Varför visuellt stöd? 

De flesta elever har nytta av visuellt stöd. En del behöver få stödet utformat efter sina specifika behov. Det visuella stödet i form av text, bilder eller föremål finns kvar medan ord och meningar försvinner direkt när du har sagt dem . 

Att använda visuellt stöd är inte ett mål i sig, utan ett verktyg som ska ge eleverna förutsättningar att nå sina mål. 

Tolv motiv för visuellt stöd

Visuellt stöd kan:   

• göra att informationen finns kvar, till skillnad från information som ges muntligt
• hjälpa eleven att förstå vilken information som är viktigast
• ge mer tid till att förstå information
• vara neutralt utan att en person signalerar till exempel missnöje eller frustration  
• underlätta för eleven att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor
• öka elevens självständighet 
• minska elevens stress och oro
• göra abstrakta resonemang mer konkreta 
• visa hur olika delar hänger ihop i ett större sammanhang 
• stödja eleven att reda ut sina tankar och åsikter
• avlasta arbetsminnet och ge mer tid till eleven att tolka det som sägs
• underlätta när eleven behöver förbereda sig inför en förändring. 

Olika former av visuellt stöd

Det finns många olika typer av visuellt stöd, bilder, fotografier, filmer, föremål och gester kan användas för att förtydliga. Ibland kan det vara väldigt konkret, som en bild på en fotboll eller en hund. Ibland har bildstödet ett mer abstrakt motiv, det viktiga är att ta hänsyn till elevens utvecklingsnivå och behov. 

Även om det ibland ser ut som att eleven inte använder stödet kan det vara viktigt att ha det kvar och eventuellt revidera det över tid. Eftersom eleven även fortsättningsvis kan behöva det. 

AKK

AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Syftet är att stödja kommunikation och samspel. Bilder, fotografier och symboler är exempel på olika typer av AKK. När AKK dessutom innehåller tecken från svenskt teckenspråk kallas det TAKK - Tecken som AKK. 

TAKK

TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, är en metod för att stödja kommunikation. Det är inte detsamma som det svenska teckenspråket, men bygger på dess tecken. Tecknen används tillsammans med tal som stöd vid språkutveckling på den nivå där barnet befinner sig. De förstärker och förtydligar de talande orden och stödjer kommunikationen. Det underlättar språkförståelse och lärande men kan även fungera som ersättning till talat språk. TAKK syftar till att ge elever redskap för att kommunicera och samspela språkligt innan de helt eller till viss del har erövrat talet.  

Bilder

Bildstöd handlar om att använda bilder för att tydliggöra. Bilder kan antingen användas självständigt eller tillsammans med en text. Symboliska bilder kan förtydliga förväntningar och tydliggöra olika steg i aktiviteter. Bildstöd kan användas av olika anledningar. Det kan användas för att tydliggöra de nio frågorna, kommunicera behov eller användas som ett stöd i kommunikationen. Bilder kan också vara ett verktyg för de elever som inte kan kommunicera verbalt. De gör det lättare att komma ihåg det som sagts eller det som ska göras och de kan ge förförståelse inför en uppgift. 

Fotografier

Liksom andra bilder kan fotografier hjälpa eleven att minnas och få struktur i fritidshemmet.  Fördelen med fotografier är att de återger verkligheten som den ser ut. Därför kan de vara ett extra bra bildstöd i vissa situationer, som när en elev behöver ett aktuellt foto på den lärare som ska hålla nästa lektion eller ett foto på den lokal som eleven ska vara i under nästa lektion. 

Fotografier kan också visualisera instruktioner i praktisk-estetiska ämnen som slöjd och hemkunskap. Med kameran i en mobiltelefon är det enkelt att ta en bild på en plats, en instruktion eller en uppgift. När fotografier stödjer en elev på ett bra sätt är det viktigt att uppmuntra användandet.

Filmer

Film är ofta ett bra visuellt stöd. Det kan bland annat användas för att filma hur en aktivitet går till. Det kan vara bra att välja ut nyckelbegrepp i filmen som eleverna behöver kunna för att delta i aktiviteten. Detta blir ett bra stöd inför aktiviteten och ger att bra stöd till minnet.  

