Dövblindhet, kombinerad syn- och hörselnedsättning

Dövblindhet är en funktionsnedsättning som innebär en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Stödet i skolan behöver se olika ut beroende på om dövblindheten är medfödd eller om den förvärvas under uppväxten. Här får du veta mer om funktionsnedsättningen och vad SPSM kan hjälpa till med.

En person som har dövblindhet har en så allvarlig syn- och hörselnedsättning att det är svårt att kompensera det ena sinnet med det andra. I de flesta fall är orsaken till dövblindhet genetiska syndrom, exempelvis Usher syndrom eller CHARGE syndrom. Det finns även andra faktorer som kan orsaka dövblindhet, exempelvis för tidig födsel, förlossningsskador eller hjärnhinneinflammation.

Till gruppen dövblinda hör personer

  • som definieras som döva och blinda
  • med blindhet och nedsatt hörsel
  • med dövhet och nedsatt syn
  • med nedsatt syn och hörsel
  • som av åldersskäl utvecklar en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning.

Medfödd eller förvärvad dövblindhet påverkar olika

Dövblindhet kan ses som ett samlingsbegrepp för två målgrupper som har kombinerad syn- och hörselnedsättning; medfödd dövblindhet och förvärvad dövblindhet.

Vid medfödd dövblindhet har barnet inte hunnit utveckla ett språk, innan dövblindheten. Barnet har en syn- och hörselnedsättning som påverkar och försenar utvecklingen av samspel, språk och kommunikation. Få personer som har medfödd dövblindhet utvecklar ett fullständigt tal eller teckenspråk.

Vid förvärvad dövblindhet har barnet ofta hunnit utveckla ett tal- och eller teckenspråk innan dövblindheten inträffar. Språkutvecklingen kan se olika ut beroende på barnets erfarenheter från när de såg eller hörde.  

Vilka kan svårigheterna bli?

Personer som har medfödd dövblindhet kommunicerar framförallt kroppsligt, taktilt, med beröring och gester, men kan även använda tal och eller teckenspråk.

Personer som har förvärvad dövblindhet använder oftast tal och, eller teckenspråk visuellt eller taktilt.

Är både syn- och hörselsinnet nedsatt eller saknas helt blir det svårare för eleven att överblicka, tolka och förstå vad som händer runtomkring. Att exempelvis delta i aktiviteter, kommunicera och få information eller att förflytta sig i klassrummet innebär en stor ansträngning.

Att syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra innebär

  • att det mesta tar längre tid, tar energi och att information ofta blir osammanhängande
  • att behovet av att använda sig av andra sinnesintryck ökar, vilket innebär begränsad tillgång till information på avstånd
  • att personen måste förlita sig på information som finns i den nära omgivningen. För att skapa mening blir det nödvändigt att förlita sig på minnet och att dra slutsatser utifrån ofullständig information.

Hur kan undervisningen anpassas?

Barn och elever som har dövblindhet behöver individuellt anpassat stöd för att kunna gå i skolan, delta i aktiviteter och ha ett socialt umgänge. För att kunna anpassa lärmiljön och pedagogiska strategier behöver lärmiljön kartläggas. Det är då viktigt att känna till hur eleven ser och hör och om hen har andra funktionsnedsättningar.

Du som pedagog behöver tolka, förstå och bekräfta eleven. Som stöd runt eleven kan du tänka på följande:

  • Kompensera elevens begränsningar i syn och hörsel genom att göra omgivningen mer förutsägbar och tydlig.
  • Ge eleven förutsättningar att vara delaktig i sociala sammanhang genom att taktilt, beskriva miljön ni befinner er i, vilka som deltar och vad som kommer att ske.
  • Använd teckenspråk i taktil form, det kan bestå av tecken på kroppen, i eller med elevens hand.

Barn och elever som har dövblindhet eller kombinerad syn- och hörselnedsättning har möjlighet att gå i kommunala förskolor, skolor eller friskolor. Även undervisning i specialskolor kan vara ett alternativ. SPSM driver två nationella skolor för elever med dövblindhet, Ekeskolan och Åsbackaskolan.

Publicerat 2024-09-19

Stöd och råd

Frågor och svar om dövblindhet

  • Hur kan en person med dövblindhet lära sig svenskt teckenspråk?

    Det kan se olika ut hur en person med dövblindhet lär sig svenskt teckenspråk. Det beror på om personen har en medfödd eller en förvärvad......

    Det kan se olika ut hur en person med dövblindhet lär sig svenskt teckenspråk. Det beror på om personen har en medfödd eller en förvärvad dövblindhet.  Medfödd eller förvärvad dövblindhet Vid medfödd dövblindhet påverkar graden av syn- och hörselnedsättningen personens utveckling. Det kan ge svårigheter i exempelvis samspel, språk och kommunikation.  Vid förvärvad dövblindhet påverkas inte personens språkutveckling särskilt mycket. Personen har ett utvecklat tal eller teckenspråk. Ytterligare... Läs mer om Hur kan en person med dövblindhet lära sig svenskt teckenspråk?

  • Vad är viktigt att tänka på vid stadieövergångar och skolbyten för barn och elever med dövblindhet?

    Här kan du läsa om vad du bör tänka på vid  stadieövergångar och skolbyten.   ...

    Här kan du läsa om vad du bör tänka på vid  stadieövergångar och skolbyten.   Läs mer om Vad är viktigt att tänka på vid stadieövergångar och skolbyten för barn och elever med dövblindhet?

Kompetensutveckling

Video: Charge syndrom

I den här filmen får du information om hur du kan ge stöd i lärmiljön för elever med Charge syndrom. Personer med Charge syndrom har många gånger svårt att uttrycka sig och göra sig förstådda. I ett klassrum kan det visa sig genom att eleven har svårt att upprätthålla sin uppmärksamhet och kanske får beteenden som kan vara svåra för omgivningen att förstå. Det kan skapa oro för dem själva och andra och därmed påverka lärsituationen.

I den här filmen får du information om hur du kan ge stöd i lärmiljön för elever med Charge syndrom. Personer med Charge syndrom har många gånger svårt att uttrycka sig och göra sig förstådda. I ett klassrum kan det visa sig genom att eleven har svårt att upprätthålla sin uppmärksamhet och kanske får beteenden som kan vara svåra för omgivningen att förstå. Det kan skapa oro för dem själva och andra och därmed påverka lärsituationen.

I den här filmen får du information om hur du kan ge stöd i lärmiljön för elever med Charge syndrom. Personer med Charge syndrom har många gånger svårt att uttrycka sig och göra sig förstådda. I ett klassrum kan det visa sig genom att eleven har svårt att upprätthålla sin uppmärksamhet och kanske får beteenden som kan vara svåra för omgivningen att förstå. Det kan skapa oro för dem själva och andra och därmed påverka lärsituationen.

I den här filmen får du information om hur du kan ge stöd i lärmiljön för elever med Charge syndrom. Personer med Charge syndrom har många gånger svårt att uttrycka sig och göra sig förstådda. I ett klassrum kan det visa sig genom att eleven har svårt att upprätthålla sin uppmärksamhet och kanske får beteenden som kan vara svåra för omgivningen att förstå. Det kan skapa oro för dem själva och andra och därmed påverka lärsituationen.

Våra skolor