljö och hörteknik. Det här schemat tydliggör hur förutsättningarna ser ut, i en viss lokal under ett visst lektionspass. Observationen kan enkelt göras av en lärare eller annan person på en kollegas lektion. Det finns också ett par frågor som är riktade till eleverna, om deras upplevelser av den auditiva miljön.

Med hjälp av observationsschemat och den handledning som hör till kan skolan vidta åtgärder som utvecklar tillgängligheten för elever med hörselnedsättning, i alla lokaler där undervisningen bedrivs. Observationsschemat finns som en ifyllningsbar pdf-fil, men kan också skrivas ut.

Ladda ner Observationsschema för skolans auditiva miljö och handledningen.

Behovet av materialet blev tydligt efter undersökningen Hörteknik och dess användning i skolan som genomfördes 2013–2014 i Stockholms läns skolor, den så kallade HODA-studien. Resultatet i undersökningen visar att hörtekniken ofta fungerar dåligt i skolorna, men att den används trots det. Resultatet visar också att förutsättningar för en god ljudmiljö nästan aldrig finns, och att medvetenhet och kunskap om kommunikativa strategier hos undervisande lärare är bristfällig. Samtidigt visar studien att fyra av fem lärare efterlyser kompetensutveckling inom området hörteknik.

Hörteknik

Hörteknik innebär exempelvis teleslingor, slingförstärkare, mottagare och trådlösa mikrofoner som kompletterar lyssning via hörapparater.

Produkter som används i hörtekniska lösningar har olika kvalitéer när det gäller användarvänlighet, anpassning till pedagogiska krav, flexibilitet och inte minst när det gäller ljudets kvalité. Barn och elever gör olika prioriteringar i hörteknikens kvalitéer. Vissa väljer enkelhet i användningen framför ljudkvalité. Andra väljer att få så tydligt tal som möjligt och kan acceptera lösningar som ibland kan vara krångligare att använda. Men kriteriet för val av hörteknik bör vara att den ska vara både enkel att använda och ha god ljudkvalité. Hörtekniken ska återge originalljudet transparent och opåverkat, med ett minimum av ovidkommande ljud. Grundläggande är att både barnets eller elevens individuella behov och de pedagogiska förutsättningarna vägs in när teknikvalet görs.

Hörteknik som används i förskola och skola kan delas in i två kategorier, fasta system och portabla system.

Fast hörteknik

Fasta system innebär att ljudet från trådlösa mikrofoner, interaktiva skrivtavlor och andra programkällor överförs via en teleslinga till hörapparatens inbyggda mottagare, som kallas telespolen. Teleslingan, som är sista länken i det fasta systemets kedja, är en kabel som kan vara förlagd i golv, tak eller kanske spikad efter golvsockeln.

Teleslingans trådlösa överföring till hörapparatens telespole är standardiserad vilket innebär att alla hörapparater eller kokleaimplantat med telespole kan kopplas upp mot teleslingan. Antalet personer som kan lyssna samtidigt är i princip obegränsat.

Ett fast system medger installation av valfritt antal mikrofoner som dessutom, om ett sådant produktval görs, kan användas samtidigt. Det är enkelt att koppla in ljudet från interaktiva skrivtavlor och datorer till systemet, vilket ger bra förutsättningar för tydligt ljud exempelvis när man visar film i undervisningen. Att placera en mikrofon framför en högtalare för att på så sätt förmedla ljudet till hörapparaterna innebär svårigheter att kontrollera ljudkvalitén och det bör undvikas helt.

Portabel hörteknik

Även i portabla eller bärbara system används trådlösa mikrofoner, men det är sällan möjligt att enkelt kombinera dem med ett fast system. Mikrofonerna i det portabla systemet sänder trådlöst till barnets eller elevens individuella mottagare. Mottagaren kan vara sockerbitsstor och antingen sitta inkopplad i nedre delen av hörapparaten eller vara inbyggd i den. Den kan också vara i form av en apparat som man har i fickan eller klämmer fast i kläderna med en klämma. Med hörapparat i MT- eller T-läge sker lyssningen via en halsslinga som är ansluten till den portabla mottagaren. Direkt anslutning av vanliga hörlurar till mottagaren är också möjligt, så man kan lyssna även utan en hörapparat.

Att välja hörteknik

Val av hörteknik ska ske i nära samverkan mellan elev, pedagogisk verksamhet och förskrivare. Det bör läggas stor vikt vid att säkra en röd tråd i insatsen från den medicinska och hörtekniska behandlingen till den pedagogiska och rådgivande som görs för att underlätta barns och elevers delaktighet i förskola och skola.

Hörteknikens kvalité och funktionalitet

I regel kombineras hörtekniken med elevens hörapparat. Därför är egenskaperna i hörapparaten mycket viktiga och val av hörteknik ska därför göras av den verksamhet som har förskrivit det individuella hjälpmedlet. Valet ska givetvis ske i nära samverkan med elev och verksamhet. Grundläggande aspekter att tänka på vid val av hörteknik är ljudkvalité, funktionalitet och driftsäkerhet.

  • Ljudkvalitén bestäms i hög grad av vilket avstånd det är mellan talarens mun och mikrofonen. Avståndet bör högst vara någon eller några centimeter, eftersom ökat avstånd ger ökat bakgrundsljud, vilket gör det svårare att uppfatta talet. Huvudburna mikrofoner ska alltid sitta rakt framför munnen på den som talar, medan handhållna mikrofoner ska vila mot talarens haka.

