Illustration av en elev som sitter vid ett bord med en uppslagen bok framför sig. Runt om elevens huvud svävar siffror och matematiska tecken och symboler. Med i bilden finns även fyra block med texterna: Individens förutsättningar. Individens matematikfärdigheter. Formativ  och dynamisk bedömning. Pedagogiska förutsättningar.

Kartläggning

Kartläggning handlar i undervisningssammanhang om att undersöka och beskriva, att rita en karta över något. Det är viktigt att veta vad det är man vill bilda sig en uppfattning om och därefter välja rätt metod och rätt material för ändamålet. 

De matematiska färdigheterna hos elever i förskoleklass och årskurs ett, två och tre varierar mycket. Därför kan det vara svårt att veta när du som lärare särskilt behöver uppmärksamma en elevs kunskapsutveckling i matematik. Elever som trots undervisning och övning tycker att det är mycket arbetsamt att lära sig matematiska grundfärdigheter kan riskera att utveckla matematiksvårigheter. 

Många svårigheter kan visa sig genom att observera eleven i det vardagliga arbetet. Vid sidan av observationen behövs dessutom olika kartläggnings- och bedömningsmaterial för att identifiera vilket stödbehov elever har. Efter en genomförd kartläggning eller bedömning ska det stödbehov som finns på såväl gruppnivå som individnivå identifieras, planeras och följas upp i samråd med specialpedagogisk kompetens. 

Elevens delaktighet i kartläggningen

Eleven behöver vara delaktig under hela förfarandet, från kartläggning till planering av åtgärder, genomförande och uppföljning. Elevens egna tankar ger viktiga ledtrådar för att utvärdera vad som fungerar bra respektive mindre bra. Eleven gynnas dessutom av att bli medveten om sitt eget lärande och stödbehov och kunna beskriva detta med egna ord. 

Nationella kartläggnings- och bedömningsstöd

Skolverket har utformat ett antal kartläggnings- och bedömningsstöd för att tidigt identifiera elever som visar tecken på att inte nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs ett och tre i grundskolan eller årskurs ett och fyra i specialskolan.

  • Kartläggningsmaterialet Hitta matematiken är obligatoriskt att använda under höstterminen i förskoleklass. 
  • Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs ett till tre är obligatoriskt att använda i årskurs ett. 
  • Diamant är ett kartläggningsmaterial för årskurs 1-9. Det kan läraren använda för att kartlägga hur långt eleverna har kommit i sin matematikutveckling.
  • Nationella prov i matematik för årskurs tre och sex.

Fördjupad kartläggning 

I en fördjupad kartläggning görs en beskrivning av elevens skolsituation där omständigheter beaktas på individ-, grupp- och organisationsnivå. 

I en sådan kartläggning ingår även psykologisk, medicinsk och eller social information som påverkar elevens skolsituation. Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning. I den analyserar lärare och elevhälsan vad som framkommit och skapar sig en uppfattning om hur elevens skolsituation påverkar möjligheten att nå kunskapskraven och övriga mål för undervisningen. De båda delarna utgör dokument med en bedömning av elevens behov av särskilt stöd.

Det är inte alltid lätt att skilja mellan svårigheter i eller med matematiken och andra svårigheter som stör lärandet i matematiken. Om det föreligger någon annan svårighet, exempelvis uppmärksamhets- eller koncentrationssvårigheter, behöver skolan börja med att hitta stödåtgärder som underlättar för eleven att hålla uppmärksamheten. Därefter kan man titta närmare på stödåtgärder i matematik. 

Att kartlägga ur olika aspekter

Ett sätt att skaffa sig en utförlig bild av elevens kunskaper och stödbehov kan vara att kartlägga svårigheterna ur följande aspekter: 

  • individens förutsättningar
  • individens matematikfärdigheter
  • pedagogiska förutsättningar
  • formativ och dynamisk bedömning.

 

Illustration av lärare och elev som sitter tillsammans framför en bärbar dator.

Individens förutsättningar 

Elevernas förutsättningar för lärande är sådant som i många fall kan observeras i undervisningen. Sådant som är viktigt att få fram är exempelvis information om gruppens variation när det gäller elevers minneskapacitet, exekutiva funktioner, matematikängslan, läs- och skrivsvårigheter och språkförmåga. 

När skolan lägger pusslet kring elevers stödbehov är det viktigt att dra nytta av elevhälsans resurser. Ibland behövs ytterligare stöd för att bilda sig en uppfattning om elevens förutsättningar. I den processen kan även Specialpedagogiska skolmyndigheten vara till hjälp. 

