Om oss

Johanna arbetar med att stärka elevers språkutveckling

Det märks att Johanna Lindberg älskar sitt jobb som logoped på Hällsboskolan i Umeå, där hon arbetar med att ge stöd till både elever och personal. Hennes intresse för språkliga och kommunikativa utmaningar växte fram när hon arbetade som lärare i fritidshem inom anpassad grundskola och träningsskola. Hon ville förstå hur man kan stötta barn och ungas språkliga och kommunikativa utveckling. Då sadlade hon om till logoped. Sedan 2014 arbetar hon som logoped på heltid på Hällsboskolan i Umeå.

– Jag älskar att arbeta nära barn och unga, förklarar Johanna. Det är roligt att se eleverna utvecklas. Men när jag blev klar med min logopedutbildning fanns det få jobb som logoped inom skolan. Jag började arbeta som logoped på landstingets logopedmottagning. Då dök möjligheten upp att arbeta som logoped på Hällsboskolan. Självklart tog jag den chansen. Jag har arbetat på heltid här sedan 2014.

Hällsboskolan är en statlig specialskola för elever med grav språkstörning och finns i både Stockholm och Umeå. Hällsboskolan erbjuder en anpassad lärmiljö för elever med små undervisningsgrupper med cirka 6-10 elever i varje grupp och personal som har bred kunskap om språkstörning och andra funktionsnedsättningar. Skolan finns i både Stockholm och Umeå. 

Grav språkstörning är en pedagogisk och juridisk diagnos

För att ansöka om plats på Hällsboskolan ska elevens vårdnadshavare bland annat bifoga en tal- och språkutredning, en utvecklingsbedömning samt en pedagogisk kartläggning som visar om eleven har en grav språkstörning. Det är en nämnd som beslutar om eleven tillhör specialskolans målgrupp och får börja på Hällsboskolan.

Alla elever som tas emot på Hällsboskolan har en grav språkstörning. Ibland används även begreppet ”generell språkstörning”. I betänkandet ”Samordning, ansvar och kommunikation- vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar” (SOU 2016:46, sid. 201) lade Jan Sydhoff fram ett förslag på definitionen för grav språkstörning. En grav språkstörning kan enligt utredningen beskrivas som en pedagogisk diagnos eller en juridisk term för att fastställa vilka elever som har behov av de förslag som tas fram i utredningen och då har rätten att undervisas i specialskolan.

– Det förutsätter att eleven har en medicinsk diagnos, språkstörning, från sjukvården, förklarar Johanna. Den medicinska diagnosen ställs av en logoped. En generell språkstörning innebär att eleven har svårigheter med att förstå och utrycka sig på sitt modersmål. För att få denna diagnos måste flera språkliga domäner vara påverkade, som exempelvis ordförråd, ljudsystem, narrativ förmåga- uttrycksförmåga/förståelse, grammatik. Barn som bedöms ha grav språkstörning har behov av specialinsatser och har då möjlighet att söka till Hällsboskolan.

Språkutvecklande insatser som utvecklar elever

Som skollogoped har Johanna ingen behandlande uppdrag utan fokus är på att stödja eleverna för att nå måluppfyllelse. Hon har ett viktigt uppdrag att se hur skolan kan arbeta med att främja elevernas språkutveckling. Den anpassade lärmiljön är viktig och genom att arbeta medvetet med att utvärdera, anpassa och utveckla lärmiljön ges elever förutsättningar för lärande, delaktighet och att utveckla sina förmågor och styrkor.

– Våra elever har vissa språkliga utmaningar och de språkliga kraven i läroplanen är mycket höga, förklarar Johanna. Vi arbetar mycket med att hitta metoder i undervisningen som är språkutvecklande för att utveckla elevernas egna språkliga förmågor men att parallellt också jobba med språkstöttande insatser för att undanröja de hinder som uppstår i undervisningen på grund av funktionsnedsättningen. Till exempel använder vi olika lärverktyg och har stort fokus på visuellt stöd som är ett viktigt komplement i all undervisning. Med visuellt stöd får elever stöd för att förstå och uttrycka sig.

Arbetar med elevinsatser och kompetenshöjande insatser

Johanna arbetar främst med elevinsatser som riktar sig till elever som riskerar att inte nå målen.

