Stöd och råd

Rörelse och fysisk aktivitet i skolan

Här får du stöd för att underlätta planering och genomförande av undervisningen, så att elever med funktionsnedsättning eller i behov av stöd, får goda förutsättningar i ämnet idrott och hälsa samt ämnesområdet motorik. Du får också stöd när det gäller betyg och bedömning.

Ämnet idrott och hälsa

För vissa elever är idrott och hälsa det bästa och roligaste ämnet i skolan, medan andra kan uppleva stor oro och osäkerhet i och omkring undervisningen. Här erbjuds du stöd när det gäller strategier och förhållningssätt som skapar en trygg lärmiljö och gör undervisningen tillgänglig för alla elever.

Till dig som lärare

Som lärare bör du känna att du har möjlighet att få stöd från specialpedagog eller någon annan inom elevhälsan. Det kan även vara nödvändigt med extra tid för planering och specifik kompetensutveckling för att du ska känna dig trygg och ha den kunskap som krävs för att använda fungerande pedagogiska strategier, anpassningar och särskilt stöd utifrån elevers olika förutsättningar och behov. Här är dialogen med rektor och elevhälsa viktig.

Skapa tillit och avsätt tid

För att eleven ska känna sig trygg och få möjligheter att vara delaktig behöver du, som lärare, och eleven med funktionsnedsättning skapa en tillitsfull relation och avsätta tid för samtal. Det möjliggör en förståelse för hur elevens funktionsnedsättning påverkar, vilket i sin tur underlättar anpassning av aktiviteter och undervisning.

Tillit och dialog är också nödvändiga för att eleven ska utveckla tilltro till sina egna förmågor och för att ni tillsammans ska ha en gemensam förståelse för hur ni når målen och syftet med ämnet. Det är också viktigt för att ge eleven möjlighet att visa sina kunskaper på ett ändamålsenligt sätt.

Tillgängliggör undervisningen

Att tillgängliggöra en lek eller en aktivitet kan innebära att eleverna får möjlighet att välja olika redskap, material eller aktiviteter som ett led i att differentiera undervisningen. Det kan också handla om att förändra förutsättningarna i exempelvis en lek, ett spel eller i dansundervisningen.

  • Kan du till exempel utgå ifrån en lek eller en dans där alla sitter?
  • Kan eleverna få olika uppgifter i en grupp – kanske både praktiska och teoretiska – som gör att deras olika styrkor kan synliggöras?

Genom att ändra förutsättningarna i en aktivitet ökar du chanserna för att fler elever ska lyckas. Det skapar också möjligheter för viktiga samtal om mångfald och att tänka normkritiskt.

Förhållningssätt

Dessa exempel från boken "Visst kan alla vara med – i idrott, lek och spel" visar på ett tydligt sätt skillnaderna i bemötande och förhållningssätt. Fundera över vilka konsekvenser de olika förhållningssätten kan ha för eleven.

  1. Idag ska vi ha styrketräning. Det finns fem stationer. På varje station har jag hittat på ett alternativ till dig Kalle, så att du också kan vara med.
  2. Idag ska vi ha styrketräning. Det finns fem stationer. Kalle, du och Lisa (assistent) kan väl se vad du kan vara med på, annars får ni hitta på något själva.
  3. Idag ska vi ha styrketräning. Det finns fem stationer. På varje station finns ett par olika övningar att välja på, så att alla hittar någon övning som passar...
Illustration av förhållningssätt

Illustration: Karin Wilkensson.

Betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa

För att ge elever med funktionsnedsättning goda förutsättningar i undervisningen och för att få ett rättvist betyg, behöver arbetet kring kursplanen starta redan i planeringen inför ett nytt läsår. 

Som lärare behöver du utgå från hela gruppens förutsättningar. Utforma din undervisning så att den möter olika elevers behov och förutsättningar så att de kan utveckla de kunskaper och förmågor som ämnet syftar till. Med utgångspunkt från syftet och det centrala innehållet väljer du sen ut det innehåll och arbetssätt som bäst kan hjälpa dina elever att uppnå betygskriterierna. Elevens delaktighet är avgörande i denna process. En annan värdefull resurs för dig som lärare, är stödet från specialpedagog och elevhälsan.

Det finns olika sätt att lära och att visa sina kunskaper på. Ett formativt förhållningssätt med tät återkoppling och en bra relation till eleven, ger goda förutsättningar till detta. Rätten till stöd och anpassning gäller inte bara undervisningen utan också i bedömningssituationerna.

Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna. Det kallas i skollagen för undantagsbestämmelsen eller ”pysparagrafen”. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller liknande personliga förhållanden, som inte är tillfälliga och som direkt hindrar eleven från att uppfylla vissa delar av betygskriterierna.

Som lärare är det ditt ansvar, baserat på din ämneskompetens, att bedöma vad som kan anses vara enstaka delar av betygskriterierna. Om du behöver tillämpa undantagsbestämmelsen bör du göra det i samråd med rektor och specialpedagog. 

