Studieteknik och studieplanering

Vi är olika när det handlar om hur vi lär oss nya saker och hur mycket tid och energi som går åt. Studieplaneringen behöver därför utgå ifrån individuella behov.

I den individuella studieplaneringen är ofta tiden en nyckelfaktor. Vad som är tillräckligt med tid för att bli klar med en uppgift, eller bli klar med en hel kurs, är olika från person till person. Kom ihåg att det är slutmålet som är det viktiga, inte hur lång tid det tar att komma fram dit.

Studietekniker att testa

Ibland är det bra att testa nya sätt att göra saker på. Här finns förslag på olika tekniker som kan underlätta studierna för studenten.

1. Gå igenom förslagen tillsammans.
2. Diskutera vilket eller vilka förslag som verkar bra att testa just nu. Hjälp varandra att formulera vad målet är med att testa just detta förslag. Sätt ord på vad det är som ska förändras och dokumentera det i checklistan för mål. Exempel på målformulering kan vara "Genom att skriva av bokens rubriker och göra egna sammanfattningar av kapitlen i ett dokument ska jag få bättre överblick över ...".
3. Välj ett eller ett par förslag och testa i praktiken. Testa flera gånger.
4. Bestäm när och hur ni följer upp hur det fungerade.

Förslagen nedan är sammanställda av rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och verksamheten för studievägledning och studentstöd på Studentcentrum vid Umeå universitet.

I pdf-versionen av Mentorshandboken kan du läsa mer om studieteknik i utbildningen, där finns exempelvis en ordlista med akademiska språkhandlingar och checklistor för tentamen. 

Ladda ner Mentorshandboken som pdf

Det finns också en schemamall och en övning om tidstjuvar, som du även hittar här:

Schemamall (PDF-dokument, 74 kB)
Övning: Hitta tidstjuvarna (PDF-dokument, 96 bytes)

Använd visuellt stöd

 Bilder, filmer, symboler, diagram och annat visuellt stöd är ett bra stöd både för att lagra information i minnet och för att plocka fram kunskapen igen. Att fotografera under föreläsningar och laborationer kan vara ett bra sätt för den som behöver visuellt stöd.

Tänk på att:

• Fråga om det ok att fotografera.
• Spara inte alla bilder. Välj ut dem som är viktigast redan efter föreläsningen och kasta resten.
• Använd de bilder du tagit. Kopiera in dem i dina anteckningar, skriv egna bildtexter eller stödord till dem och skriv ut de allra viktigaste bilderna och sätt upp dem på väggen.
  

Här är fler förslag på hur du kan använda visuellt stöd. Kombinera gärna förslagen med varandra.

• Sök på internet efter bilder och filmer som tar upp det område som du studerar.
• Rita i dina anteckningar, i datorn eller på papper. Använd symboler som betyder något för dig, till exempel pilar, pyramider, stjärnor.
• En text är också ett bra visuellt stöd. Läs med pennan i handen. Stryk under viktiga ord, skriv in kommentarer och frågor nära texten. Skriv av viktiga texter. Använd typsnitt, teckenstorlek och radavstånd på ett sätt som passar dig.
• Färger kan användas på olika sätt. Exempel att testa: färger som mörkgrått, lila eller rött kan symbolisera något som är negativt eller något som du behöver undersöka mera. Gult kan stå för något som är eventuellt eller halvfärdigt. Grönt kan stå för något som är positivt eller helt färdigt, medan blått kan stå för något som är neutralt i sammanhanget. Datorprogrammet Excel har inbyggt stöd för att sortera innehåll i tabeller efter färg.
• Skapa egna tabeller och egna tidslinjer.

Det finns många olika sorters diagram som är användbara för att visualisera olika saker:

• Stapeldiagram visar skillnader i mängd.
• Cirkeldiagram visar fördelningen mellan olika kategorier.
• Venn-diagram kan visa både likheter och skillnader med hjälp av två eller tre överlappande cirklar.
• Träddiagram visar indelning i kategorier och underkategorier i flera nivåer.

Se fler exempel på diagram och hur de kan användas. 

Skapa mening för just dig

Jämför ny kunskap med det som du redan kan om ämnet. Det vill säga, aktivera långtidsminnet och skapa nya samband. Att skapa egna associationer och inre bilder kan också fungera som stöd för minnet.

Att ge studiematerialet en meningsfull betydelse för just dig kan ge både minneshjälp och motivation. Testa att formulera meningar där du kopplar ihop den nya kunskapen med dig själv, det som du redan kan och dina målsättningar och motivationsfaktorer:

• "De här nya perspektiven ger mig bredare kunskap om ... och en djupare förståelse för ...".
• "Om det kommer en fråga om det här på tentamen kommer jag att ta upp de här tre sakerna i svaret".
• "Jag har nu läst en annan students uppsats i mitt ämne, det är första steget på vägen till att skriva min egen uppsats".

