Erfarenheter från Skövde kommun
Vad var det som fick er att inleda ett samverkansarbete med skola och socialtjänst med SAMS som stöd för att bidra till en obruten skolgång för placerade barn och ungdomar?
Barn och utbildning i Skövde kommun beslöt sig för att se över hur arbetet och framförallt skolgången för placerade barn fungerade både för de barn som placerades i Skövde men även för barnen som Skövde kommun placerade i andra kommuner. Mia Junttila, specialpedagog anställdes till barn och utbildning och fick i uppdrag att först inventera hur situationen var och med den informationen skapa en struktur och en process kring hur vi i Skövde hanterar skolgången för placerade barn, Mia tog kontakt med SPSM och berättade om sitt uppdrag. Det visade sig att SPSM tillsammans socialstyrelsen höll på att arbeta fram en modell som kallades SAMS-modellen.
Mia tog kontakt med socialtjänsten i Skövde och vi startade en arbetsgrupp bestående av Nina, Camilla och Mia.
Vi började med att läsa igenom materialet till SAMS och därefter träffades vi för att fundera tillsammans utifrån våra olika perspektiv. Kunde SAMS-modellen användas i Skövde kommun?
Vilket stöd och vilka förutsättningar har ni definierat för att möjliggöra ett arbete med SAMS i syfte att verka för en obruten skolgång för placerade barn och ungdomar?
Att det togs ett gemensamt beslut i nämnden om att vi i Skövde kommun ska använda SAMS-modellen var en viktig start. Våra chefer har gett oss tid att träffas i vår arbetsgrupp och att vi har haft möjlighet att möta personal som är involverade i arbetet med placerade barn.
Det känns som vi med samarbetat har fått en ömsesidig respekt för varandras yrkesroller och att vi har ett gemensamt mål för våra placerade barn.
Hur har ni kunnat använda er av SAMS som stöd i det praktiska arbetet med att främja en obruten skolgång för placerade barn och ungdomar?
SAMS-materialet är enkelt och strukturerat vilket skapar trygghet. Var och en som är involverade i arbetet när ett barn placeras kan själva gå in och läsa var man befinner sig i processen och vilket ansvar man har. För rektorerna är checklistorna ett utmärkt stöd i exempelvis överlämningarna mellan skolar.
Hur har ni arbetat med att implementera SAMS?
Vi startade en arbetsgrupp. Barn och utbildning representeras av Mia Junttila (specialpedagog), från socialtjänsten Camilla som är metodstödjare för socialsekreterarna som arbetar med barn och unga och Nina som är metodstödjare för familjehemssekreterarna.
Vi träffas regelbundet för att planera och fundera tillsammans på hur vi kan utveckla samarbetet. Vi har bland annat regelbundna informationsmöten i våra verksamheter både på chef- och handläggarnivå.
På vilket sätt har arbetet med SAMS bidragit till att ge placerade barn och ungdomar en obruten skolgång?
Vi hoppas och tror att samarbetet gör att processen går smidigare och att det kortar tiden för skolplacering. Vi har många goda exempel och vi har fått fin respons både från rektorer och socialsekreterare.
Nästa steg blir att titta på hur man kan utvärdera ärendena på ett bra sätt. Det är många aktörer inblandade och det är viktigt att veta vad det är som ska utvärderas.