– Jag arbetar även med kompetenshöjande insatser till personalen och ger stöd till personal när det gäller insatser på gruppnivå, fortsätter Johanna. Jag är ofta delaktig i kompetensutveckling till personalen som rör språk och kommunikation, exempelvis TAKK (Tecken som stöd), AKK (Alternativ kompletterande kommunikation) eller hur man med hjälp av visuellt stöd kan göra undervisningen tillgänglig för eleverna. Ingen dag är den andra dag lik, så det är ett väldigt stimulerande arbete där jag ständigt möter på nya situationer och utmaningar.

Viktigt med tid och kunskap

För att alla elever ska få det stöd de behöver är det viktigt att det finns kunskap om målgruppen i verksamheten som möjliggör detta menar Johanna. Det tillsammans med tid och möjlighet och utrymme att skapa samsyn kring undervisning och elevernas individuella behov är viktigt.

– Det är jätteviktigt med samarbete mellan personalen på skolan och att de olika yrkesgrupperna stöttar varandra, har dialog och funderar på lösningar tillsammans, poängterar Johanna. Det är värdefullt med erfarenhetsutbyte.

Elever bygger självkänsla och får tillit till sina egna förmågor

På Hällsboskolan utvecklas eleverna varje dag, vilket Johanna tycker är fantastiskt. Det är de vardagliga tingen som betyder mycket.

– Vi har elever som börjar på Hällsboskolan efter att tidigare ha gått i en annan skolform, berättar Johanna. Många kommer hit med en dålig självbild och ett bristande självförtroende där de inte kunnat klara av de alltför högt ställda kraven i tidigare skola. Här får de flesta för första gången ett sammanhang och personal som ser möjligheter och elevernas förmågor och styrkor. Jag ser hur eleverna som börjar hos oss äntligen utvecklar tillit till sina egna förmågor. Det tror jag också är jätteviktigt.

Viktigt med samarbete med vårdnadshavare

Johanna tycker också att det som också är unikt med Hällsboskolan är att skolan ger möjlighet till relationsbyggande med både elever och deras vårdnadshavare. Att ha ett samarbete med elevers vårdnadshavare är lika viktigt som att arbeta tvärprofessionellt.

– Samarbete med elevers familjer är en viktig del i vårt helhetstänkande: att jobba med elevers måluppfyllelse, deras delaktighet i samhället på lika villkor och förbereda dem för framtiden, avslutar Johanna. Jag tycker att mitt arbete är otroligt inspirerande, utmanande och utvecklande.

Har din skola någon elev med språkstörning? Här ger Johanna fem råd på hur ni kan jobba med att ge elever med språkstörning rätt förutsättningar:

  1. Det måste finnas kunskap och förståelse i skolans ledningsgrupp om vikten av att anpassa lärmiljön. Här har ledningen en viktig roll att anpassa organisationen så att personalen som arbetar med eleverna får förutsättningar att anpassa lärmiljön.
  2. Hela skolan behöver få fortbildning om hur språkstörning påverkar lärandet. Det blir lättare att ge stöd när man förstår vilka utmaningar det finns. Alla behöver också ha förståelse för vad det betyder för ens undervisning.
  3. Viktigt med tvärprofessionellt samarbete! Arbeta tillsammans i arbetslaget och våga ställa frågor, uttrycka frustration och att dela med er praktiskt bra exempel på hur ni har gjort, till exempel konkreta anpassade material som fungerat bra. Varje lärare kan inte uppfinna hjulet varje gång – det är lättare att dela med sig metoder, verktyg och arbetssätt. Du är inte ensam! Glöm inte heller att stötta och peppa varandra! Det är också nyttigt med olika perspektiv.
  4. Hitta bra strategier som funkar för dina elever och var ödmjuk för andra personals kompetenser. Våga be om hjälp.
  5. Ha förväntningar på dina elever! De utvecklas och de sitter på en massa kompetenser som de vill få visa på. Vi på skolan ansvarar för elevernas lärande. Det är vi som ska undanröja de hinder som kan uppstå i elevernas lärande och hitta nya vägar. Prata också med eleven om vad hen behöver och gör dem delaktiga i undervisningen. De har så mycket viktigt att tillföra.

Publicerat 2023-11-09