Digitala verktyg

Digitala verktyg som används inom ramen för en genomtänkt undervisning kan vara ett stöd för att konkretisera, visualisera, repetera, färdighetsträna, motivera och engagera. 

Ett välfungerande digitalt verktyg som anpassar både formen av stöd och återkoppling samt uppgifters svårighetsgrad till eleven kan ha ett stort värde. Flera digitala verktyg ger även möjlighet till individuella inställningar som kan passa en elevs specifika förutsättningar och behov, till exempel uppläst material, större text eller ökade kontraster. 

Det är positivt för elevernas kunskapsutveckling om undervisning med digitala verktyg har ett avgränsat matematiskt innehåll som de kan arbeta med på ett fokuserat sätt. Det förefaller även vara positivt för kunskapsutvecklingen om de digitala verktygen gör det möjligt för eleverna att uppleva och urskilja matematiska begrepp och processer visuellt.

Elevens engagemang och motivation

En av de viktigaste faktorerna för elevernas prestationer i skolan är att de upplever engagemang och motivation. 

När det handlar om elever i matematiksvårigheter är vår erfarenhet att digitala verktyg kan bidra till engagemang och motivation samt ge variation i undervisningen. Flertalet av de elever som vi har mött har också varit hjälpta av den snabba återkoppling som digitala verktyg många gånger ger. Vår bedömning är att digitala verktyg, som en del av ett strukturerat arbete mot målen, ofta bidrar till att eleverna ägnar mer tid åt de uppgifter som de förväntas arbeta med. Digitala verktyg kan även bidra till att elevernas känsla av delaktighet ökar i och med att arbetet ofta går att differentiera, det vill säga eleverna arbetar med samma uppgift eller område men på olika nivåer eller med individuella inställningar. 

Lär dig mer om digitalt lärande

Behöver du som lärare stöd i hur du gör individuella inställningar i olika operativsystem, till exempel Windows och Chrome OS, rekommenderar vi Specialpedagogiska skolmyndighetens serie Tips och idéer. Specialpedagogiska skolmyndigheten har också filmer om digitalt lärande. 

Filmade inslag i undervisningen 

Filmade inspelningar av genomgångar kan användas på många olika sätt och har flera fördelar. De ger till exempel elever möjlighet att titta flera gånger eller enskilt utan störande moment. För elever som behöver repetition och bildstöd, visuellt och auditivt, kan filmade genomgångar underlätta kunskapsutvecklingen. 

Filmade inslag i undervisningen behöver utgå från elevernas behov och förutsättningar. Exempelvis kan en elev med nedsatt språklig förmåga behöva en film där svåra ord förklaras. Det kan också vara så att eleven behöver explicit undervisning om orden innan hon eller han tittar på filmen.

Vår erfarenhet är att för elever i matematiksvårigheter fungerar filmade inslag bäst om lärare lägger in filmerna som en del av elevens planering och när filmerna har en tydlig koppling till den övriga planeringen. 

Vi har även erfarenhet av att låta eleverna själva få filma sitt arbete, till exempel när de storleksordnar, för att på så sätt öka motivation och uthållighet i matematik. Filmerna kan sedan användas för att repetera och resonera kring uttryck som större än, lika stora och mindre än. 

Flippat lärande 

Flippat lärande är en pedagogisk metod där lärarens genomgångar eller föreläsningar flyttas från lektionstid till tillfällen då eleven tar del av innehållet på egen hand med hjälp av förinspelade videor, podcasts eller annat material. Eleven kommer med förförståelse till lektionen och lektionstiden används till resonemang. Metoden används framförallt i undervisningen av äldre elever. För att metoden ska fungera, måste eleverna vara mogna att ta eget ansvar för sina hemuppgifter.

Om du använder film i flippat lärande är det viktigt att tänka på att filmen inte är för lång. Eleverna ska orka hålla koncentrationen uppe och lyssna aktivt. Lärare som använder film uppger att det bästa med metoden är möjligheten till repetition. De påpekar dock att filmade föreläsningar som eleverna tittar på i förväg inte är tillräckligt i sig. Det är vad som händer på lektionerna efteråt som är avgörande för elevernas kunskapsutveckling.

