Kort om mentorskap

Mentorsverksamheten ger fler studenter tillgång till högre utbildning. Den är viktig för att skapa likvärdiga villkor och möjligheter till studier för personer med funktionsnedsättning. Det är studenten själv som söker mentorstöd.

Det stöd som du som mentor kan bidra med gör skillnad. I den undersökning som Specialpedagogiska skolmyndigheten genomförde 2018 svarar 82 procent av studenterna med mentor att mentorskapet har hjälpt dem att uppnå bättre studieresultat än om de hade saknat stödet. Andra forskare skriver att studenter som fungerar som mentorer vanligtvis förstår andra studenters problem bättre än vad föreläsare och lärare gör.

Ta del av andras erfarenheter

I filmer och intervjuer får du ta del av personliga erfarenheter från studenter och mentorer. Du får också svar på vanliga frågor om mentorskap.

Se filmerna om mentorskap

Att vara mentor åt student med funktionsnedsättning

I filmen berättar en student om hur hon lägger upp sitt mentorskap och anpassar det så att studenten får stöd i att lyckas med sina studier. Speltid 2,30 minuter. Filmen är undertextad.

Två mentorer berättar

Två mentorer berättar om vad de har lärt sig av mentorskapet, och om vad som är viktigt att tänka på. Speltid 6 minuter. Filmen är undertextad, klicka på "cc" i den svarta listen.

Läs studentintervjun

Läs intervjun med Karima Kandi som berättar om det viktigaste en mentor ska tänka på. Karima har studerat med mentorstöd på fyra lärosäten: Studenten har behov av stöd.

Vanliga frågor

Varför behövs mentorer?

Anledningarna till att studenter erbjuds mentorstöd ser olika ut. Oftast handlar det om funktionsnedsättningar som innebär svårigheter att planera och strukturera studierna.

Mentorskap ser olika ut eftersom olika personer har olika behov. Du och studenten kommer att skapa er egen mentorskapsrelation med er egen struktur. Men trots skillnaderna finns det också likheter i mentorskap.

Lästips! I Studiepaket vuxen från Specialpedagogiska skolmyndigheten får du veta mer om hur stödet i studiesituationen kan anpassas beroende på vilken form av funktionsnedsättning en person har. Det innehåller bland annat filmer med vuxenstuderande som berättar om vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa innebär.

Vilken relation har du som mentor med studenten?

Mentorskapet handlar om att ge studenten stöd att utveckla färdigheter som har betydelse för att klara studierna. Tänk att du ska fungera som en rådgivare och en diskussionspartner.

Som mentor är du alltså inte en kompis. Du är inte heller en extralärare eller en terapeut. Det viktigaste som du kan tillföra är ditt utifrånperspektiv på studentens studier.

Läs mer på sidorna Rollen som mentor och Sätta ramar.

Vad gör vi om det inte går bra?

Ibland händer det att mentorskapet inte fungerar och studenten inte klarar studierna som ni hade hoppats på. Då är det viktigt att försöka lösa situationen.

Om du känner dig osäker i någon situation eller i din roll som mentor kan du använda innehållet i Mentorshandboken. Ta del av de tips och råd som finns i texter och filmer som vi tagit fram i samarbete med erfarna samordnare och mentorer.

Du kan även vända dig till samordnaren eller studievägledaren på ditt lärosäte för att få råd och stöd.

Läs mer om vad du ska göra när det inte går som planerat på sidan Utmaningar med mentorskapet.

Vilka andra typer av stöd finns?

Universitet och högskolor har både möjlighet och skyldighet att anpassa studiesituationen och erbjuda olika stödinsatser. Syftet är att ge alla studenter likvärdiga möjligheter att studera oavsett funktionsnedsättning. Det är lärosätena själva som bestämmer vilka stödinsatser som studenten kan få. Det går inte att kräva att få en viss anpassning. Nedan följer en kort lista på exempel på stödinsatser som kan finnas tillgängliga utöver mentorsstöd. Vill du veta exakt vad som finns kan du söka på ditt lärosätes webbplats eller kontakta samordnaren.

Exempel på stödinsatser utöver mentorsstöd:

  • Anpassad examinationsform. Studenten kan exempelvis få längre tid för skriva sin tentamen, få sitta i ett annat rum med färre studenter eller få göra en muntlig istället för skriftlig tentamen.
  • Stöd med informations- och kommunikationsteknik, IKT. Studenter med funktionsnedsättning kan få flera anpassningar med digitala verktyg installerade på sin dator, till exempel för att kunna lyssna på text eller få stöd för rättstavning.
  • Anteckningsstöd. Stödet kan till exempel innebära att studenten får tillgång till en annan students föreläsningsanteckningar eller ges möjlighet att spela in föreläsningar för att kunna lyssna vid ett senare tillfälle.

Läs mer om livet som student med funktionsnedsättning, få information om anpassningar som kan göras vid högskoleprov och om vad som gäller för studiemedel på studera.nu.

Vilka effekter kan mentorskapet ge?

Mentorskapsprogram i högre utbildning är vanligt förekommande över hela världen. I Sverige beviljas årligen fler än 1200 studenter mentorsstöd i olika omfattning. Vissa studenter får stöd flera gånger i veckan medan andra träffar sin mentor endast vid behov.

Mentorsprogram har visat sig ha positiva effekter genom att bland annat förbättra studenters studieresultat och genom att minska antalet avhopp. En annan sida av mentorskapet är att uppdraget är givande och utvecklande för mentorn själv. Mentorer fullföljer sina egna studier i hög utsträckning.


 Gå vidare till sidan Rollen som mentor.

Publicerat tisdag 2 juli 2019 Granskat måndag 25 november 2019