RTI – stöd i flera lager
Response to Intervention (RTI) är ett system för stöd i flera lager, beroende på elevens behov. Här kan du läsa mer om hur RTI kan användas i matematikundervisningen.
Oavsett när matematiksvårigheter uppstår, om det är i förskoleklass eller högre upp i åren, behövs ett system som identifierar och fångar upp. I bästa fall upptäcks elevers behov innan de har blivit alltför omfattande. Då insatser ska anpassas efter den enskilda elevens förutsättningar och behov behöver det finnas en variation av omfång och intensitet på åtgärderna. Exempel på ett system av stöd i flera lager är RTI, Response to Intervention. Lager är en översättning av engelskans ”tier”.
RTI finns beskrivet i flertalet studier och innebär att stödet ges i olika lager beroende på vilket behov av stöd som eleven har. Förutom att RTI syftar till att förebygga inlärningssvårigheter och att tidigt identifiera stödbehov, är det också ett sätt att undersöka hur väl en insats svarar mot elevens behov. Fokus riktas mot verksamheten och hur den förmår att anpassa undervisningen och i mötet med eleverna tillämpa lämpliga metoder som utvecklar deras förmågor. Det är därför framför allt en utvärdering av själva undervisningen och insatsen.
Vad kännetecknar RTI?
Det som kännetecknar RTI, utöver att stödet ges i lager, är att det är datadrivet. Det innebär att bedömningen om vilket stöd som ska sättas in bygger på tester som eleven genomför. Testerna ska vara snabbt genomförbara, valida och reliabla. Det betyder att testerna mäter det de ska och att de är tillförlitliga. Resultaten används för att individualisera efterföljande insatser så att de möter elevens behov. Återigen är det viktigt att poängtera att testresultaten ställs i relation till undervisning och valda metoder, detta för att hitta rätt insats till eleven. I sammanhanget är det också viktigt att betona betydelsen av att tester utförs på ett sätt som inte riskerar en elevs välmående. Som uppmärksammats tidigare i det här stödmaterialet är en trygg och förtroendefull relation mellan lärare och elev betydelsefullt för en framgångsrik undervisning, vilket också gäller själva testsituationen.
Tillgången på screeningmaterial i matematik är begränsat. En del skolor väljer därför att skapa egna diagnostiska material eller att plocka delar av befintliga matematiska screeningmaterial som finns att tillgå. Huvudsaken är att synliggöra elevens utgångsläge, styrkor och stödbehov för att sedan kunna följa detta över tid.
Tre lager
RTI delas vanligtvis in i tre lager med stigande intensitet av åtgärder vilket i studier beskrivs så här:
- Lager 1, innebär ordinarie undervisning på ett sätt som gynnar så många som möjligt i undervisningsgruppen. Undervisningen ska vila på vetenskapligt förankrade metoder.
- Lager 2, riktar sig mot de elever som inte utvecklar adekvata förmågor i matematik genom undervisning i föregående lager. Undervisningen är mer intensiv och individualiserad.
- Lager 3, består av ännu mer fokuserade, intensifierade och individualiserade insatser.
Insatser i lager 2 och 3 organiseras vanligtvis i mindre grupper eller enskilt. Fokus är dock inte hur undervisningen organiseras utan det är själva intensifieringen och individualiseringen av insatsen som är det viktigaste.
Om undervisningen i lager 1 inte har gett önskad effekt bör lärarens instruktioner i lager 2 vara ännu mer explicita och systematiska. Det innebär att eleven på ett målinriktat sätt får träna olika förmågor. Eleven får även stöd i att utvärdera sitt lärande under arbetets gång, bland annat genom att få och respondera på återkoppling. Undervisningen utgår från en modell som presenteras av läraren och som eleven efter hand arbetar med alltmer självständigt. Läraren finns hela tiden med och ger återkoppling. Det är viktigt att eleven får goda möjligheter att tänka högt för att utforska och sätta ord på sitt matematiska tänkande. Detta kallas för explicita instruktioner eller explicit undervisning och avses alltså ett strukturerat pedagogiskt förhållningssätt.