Eleven ska ha möjlighet att nå alla betygssteg även om läraren bortsett från enstaka delar av kriterierna genom undantagsbestämmelsen.

Undantagsbestämmelsen innebär inte att undervisning kan hoppas över eller att skolan avstår från att ge särskilt stöd. Varje elev har rätt till undervisning för att nå så långt som möjligt.

Läs mer hos Skolverket

Undantagsbestämmelsen vid betygssättning

Följande frågor kan vara bra att reflektera över för att möjliggöra en tillgänglig och inkluderande undervisning:

  • Vilka pedagogiska konsekvenser av elevens funktionsnedsättning behöver jag ha kunskap om, så att jag kan ha med det i min planering?
  • Hur säkerställer jag att eleven blir delaktig i planering och får återkoppling kring undervisningen?
  • Vilket stöd behöver jag från specialpedagog eller annan personal i elevhälsan?
  • Vilka olika former av stöd och anpassning behövs för att eleven ska kunna utveckla ämnesspecifika kunskaper och förmågor?
  • Hur ska eleven förstå vilka kunskaper och förmågor som hon eller han ska utveckla?
  • På vilka olika sätt kan eleven visa sina kunskaper?
  • Hur kan vi samarbeta kollegialt för att stödja varandra och möjliggöra en allsidig bedömning?

Ämnesområdet motorik

Motorik är ett brett ämnesområde som utgör cirka en femtedel av elevens undervisningstid. Det är vanligt att elever som undervisas inom ämnesområdet motorik har flera funktionsnedsättningar. 

För att ge bästa förutsättningar för att möta elevers olikheter i ämnet, behövs kunskap om pedagogiska konsekvenser för lärandet utifrån elevers olika funktionsnedsättningar. Denna kunskap behöver sedan kopplas till planeringen av undervisningen samt kursplanens syfte och centrala innehåll. För att förstå vilka konsekvenser en elevs funktionsnedsättning kan innebära för lärandet, kan man be elevhälsan om stöd, men man kan också få stöd och hjälp från habiliteringen.

Inför planering av läsår, termin och lektion

Du som undervisar elever inom ämnesområdet motorik behöver redan i planeringen för läsåret eller terminen, samt vid planeringen av enskilda lektioner, fundera över hur du kan göra undervisningen tillgänglig och vilket stöd du kan behöva. Det är en förutsättning för att alla dina elever ska komma till sin rätt och utvecklas så långt som möjligt mot målen. I din planering kan du ta hjälp av aktivitetshjulet.

Lyssna på eleverna

Väg alltid in elevens egna synpunkter i planeringen. På vilket sätt du tillfrågar eleven kommer att påverka hans eller hennes möjligheter att svara. Barnkonventionens artikel 12 ger alla barn rätt att utifrån sina förutsättningar vara med och påverka det som berör dem. För en del elever handlar det om att uttrycka sig med kroppsspråk och gester och för andra kan bildstöd passa bättre.

Lektionstips från SPSM

SPSM har en mängd inspirerande lektionstips för dig som jobbar inom anpassade grundskolan. 

Lektionstips inom ämnesområdet Motorik

Här är några exempel på hur du kan göra undervisningen i ämnesområdet motorik tydlig, förutsägbar och tillgänglig

  • Ge fasta och trygga ramar, exempelvis samma start och avslutning på lektionen.
  • Ge tydliga instruktioner, förstärk och förtydliga det verbala med visuellt eller taktilt stöd.
  • Skapa en lugn miljö, undvik störande moment och fundera exempelvis på hur och när det är lämpligt att använda musik.
  • Involvera flera sinnen.
  • Ge möjlighet till delaktighet genom att skapa förutsättningar för kommunikation och återkoppling.

Tydliggör lektioner och aktiviteter genom att ha strategier som svarar på frågorna:

  • Var ska jag vara, eller var ska saker eller redskap stå?
  • Vem ska jag vara tillsammans med, kamrat eller grupp?
  • Hur går aktiviteten till?
  • När börjar jag, vad kommer sen, hur länge ska jag hålla på, när slutar jag?
  • Varför gör vi det här?

Vid planeringen tänk på:

  • Vilket är syftet med aktiviteten – och hur kopplar du detta till kursplanen?
  • Hur förmedlar du syftet eller målen med aktiviteten till eleven?
  • Hur förmedlar du syftet eller målen till en assistent som arbetar nära eleven eller eleverna?
  • Vilken plats är lämplig för aktiviteten, såväl inne som ute?
  • Vilka redskap och material ska du använda, som ger dina elever lagom utmaning och samtidigt goda möjligheter att lyckas?
  • Vilka ytterligare anpassningar och stöd kan du behöva göra i aktiviteten?

Publicerat 2024-01-25