Förtydliga inbyggda strukturer och kategorier

Det är lättare att minnas och återge något som är ordnat enligt en tydlig struktur, till exempel:

• En kronologisk struktur är ordnad efter tidsfaktorer: "Först gör man A, sedan gör man B, och därefter C."
• En hierarkisk struktur är ordnad efter hur betydelsefullt något är: "Det viktigaste är A, det näst viktigaste är B".
• Orsak och verkan: "Om vi gör A så får vi effekten B".
• Gruppering och kategorisering innebär att ordna saker efter deras likheter eller skillnader: "Detta gäller för A och B, men inte för C. För både B och C gäller istället detta", "Å ena sidan A, å andra sidan B". Ofta finns också underkategorier i flera nivåer: "Kattdjur är en underkategori till däggdjur. Lodjur, tamkatter och lejon är underkategorier till kattdjur", och så vidare.

Alla ämnen eller områden som du studerar har flera sådana här grundläggande strukturer inbyggda. Lär dig att hitta och känna igen de viktigaste av dem. Gör strukturerna tydliga för dig själv genom att använda visuellt stöd. Repetera dem tills de stannar kvar i långtidsminnet. Då blir det enklare för dig både att förstå ämnet och plocka fram det som du redan kan när du ska lägga till ny kunskap eller redovisa kunskapen på något sätt.

Läs snabbare och smartare

De här förslagen handlar bland annat om läshastighet och lässtrategier. Att kunna läsa och ta till sig innehållet i en text handlar både om att kunna avkoda orden och att förstå det man läser, läsförståelse. En funktionsnedsättning kan medföra svårigheter med avkodning eller läsförståelse eller både och. Att med lätthet kunna avkoda en text innebär inte per automatik en god läsförståelse, läsaren kan ändå behöva stöd i sina lässtrategier, till exempel genom att planera läsningen. Ett sätt att ta till sig text är att lyssna på den. Många böcker finns inlästa, vilket kan vara hjälpsamt.

 Tänk på att alla strategier inte fungerar för alla personer, testa vad som fungerar bäst för dig.

Planera läsningen

Förbered dig innan du börjar läsa en bok eller en annan längre text. Om du kastar dig in i läsningen utan att veta vad det handlar om eller varför du läser, ökar risken för att du inte förstår eller orkar läsa klart. Dessutom är det inte alltid nödvändigt att läsa hela boken, det kanske bara är vissa delar som är relevanta för uppgiften du arbetar med.

1. Läs alltid baksidestext och innehållsförteckning först. Ta din tid. Fokusera mest på kapitelrubrikerna: Vad står det? Vad tror du att det kommer att handla om?
2. Aktivera långtidsminnet: Vad kan du redan om det här ämnet? Vad känner du igen från föreläsningarna?
3. Läs en liten bit i början och i slutet av varje kapitel. Läs eventuella sammanfattningar.

Gör ett strategiskt val för hur du ska gå vidare med läsningen. Det kan vara några kapitel som verkar vara mindre viktiga just nu, till exempel kapitel som ger en introduktion till ämnet för den som inte kan något alls. Hoppa över dem så länge. Koncentrera läsningen till det som är viktigast just nu.

En läslogg är ett enkelt och bra sätt att arbeta med läsningen. Skriv av alla rubriker i ett dokument och lägg in sammanfattningar, frågor och kommentarer till texten där medan du läser. Senare, när det är dags att repetera, är den typen av anteckningar ett bra verktyg att använda.

Undvik "tillbakahopp"

Du får en bättre helhetsförståelse om du bara läser framåt. Vid en första genomläsning är helheten viktigast. Gå därför inte tillbaka om du har missat ett ord eller en detalj.

Försök att se flera ord i taget, det vill säga undvik att fixera blicken vid varje nytt ord. Ett mål kan vara att bara göra tre eller fyra fixeringar per rad. Använd en penna, ett finger, ett papper eller en linjal under raden som hjälp för att undvika tillbakahopp.

Öva genom att föra pennan i jämn takt under raderna: rad för rad och bara framåt. Eftersom ögat ska följa pennan kan du inte hoppa tillbaka. Efter ett tag kan du försöka att föra pennan till mitten av nästa rad, alltid framåt och nedåt.
I början känns det ofta ovant att inte få hoppa tillbaka. Känslan kan vara att du riskerar att missa något. Men du missar troligen mer om du läser för långsamt än för snabbt, för det går åt mycket energi och koncentration när man läser så noggrant.

Om du gör ett tillbakahopp per rad, i en bok på 300 sidor med 40 rader per sida och varje tillbakahopp tar en sekund innebär det tre timmar extra läsning.

DUPAS – ett stöd för problemlösning

DUPAS är en förkortning för en modell som ger stöd att definiera, undersöka, planera, agera och att se tillbaka i samband med problemlösning.

1. Definiera problemet: Vad frågar de efter?
2. Undersök problemet: Vilken information finns i problemet? Har du sett något liknande förut? Kan du förstå problemet bättre med hjälp av bilder eller annat visuellt stöd? Vilka beteckningar eller storheter kan användas för de olika delarna?
3. Planera: Hur använder du informationen för att lösa uppgiften? Kan du förenkla problemet? Kan du dela upp problemet i delproblem? Finns det någon känd formel, regel eller annat samband som kan användas här?
4. Agera: Lös problemet. Skriv ner stegen som leder fram till lösningen.
5. Se tillbaka: Kontrollera om svaret är rimligt! Analysera vägen till lösningen. Kunde du ha löst det på ett enklare sätt, med hjälp av någon annan formel eller regel till exempel?

   ---

 Gå vidare till sidan Utmaningar med mentorskapet