 

  • Funktionaliteten hos hörtekniken avgörs av antalet mikrofoner, hur strömbrytarna är placerade och hur mikrofonerna laddas. Grundprincipen är att användningen ska vara enkel och intuitiv. Det bör finnas två mikrofoner för lärare och annan personal, och tillräckligt med elevmikrofoner så att de kan stå inom armlängds avstånd för alla elever. Två personer kan dela på en elevmikrofon. Det är optimalt om alla mikrofonerna kan användas samtidigt, men ett minimikrav är att lärarnas mikrofoner och en elevmikrofon kan användas samtidigt.

 

  • Driftsäkerheten kan skilja sig mellan fasta och portabla system. Det har visat sig att fasta system är lättare att hålla en förbyggande och avhjälpande tillsyn på, vilket kan vara en utmaning när det gäller portabla system. Ibland väljs fasta system med teleslingor som basutrustning och portabla system som komplement till de fasta.

Utvärderingar visar att med tekniska kontroller fyra gånger per termin kan man uppnå att cirka hälften av den förskrivna hörtekniken fungerar. Det ger en indikation på hur ofta hörtekniken bör kontrolleras.

Begränsande egenskaper hos hörteknik

Begränsat omfång

Hörtekniska produkter kan ibland ha egenskaper som begränsar omfånget för svaga och starka ljud, det vill säga dynamiken. Om sådan begränsning aktiveras i hörtekniken, vid normal talstyrka, kommer det att påverka talets prosodi. Påverkan på talets prosodi försvårar talförståelse och taluppfattning. Hörtekniken ska, så långt det är möjligt, förmedla ett transparent ljud till hörapparaten, det vill säga att ljudet ska vara opåverkat av överföringskedjan. Anpassning av ljudet ska i första hand ske i den individuellt utprovade hörapparaten.

Latency eller ekoeffekter

Vissa trådlösa mikrofoner kan ge upphov till ekoeffekter i ljudet, så kallad latency, eller delay. Även hörapparater kan ha viss latency. Huruvida det är störande beror på hur lång latencyn är. Tillverkare av hörapparater strävar efter att hålla latencyn under 5 millisekunder, eftersom studier visar att en latency som överstiger 5 millisekunder kan upplevas som störande. Även i hörteknik kan latency som sagt förekomma, och ibland är den mer än 15 millisekunder lång. Det ger en tydlig ekoeffekt och en metallisk färgning av ljudet. Att lyssna på den typen av ljud kan bli mycket påfrestande och störande, i synnerhet om den som talar hör den egna rösten via hörteknik och hörapparat. All latency i en teknikkedja summeras, exempelvis den mellan hörteknik och hörapparat. I fallet ovan blir därför resultatet en latency på 20 millisekunder.

Långt mikrofonavstånd

Tekniska lösningar som bygger på mikrofonavstånd som är mer än 50 centimeter mellan mikrofonen och talarens mun är mycket tveksamma att använda. Ljudegenskaperna i en sådan lösning måste bedömas av den som ska använda den.

Kostnadsansvar för hörteknik

När det gäller kostnadsansvar för hörteknik kan ansvarsfördelningen mellan landstingens hörselvård och skolhuvudmannen skilja sig åt. Vissa landsting svarar för hela teknikbehovet, andra svarar för delar och något landsting står enbart för fritidshjälpmedel. I det senare fallet ansvarar skolhuvudmannen för att lösa teknikbehovet i skolan.

Ansvarsfördelningen som rör tillgänglighet i skola för elever med nedsatt hörsel går tillbaka till 1980-talet där betänkandet Tekniska hjälpmedel för handikappade (SOU 1981:23) föreslog att landstingen skulle ha ansvaret för hjälpmedel inom utbildningsväsendet. Genom propositionen 1982/83:174, Om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m., beslutades bland annat att hörselvården skulle ansvara för hjälpmedel till elever med hörselnedsättningar i undervisningen. Två senare utredningar, Hjälpmedel (SOU 2004:83) och Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? (Hjälpmedelsinstitutet 2008) pekar på många gränsdragningsproblem i detta sammanhang, men också på vikten av att eleverna får de hjälpmedel de behöver. Utredningarna betonar därför betydelsen av samarbete mellan landsting och kommun.

Oklarheter i kostnadsansvar får inte fördröja eller hindra eleven från att få rätt hjälpmedel. En viktig fråga är var kompetensen för utprovning och bedömning av hjälpmedel finns. Om man undantar vissa specialskolor, som har egen expertis, står det klart att kompetensen inte finns inom kommunerna utan inom landstingets hörselhabilitering, något som har lett till den praxis som avspeglas i dokumenten som kallas Hjälpredorna. Hjälpredorna beskriver gränsdragning och ansvarsfördelning för de olika verksamheternas insatser och är utarbetade i samverkan mellan landsting, kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten. De olika hjälpredorna ligger på den här sidan.

Publicerat måndag 4 juni 2018 Granskat onsdag 7 november 2018

  • Bildtext saknas

    Vad var det du inte hörde HODA

    Hörteknik och dess användning i skolan I vårt land finns omkring 4 600 barn och ungdomar med en hörselnedsättning av den grad att de förskrivits hörapparater, kokleaimplantat, benförankrad hörapparat