Varje år drabbas cirka 600 barn och unga i Sverige av en förvärvad hjärnskada som blir bestående. Anledningarna kan vara sjukdom eller yttre trauma. Här får du information och råd kring hur lärmiljön och undervisningen behöver anpassas för att möta de pedagogiska konsekvenser som en förvärvad hjärnskada kan medföra.
En förvärvad hjärnskada är en hjärnskada som uppstått efter födelsen, men beskrivs ofta som en skada som uppkommit senare än efter två års ålder. Att få en hjärnskada under barndomen kan få konsekvenser som följer med under hela livet. Konsekvenser av skadan kan vara nedsatt livskvalitet och psykisk ohälsa vilket kan påverka och skapa hinder för skolgången.
Förvärvade hjärnskador hos barn och ungdomar orsakas vanligen av yttre våld mot huvudet. Resultatet är oftast lätta hjärnskador eller hjärnskakningar med symptom som klingar av relativt snabbt. Vissa får dock långvariga symptom, särskilt efter upprepade hjärnskakningar. Huvudvärk, ljus- och ljudkänslighet och hjärntrötthet kan göra det svårt att koncentrera sig och hänga med i skolarbetet.
Medelsvåra och svåra hjärnskador kan, förutom våld mot huvudet, orsakas av olika faktorer som infektioner, stroke, syrebrist eller hjärntumör. Individens ålder påverkar konsekvenserna av hjärnskadan, och svårigheterna kan bli tydligare över tid när kraven ökar. Tidigare funktionsnivå och stöd från föräldrar och skola spelar en viktig roll i hur eleverna klarar sig efter en hjärnskada.
Hjärntrötthet innebär att eleven lätt blir uttröttad och energilös med begränsad arbetskapacitet som följd. Hjärnan kan inte ta in information som tidigare, vilket påverkar koncentration, minne och inlärning. Hjärntrötthet kan leda till frustration, irritabilitet och svårigheter med kamratkontakter. Orsaken till hjärntrötthet är inte klarlagd, men kan vara kopplat till låggradig inflammation som stör hjärnans aktivitet. Det är viktigt att skilja mellan hjärntrötthet och depression för att kunna ge rätt stöd.
En hjärnskada kan leda till specifika svårigheter medan andra funktioner inte påverkas alls. Eleven kan ha svårt att koncentrera sig och att komma ihåg, samtidigt som hen lika lätt som tidigare löser mattetal och logiska problem.
Medelsvåra och svåra hjärnskador kan leda till kognitiva och motoriska problem, inklusive svårigheter med förståelse, tal, minne, och abstrakt tänkande. Det kan även påverka individens beteende och personlighet, vilket kan vara utmanande att anpassa sig till, både för eleven själv och för omgivningen.
För läraren kan det vara svårt att veta vilka krav och förväntningar som är rimliga att ställa på eleven, samtidigt som eleven kan själv känna sig förvirrad och osäker på sina förmågor. En hjälp för att kartlägga barnets styrkor och fundera över åtgärder kan vara ICF-CY, världshälsoorganisationens barn- och ungdomsversion av den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
Om eleven efter hjärnskadan har genomgått en utredning av psykolog eller specialpedagog inom vården är det viktigt att skolan samarbetar med dessa för att anpassa skolsituationen. Vid utredningar som är några år gamla kan elevhälsan hjälpa lärarlaget att implementera rekommendationerna. Samarbetet bör även inkludera andra involverade instanser som sjukvård, habilitering och socialtjänst.
Kognitiva svårigheter och humörsvängningar påverkar det sociala samspelet, vilket gör det svårare för elever med hjärnskador att interagera med vänner som tidigare. Därför är det viktigt att skolan erbjuder stöd i socialt samspel. Lärare kan använda metoder som samspelsträning och ritprat för att öka medvetenheten om sociala regler och hjälpa eleverna att hantera utmanande situationer.
Här följer fler råd som kan underlätta skolgången vid förvärvad hjärnskada.
Publicerat 2024-01-29
Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. Här får du tips på hur du formar en tillgänglig utbildning och skapar förutsättningar för alla elevers delaktighet.