Gester

Gester kan också vara ett visuellt stöd. De kan bidra till ökad förståelse och vara ett bra alternativ till ord. De kan också komplettera verbala uppmaningar eller verbal information. Men tänk på att en del elever med autism kan ha svårt att tolka gester. 

Beskrivande gester förtydligar det som sägs. Gester kan också signalera instruktioner, en handflata markerar ett stopp, en handflata nedåt markerar lugn och en uppräckt hand signalerar att det nu ska vara tyst. 

När språkliga instruktioner kompletteras med gester ökar förutsättningarna för förståelse mer än när man bara ger instruktionerna muntligt. Men tänk på att säga samma sak som kroppen visar, annars kan eleverna missförstå instruktionen.

Texter

En nedskriven text är också en form av visuellt stöd. Det hjälper eleverna att komma ihåg vad de ska göra och att inte vara så beroende av personalen. En text kan behöva kompletteras med bilder och symboler och ska varken vara lång eller komplicerad. Komplettera gärna med bilder när det behövs. 

Konkreta föremål

Ett sätt att tydliggöra information visuellt är att använda konkreta föremål. Ett exempel på att använda konkreta föremål som visuellt stöd är att samtidigt som du som lärare berättar något, så skickas ett föremål som har med den muntliga informationen runt. Då kan gruppen få känna, utforska och jämföra. För elever på tidig utvecklingsnivå kan användandet av konkreta föremål vara viktigt för att eleven ska få en god möjlighet att lära.

Bilden visar ett exempel på hur man med hjälp av konkreta föremål kan beskriva en kommande aktivitet.

Visuellt stöd i samtal

Visuellt stöd kan användas för att enklare sätta ord på tankar och känslor, för att formulera åsikter och behov.

Datorprat

Elever som har svårt med ögonkontakt och turtagning i samtal kan ha nytta av datorprat. Datorprat eller skrivprat innebär att man samtalar genom att turas om att skriva på datorn. 

Chatt och sms

Chatt och sms kan också var ett stöd till elever som har svårt med samtalsordning och ögonkontakt. Emojis kan användas för att visualisera känslor. 

Skattningsskalor

Skattningsskalor är ett bra visuellt stöd för elever som har svårt för att kommunicera och uttrycka sina känslor. En skattningsskala kan gå från mycket bra till mycket dåligt. Mycket bra kan ha färgen grön och vara illustrerad av ett glatt ansikte, mycket dåligt kan ha röd färg och illustreras av ett argt ansikte. Däremellan finns fyra olika ansikten som går från bra till ganska dåligt. 

I samtalet med skattningsskalor använder läraren bildstöd och visar en bild på det som ska diskuteras. Då kan eleven visa sin åsikt genom att peka eller markera med en pil på skalan. Det är ett enkelt sätt för eleven att visa hur den känner.

Bilden visar exempel på hur man kan jobba med en skattningsskala i samtal med en elev om vilka aktiviteter som fungerar bättre och sämre.

Plus- och minuslistor

De elever som behöver stöd i att värdera och förmedla till andra vad de tycker och tänker kan vara hjälpta av plus- och minuslistor. Det kan också bidra till att andra förstår eleven bättre.

I en plus- och minuslista finns en kolumn för plus och en för minus. Eleven placerar ord eller bilder i de olika kolumnerna. Man kan också lägga till ett neutralt alternativ i mitten och markera det med en nolla till exempel.

Bilden visar exempel på hur man kan använda en plus- och minuslista för att ta reda på vad vilka aktiviteter en elev tycker mer eller mindre om.

Om man till exempel diskuterar maträtter kan eleven placera de maträtter som eleven gillar i pluskolumnen och dem eleven inte gillar i minuskolumnen. Det kan vara ett sätt att träna sig på att värdera och förmedla sina åsikter. 