Illustration av en elev med mattebok och miniräknare

Miniräknaren

Miniräknaren kan användas som ett stöd i matematikutvecklingen eller som ett räkneverktyg för att få snabba och precisa svar när det huvudsakliga syftet är att lösa problem.

För elever i matematiksvårigheter kan arbetet med miniräknare vara ett sätt att spara energi. En del arbete med siffror och tal bör däremot utföras utan miniräknare, exempelvis när syftet är att träna huvudräkning. Eleven kan också använda miniräknaren för att kontrollera det egna arbetet.

Lär eleverna använda miniräknaren

Att använda miniräknaren som ett hjälpmedel kan vara smart, men eleven måste förstå vad hon eller han gör med den. Eleverna behöver undervisas i hur miniräknaren används och som lärare behöver du vara vaksam på hur eleven gör. Slår eleven till exempel in slumpmässiga siffror och i slumpmässig ordning? 

Det är även värt att poängtera att eleven behöver få träna på uppskattning och rimlighetsbedömning i samband med att miniräknaren används.

Val av miniräknare 

Det finns en mängd olika miniräknare att välja mellan. Vad du kan ta i beaktande är att det i de festa fall är bäst att använda en tvåradig räknare där uträkningen står kvar under beräkningen så att lärare och elev kan titta på uträkningen tillsammans. Elever som behöver få text uppläst kan vara hjälpta av talande miniräknare. Ytterligare funderingar kan vara om kalkylatorn i mobiltelefonen, appar till pekplattor och smarta telefoner eller program till datorer kan vara alternativ till en miniräknare. 

Olika typer av digitala matematikresurser 

Här följer förklaringar på olika resurser som kan användas i matematik-undervisningen. 

Digital lärobok 

Flera förlag ger ut matematikläromedel som digitala versioner av tryckta läromedel. Läromedlet är oftast en avbild av den tryckta boken. Flertalet har extra material kopplat till läromedlet som eleverna når digitalt. Det kan exempelvis vara filmer. I de flesta läromedel finns möjligheten att läsa upp texten med talsyntesstöd och förstora texten. 

Svårighet att växla mellan två böcker

I en del digitala böcker finns också möjligheten att skriva direkt i boken på bildskärmen via datorns tangentbord. En del elever har svårt att växla uppmärksamheten mellan två böcker som till exempel att titta på datorn och skriva i skrivhäftet, de tappar då lätt bort var de befinner sig. Om det inte finns möjlighet att skriva direkt i boken kan Specialpedagogiska skolmyndighetens Räknerutan vara ett användbart komplement. 

Heltäckande läromedel

Heltäckande digitala läromedel kan vara ett stöd när eleven har behov av att få texten uppläst, ändra textstorlek, skriva med tangenter och så vidare. I vår söktjänst Hitta läromedel kan du välja medietyp och på så sätt få exempel på läromedel. 

Resurser som övar vissa förmågor eller moment 

Lärresurser som övar vissa förmågor eller moment kan till exempel vara en app eller ett program som ger möjlighet att öva mer, repetera eller variera. Det kan också vara motivationshöjande att få öva digitalt. 

Alternativa verktyg 

Begreppet alternativa verktyg kan till viss mån upplevas som förlegat. Idag använder de flesta digitala verktyg inte som ett alternativ utan som ett av flera verktyg i undervisningen. 

Alternativa verktyg menar vi är de digitala verktyg som kan göra undervisningen tillgänglig när det verktyg som används i matematikundervisningen av någon anledning inte fungerar för elever i matematiksvårigheter. De kan fungera som stöd för till exempel minnet. 

Interaktiv tavla 

En interaktiv tavla kan ersätta en whiteboardtavla. Till interaktiva skrivtavlor finns färdigt konkretiseringsmaterial och färdiga lektionsförslag. Arbetet går att spara och använda igen för de elever som behöver repetera.

Att välja digitala verktyg

Specialpedagogiska skolmyndighetens erfarenhet är att digitala verktyg kan bidra till mer jämlika förutsättningar och vara särskilt viktiga för elever i behov av särskilt stöd. 

