Låt eleverna vara med och påverka aktiviteter och den undervisning som de är intresserade av på fritidshemmet

På vilket sätt har fritidshemmets uppdrag förändrats under dina år som verksam inom skolan, både som lärare och numera som forskare?

Jag har arbetat både som klasslärare och specialpedagog i grundskolan sedan slutet på 1990-talet och kan konstatera att samarbetet mellan olika professioner och roller har utvecklats. Den stora förändringen kom dock 2016 när fritidshemmets fick ett eget kapitel i läroplanen och begreppet undervisning infördes. I forskningsprogrammet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag bidrog jag och mina kollegor med en nyanserad bild av hur undervisning i fritidshemmet kan förstås och iscensättas. Det som fortfarande tycks vara oklart är hur det kompletterande och det kompensatoriska uppdraget tolkas och iscensätts i praktiken.

I skriften förklarar du ett antal teoretiska begrepp som är kopplade till extra anpassningar och särskilt stöd. Bland annat skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Förklara gärna.

Min förhoppning är att begreppen barnperspektiv och barns perspektiv kan bidra till förståelse för fritidshemslärares utmanande arbete med extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. När fritidshemslärare tar utgångspunkt i ett barnperspektiv så utgår de från barns bästa när de planerar och genomför undervisning, men utifrån vuxnas förståelse av vad som är bra för barn. Ett barns perspektiv däremot, är när fritidshemslärare närmar sig barn för att försöka förstå deras intentioner och meningsuttryck så att undervisningen kan utgå från barns villkor, intressen och erfarenheter. Med andra ord att eleverna blir lyssnade på och kan påverka aktiviteter och den undervisning som de är intresserade av.

Din studie har två fokusgruppssamtal med sammanlagt 8 fritidshemslärare som grund. Vilka förutsättningar lyfter de som viktigast för att kunna arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd?

De lyfter fyra viktiga förutsättningar som villkorar deras arbete med extra anpassningar och särskilt stöd:

Rektors betydelse

Rektor behöver ha kunskap om fritidshemmets uppdrag och värdesätta fritidshemslärarnas kompetens Ofta sker personalförstärkningar i skolan men inte i fritidshemmet.

Tillgången till elevhälsoteam

Alla har tillgång men det fysiska avståndet varierar vilket till viss del påverkar möjligheten att få hjälp och stöd. Fritidshemslärarna menar att det kan ta lång tid från det att man tar fram extra anpassningar till att det följs upp tillsammans med elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet deltar ju inte i det dagliga arbetet.

Samverkan med klasslärare

När det fungerar bra har klasslärare kunskap om fritidshemmets uppdrag och det möjliggör att fritidshemslärarnas kompletterande uppdrag kan iscensättas.

Samarbete med vårdnadshavare

Här handlar det om att försöka förstå barns perspektiv från olika synsätt. Det kan fungera på ett sätt hemma och på ett annat sätt i fritidshemmet. Ett gott samarbete tycks resultera i att fritidshemslärarna kan ge ändamålsenligt särskilt stöd.

Vad betyder det att undervisningen på fritidshemmet ska vara grupporienterad?

Grupporienterad undervisning syftar till att främja lärande i grupp. Fritidshemslärarna beskriver hur de gör extra anpassningar utifrån ett barnperspektiv för att undvika att elever misslyckas och framträder negativt inför andra. Fördelen med extra anpassningar och särskilt stöd på gruppnivå är att ingen elev pekas ut eller särskiljs.

Flera av fritidshemlärarna i fokusgrupperna menar att det är skillnad på kraven i skolan och på fritidshemmet och det får konsekvenser för eleverna. På vilket sätt?

I skolan är det betygskriterier som elever ska uppnå, det finns det inte i fritidshemmet. Det innebär att både kravbilden skiljer sig och undervisningskontexterna skiljer sig. De elever som har svårt att sitta still och koncentrera sig i skolan kan ha det lättare på fritidshemmet, medan de som är tystare och lugnare i skolan ”lever loppan i fritidshemmet”. Jag tänker att elever som har behov av en mer förutsägbar och strukturerad verksamhet kan klara sig bättre i skolan.

Hur kan den här skriften stödja fritidshemslärarens fortsatta arbete med extra anpassningar och särskilt stöd?

Även om den här skriften inte är heltäckande så hoppas jag att den bidrar till att fritidshemlärare i större utsträckning blir delaktiga i utformningen av extra anpassningar och särskilt stöd eftersom stöd ska ges utifrån en helhetssyn på elevens utbildning. Jag tror också att fritidshemslärare kan använda resultaten som utgångspunkt för att granska och utveckla sin egen verksamhet. Jag tror att fritidshemslärare är de som har den mest nyanserade bilden av eleverna eftersom de möter dem i undervisning i både skolan och fritidshemmet.