Explicita instruktioner
Forskare beskriver att arbetet med explicita instruktioner kräver tid, både för lärarens planering och för själva genomförandet. Det ställer dessutom krav på den enskilda lärarens förmåga att planera den stödjande instruktionen, noggrant välja uppgifter i relation till aktuellt arbetsområde och kunna ge korrekt återkoppling till eleven. Till detta kommer också utmaningen att tillgodose elevens behov av riktade och varierade representationsformer. Det framhålls dock att trots dessa utmaningar tycks explicita instruktioner både minska svårigheter och stimulera ett hållbart lärande för elever i behov av stöd i matematik. Studier visar att explicita instruktioner har undersökts utifrån olika forskningsfält genom åren och att det finns ett brett stöd för deras effekt då det gäller elever i bland annat matematiksvårigheter.
För elever som har stora och uppenbara behov av stöd i matematik riskerar insatserna på nivå 2 att vara otillräckliga. Vid planering och beslut kring insatser bör detta tas i beaktande så att de elever som redan från början behöver en insats som är mer intensiv och under en längre period får det. Att ”vänta-och-se” kan leda till att adekvat stöd undanhålls för den enskilda eleven och att problematiken växer.
Extra anpassningar och särskilt stöd
Det är företrädelsevis i amerikansk kontext som RTI har studerats. Studier har dock beskrivit hur RTI skulle kunna införas i den finska skolans ramverk. En nyligen genomförd studie har undersökt effekten av en fullskalig RTI i syfte att förbättra svenska skolelevers läsförmåga. Ett sätt att beskriva hur RTI kan utformas i svensk skolkontext är att utifrån en screeningperiod genomföra interventioner med stigande intensitet av åtgärder. Det lager på lager-arbete som beskrivits ovan kan liknas med de nivåer som föreskrivs i svensk skollag gällande ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.
I skolans kompensatoriska uppdrag ingår det att skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. Skolan behöver då se över organisationen runt eleven; hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder och arbetssätt som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Lagkraven gällande ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd syftar till att göra bedömningar av en elevs behov av stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskap som minst ska uppnås. Det är stödinsatsens omfattning och karaktär som avgör om det rör sig om en extra anpassning eller ett särskilt stöd. De två stödformerna utesluter inte heller varandra. Som beskrivits tidigare så syftar en RTI-utformad undervisning till att identifiera och fånga upp stödbehov för att ge insatser i olika lager. Liksom det inte direkt går att översätta RTI:ns lager på lager till de tre nivåerna ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd är det inte heller möjligt att definiera vad som i det enskilda fallet utgör en extra anpassning eller ledning och stimulans.
Samverkan med elevhälsan
Möjligheten att tidigt upptäcka om en elev kommer ha svårt att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas påverkas av hur undervisningen utformas och följs upp. I arbetet med att uppmärksamma elevers behov utgör elevhälsans personal och samverkan med övrig personal en viktig framgångsfaktor. Det insatta stödet behöver utvärderas och bedömas för att se om arbetssättet är effektivt eller om det behöver förändras för att eleven ska ges förutsättningar att utvecklas med det givna stödet.
Rektors ansvar är att se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov och vid behov omprioritera resurser på skolenheten samt att se till att elevhälsans kompetens tas tillvara. Det är därför av betydelse att organisera så att rektorn får den information om en elevs eventuella behov av stödinsatser som rektorn behöver. Detta för att rektor ska kunna ta sitt ansvar för att insatserna följs upp och att betydelsefull information inte tappas bort. Det systematiska kvalitetsarbetet behandlas djupare i delen Att organisera för stöd i matematikundervisningen. I sammanhanget är eleven och elevens vårdnadshavare viktiga att lyssna in, för att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter de har om elevens skolsituation och tankar kring utformningen av stödåtgärder.