Användandet måste dock vara genomtänkt och fungera just som verktyg i undervisningen. Annars finns risk för försämrade möjligheter till lärande, till exempel om en elev sitter ensam med sitt verktyg utan att du som lärare har beaktat de didaktiska frågorna hur, när, vad och varför eleven ska använda det digitala verktyget.

Vid val av digitala verktyg behöver hänsyn också tas till lärarens kompetens att kunna stödja elevens användande av verktyget. 

Några aspekter att ta hänsyn till vid val av digitala verktyg: 

  • Elevens behov. Vilket behov ska det digitala verktyget tillgodose? 
  • Undervisningens behov. Vad tillför det digitala verktyget undervisningssituationen? Vilken eller vilka förmågor är det digitala verktyget tänkt att utveckla? Hur kan du ta del av elevens arbete i verktyget? 
  • Tillgänglighet. Vilka inställningar går att göra gällande innehåll och utseende? Hur är utformningen? Hur navigerar du och eleven i det digitala verktyget? Finns det talsyntes eller inspelat tal? Vilka styrsätt går att använda? 
  • Elevens röst. Hur upplever eleven det digitala verktyget? Hur självständigt kan eleven använda verktyget? Hur motiverad känner sig eleven att använda verktyget?

På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats finns en analysmall att använda vid val av digitala verktyg. Erfarenheten från utbildningar inom myndigheten är att deltagare tycker att mallen ger ett bra stöd i analys och val av verktyg. 

Bild av en analysmall som finns länkad som pdf nedan.

Ladda ner analysmallen som pdf (PDF-dokument, 151 kB)

Skoldatatek 

Vid valet av och arbetet med digitala verktyg kan skoldatatek vara ett stöd. Större delen av Sveriges kommuner har tillgång till ett skoldatatek eller liknande verksamhet. Där finns ofta möjlighet att låna verktyg, få stöd att välja digitala verktyg, implementera användningen av digitala verktyg i undervisningen och få kompetensutveckling. 

Var finns det förslag på digitala verktyg? 

Att rekommendera ett specifikt program eller en specifik app är svårt eftersom det behövs tas hänsyn till många aspekter runt eleven för att bedöma hur verksamt ett verktyg kan vara.

Vi väljer därför att i det här stödmaterialet hänvisa till sidor där du själv kan ta ställning till olika materials användbarhet i undervisningen. Vi har valt Specialpedagogiska skolmyndighetens egen webbplats, där listor med program och appar uppdateras kontinuerligt samt Nationellt centrum för matematikutbildnings webbplats som är kopplad till Göteborgs universitet. 

Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsidor om digitala verktyg: 

  • Räkna med digitala verktyg 
  • Program och appar 

Läromedel

För elever i matematiksvårigheter kan läromedel med flera övningar på samma nivå och en långsam stegring av svårighetsgraden vara ett stöd i lärandet. Lärare efterfrågar många gånger material med tydlighet och långsam progression för elever i matematiksvårigheter. En varierad undervisning där flera olika lärverktyg används för att synliggöra det aktuella matematikområdet innebär en långsammare progression i undervisningen och ger därmed eleverna ökade möjligheter att förstå och befästa sina kunskaper. 

Söktjänsten Hitta läromedel

I vår söktjänst Hitta läromedel kan du söka och jämföra läromedel. Söktjänsten presenterar vilka läromedel som passar i olika specialpedagogiska sammanhang. Alla läromedel i tjänsten beskrivs och kategoriseras utifrån ämne, skolform, medietyp samt egenskaper som gör läromedlet tillgängligt.

I tjänsten kan du även söka på funktionsnedsättning och läromedel, till exempel matematiksvårigheter och läromedel. Du kan också läsa om läromedelsegenskaper som rekommenderas vid matematiksvårigheter och om läromedlet finns i olika format: analogt, digitalt, HTML och så vidare.

Matematiksvårigheter och läromedel i Hitta läromedel

Läromedel från SPSM

Vi på SPSM tillverkar egna läromedel. De finns i en egen läromedelskatalog.

Webbutiken

I vår webbutik kan du beställa våra läromedel och publikationer. Vissa publikationer och läromedel kan du ladda ner som pdf:er direkt till din dator. De flesta av våra publikationer kan du också beställa i tryckt form.

Publicerat måndag 6 december 2021