Individens matematikfärdigheter

Alla elever möter svårigheter och skapar missuppfattningar när de lär sig matematik. En del av dessa svårigheter är tillfälliga, av enklare slag och lätta att övervinna. Andra är resultat av brister i begreppsförståelsen och kan bli både djupt rotade och svåra att övervinna. De kan även kvarstå i vuxen ålder, särskilt om de befästs genom missriktad färdighetsträning. 

Vid kartläggningen av en elevs matematikfärdigheter är det viktigt att samtala med eleven om de observationer som gjorts. Tillsammans kan ni hitta orsakerna till svårigheter med olika moment i undervisningen.

Följande frågor kan användas som ett stöd för att klargöra hur din elev tänker och samtidigt handleda eleven att själv uppmärksamma sina lösningsprocesser:

  • Varför tänkte du så?
  • Kan du visa vad du menade?
  • Finns det andra sätt att lösa uppgiften?
  • Hur skulle du förklara det för någon annan?
  • Var skulle du kunna använda denna idé?
  • Kan du hitta ett annat exempel?

Kartläggningsmaterial 

Det finns olika kartläggningsmaterial som lärare kan ta till hjälp när det kommer till att analysera elevernas matematikfärdigheter på ett djupare plan. För att skapa sig en bild av elevernas matematikfärdigheter finns utöver Skolverkets bedömnings- och kartläggningsmaterial exempelvis:

  • Förstå och använda tal – en handbok. Ett material från Nationellt centrum för matematikundervisning som vänder sig till lärare i förskoleklass, grundskolans samtliga årskurser och gymnasieskolans inledande kurs i matematik.
  • Lukimat. En webbtjänst som bland annat erbjuder verktyg för bedömningsstöd. Verktygen är utarbetade för bedömning, identifiering av stödbehov och uppföljning av lärandet i matematik för barn i förskola samt årskurs ett och två.
  • Matematikens grunder. Ett material från Askunge förlag som kan användas för att följa elevens kunskapsutveckling. Analysschemat följer inte läroplanerna för grund- och gymnasieskolan utan är framtaget utifrån tanken om vad en medborgare kan möta i olika livssituationer.

Pedagogiska förutsättningar

Vid en kartläggning av de pedagogiska förutsättningarna är det bra att titta på vilka stödstrukturer som eleven har idag. Finns det stödstrukturer som eleven skulle ha nytta av men som det finns begränsningar för i undervisningen? Vad består i så fall de begränsningarna av? 

Här följer några exempel på frågor att ställa om de pedagogiska förutsättningarna. 

  • Finns det specialpedagogisk kompetens eller speciallärarkompetens med särskild kunskap om matematik?
  • Finns möjlighet till att dynamiskt växla mellan stor och liten grupp i undervisningen ?
  • Är lektionsstrukturen tydlig med syfte, mål och innehåll? 
  • Får eleven möjlighet att repetera sin kunskap i tillräcklig utsträckning?
  • Innehåller undervisningen laborativt material? 
  • Är undervisningen tillräckligt varierad i förhållande till elevens behov?
  • Får eleven formativ återkoppling? 

Formativ och dynamisk bedömning

Formativ bedömning är ett framgångsrikt sätt att leda eleven mot kunskapskraven. Du som lärare tar tillsammans med eleven reda på var denne befinner sig och visar nästa steg i förhållande till ämnets syfte och kunskapskrav. Formativ bedömning är ett mycket viktigt inslag i undervisningen, särskilt för de elever som är i svårigheter. 

I den formativa bedömningen behöver elever återkoppling på: 

  • Hur elevens utveckling ser ut i förhållande till kunskapskraven.
  • Vilka delar av kunskapskraven som redan har nåtts och vilka delar eleven är på väg att nå.

Med formativ bedömning utvärderas och formas lärprocessen längs vägen. Frågor om var eleven är, vart eleven ska och hur eleven tar sig dit är grundläggande. 

Dynamisk bedömning hänger samman med teorin om den proximala utvecklingszonen, som beskriver skillnaden mellan vad en person kan göra själv och vad personen förmår att göra med guidning. I en dynamisk bedömning tittar man på vilken potential till lärande som eleven har. En dynamisk bedömning innehåller tre steg.

  1. Inledande bedömning.
  2. Insats i form av stöd.
  3. Uppföljning för att undersöka vad stödet gav för effekt.

 

Publicerat fredag 27 november 2020