Moment 6 Social kommunikation och stödstrukturer
Detta avslutande moment handlar om att stötta elever i samspel och kommunikation med jämnåriga.
Språk och kommunikation är viktiga verktyg i samspelet med andra. Fungerande kamratrelationer är av stor vikt för elevernas trivsel och självkänsla. Att kunna samspela och samarbeta med andra är även viktigt för det fortsatta studie- och yrkeslivet.
Skolan som organisation måste ha beredskap för att möta en variation i förmåga till socialt samspel och kommunikation. Beroende på elevernas ålder och mognad kan skolan ge stöd på olika sätt i undervisningen och i fritidshemmets verksamhet.
Mål
Målet med momentet är att du ska få
- ökad förståelse och insikter om hur språkstörning kan få konsekvenser för socialt samspel och kommunikation
- ökad kunskap om hur du kan ge eleverna stöd i samspelet i både undervisning och annan verksamhet i skolan.
Se
Med hjälp av strukturerad samverkan mellan skolans professioner, eleven och elevernas vårdnadshavare kan elever med språkstörning få riktat stöd i sin hemskola. Verksamhetschef, speciallärare och lärare i Marks kommun berättar hur de arbetar för att göra det möjligt. Filmen är undertextad, klicka på "cc" på den svarta listen. Speltid 9,5 minuter.
I filmen berättar en resurspedagog och ett par lärare om hur de arbetar för att öka tryggheten och stötta kamratrelationerna mellan elever på rasterna. Filmen är undertextad, klicka på "cc" på den svarta listen under filmen. Speltid 2,5 minuter.
Läs
- Social kommunikation och stödstrukturer (PDF-dokument, 223 bytes)
- Kamratkartläggning (PDF-dokument, 357 bytes)
Att samtala om under denna träff
Om ni har genomfört kamratkartläggningen börjar ni med att berätta om era erfarenheter.
Diskutera också:
- Hur kan ett socialt kartläggningsverktyg som detta vara användbart för er i ert fortsatta arbete?
Diskutera vidare. Tänk er att Axel ifrån fallbeskrivningen är en elev på er skola:
- Hur hade skolan kunnat uppmärksamma och agera på Axels avsaknad av fungerande kamratrelationer?
- Vad hade skolan kunnat göra annorlunda på rasterna och, eller i fritidshemmets verksamhet?
- Hur kan ni vuxna fungera som modeller för eleverna, när det gäller socialt samspel? Hur kan ni erbjuda stöd i social kommunikation?
- Kunskap om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser är av stor vikt hos både skolledning och de som arbetar närmast eleven. Beskriv vad Axels lärare och annan personal behöver ha för kunskap om hans funktionsnedsättning, för att bättre kunna möta hans behov i skolan och i fritidshemmet.
- Det finns en stor samvariation för elever med språkstörning, till exempel med adhd och eller autism. Det finns många exempel på stöd i undervisningen som är gynnsamt för alla dessa elevers lärande. Ge exempel och resonera om vad ni kan utveckla i ert förhållningssätt och i er undervisning.
- Fungerande rutiner vid överlämning till och mottagning från andra skolor och skolformer är bra för alla elever, men det är extra viktigt för barn och elever med funktionsnedsättning. Vilka rutiner har ni för detta på er skola idag? Vilka rutiner skulle ni kunna utveckla?
- Hur kan ni organisera former för samråd och sambedömning?
- Har ni uppmärksammat fler elever i er skola som är i behov av mer stöd när det gäller språk och kommunikation eller samspel?
Gemensam återblick och framåtblick
Nu är det dags för er att se tillbaka på vad ni har tagit del av i studiepaketet och fundera på vad det kan leda till i ert fortsatta arbete. Var och en delar sina reflektioner med gruppen utifrån frågeställningarna:
1. En nyhet för mig var ...
2. Den viktigaste insikten som jag har fått är ...
3. Någonting som jag tror kommer att göra skillnad i min undervisning framöver är ...
Utvärdera också ert arbetssätt: Hur har arbetet med studiepaketet fungerat hos er? Vad var framgångsrikt för ert kollegiala lärande? Vad hade ni kunnat göra annorlunda?
Under ert arbete med studiepaketet kan ni ha hittat utvecklingsmöjligheter i er skola. Sammanfatta de viktigaste sakerna som ni skulle behöva förbättra och gör gärna en överskådlig plan över fortsatt arbete. Sätt ord på vad som går att ändra på kort och lång sikt, till exempel inom tio dagar eller inom tio månader. Ange vems ansvarsområde det handlar om: enskilda lärare eller arbetslag, övrig personal runt eleverna, elevhälsan eller skolledningen. Hur går ni vidare och följer upp?
Slutligen: Vad är nästa steg i ditt lärande, eller i ert gemensamma lärande? Om det är något av ämnena i studiepaketet som ni vill fördjupa er inom så finns det fördjupningsförslag i slutet på varje pdf.
Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder kompetensutveckling i form av studiepaket och kurser inom många områden, exempelvis fördjupningskurser inom språkstörning.