Ringa in påståenden

För elever som behöver stöd i att formulera sina åsikter och behov kan det vara en hjälp att ringa in olika påståenden. De påståenden som stämmer in på hur eleven känner ringas in. Påståenden kan användas både när en elev behöver hjälp med att kommunicera sina upplevelser och visa sina kunskaper. Stödet kan också fungera som en inventering för eleven själv eller som en ingång till ett samtal.

Ett exempel på hur man kan genomföra en uppgift genom att ringa in svaren.

Trappan

Ett annat sätt att visualisera det man säger är en ritad trappa som till exempel visar ett förlopp, som en utveckling i olika steg. Trappan kan visa vägen till ett mål eller det som är roligt eller tråkigt att göra. 

Exempel på hur man kan använda trappan för att visa de olika stegen i en aktivitet.

En trappa kan också visa hur stark en känsla är på en skala. Högst upp på trappan kan visa att eleven är väldigt glad, medan nedersta trappsteget symboliserar att eleven är ledsen.

Ritprat, seriesamtal och social berättelse

Språk och tal kan i många situationer kännas abstrakt och svårt att tolka för barn med NPF. Seriesamtal och ritprat är visuellt som kan användas för många olika syften. De kan göra att kommunikationen blir mer begriplig och tydlig. Det kan användas för att prata om något som har hänt, för att förtydliga information eller för att förbereda en elev för en förändring. Det kan också användas för att förstå hur någon känner eller tänker, eller för att förklara det som är svårt att förstå. 

Ritprat – för att förklara och förtydliga

Ritprat innebär att man ritar medan man pratar. Orden förstärks när man ritar deras innebörd. Sekvens och ordning behöver inte vara så viktigt och bilderna ska helst vara så enkla som möjligt. Det ger ett bra stöd för att förklara och förtydliga till exempel skolsituationer, skolmiljöer, kommande aktiviteter eller rutiner. Det kan också hjälpa eleven att förstå olika sociala spelregler. Ritprat kan ge en större medvetenhet och förståelse om hur vi påverkar varandra med det vi säger och gör. Det är en hjälp till att synliggöra osynliga regler, att arbeta med empati och att se situationer ur andras perspektiv. 

Exempel på hur en uteaktivitet kan bli mer begriplig med hjälp av ritprat. 

Ritprat kan också vara ett stöd när eleven behöver hantera förändringar, som byte av miljö och personer. Det är även till hjälp när något är abstrakt, som tid, känslor och vad som är verkligt eller fantasi. 

Ritprat och seriesamtal behöver inte vara planerad utan kan användas här och nu. 

Deltagarna i samtalet går igenom problemen i situationen och försöker hitta lösningar tillsammans. Det behöver inte bara vara en lärare som ritar. Eleven och läraren kan turas om. Turtagningen kan förstärkas genom att båda använder samma penna. 

Ett annat sätt att ritprata är att använda datorn som hjälpmedel. Då sitter eleven och läraren bredvid varandra framför skärmen och turas om att använda tangentbordet. 

Seriesamtal tydliggör steg för steg

Seriesamtal utvecklades av Carol Gray i USA. Hon och hennes medarbetare utvecklade ett sätt att samtala genom att teckna enkla bilder i sekvenser. Anledningen till att det kallas seriesamtal är just för att man lugnt och i ett långsamt tempo pratar igenom en händelse med barnet, samtidigt som man ritar upp den i likhet med en tecknad serie.

Seriesamtal är bra att använda för att förtydliga både positiva och negativa situationer. Genom att rita situationen kan både du och eleven fokusera på det ni pratar om. Tempot blir automatiskt långsammare eftersom vi oftast talar fortare än vi skriver och ritar. Eleven slipper hålla kvar information i arbetsminnet och man kan lätt gå fram och tillbaka i samtalet utan tappa bort sig. Seriesamtal kan vara till hjälp när eleven inte kan se hela bilden av en händelse eller inte förstår varför andra blir ledsna eller arga. Men begränsa inte användandet av seriesamtal till negativa situationer. Verktyget fungerar också för att stärka och uppmuntra eleven. 

När till exempel en elev och en lärare går igenom ett händelseförlopp tillsammans kan läraren ställa frågor. Frågorna hjälper eleven att förstå vad som hände och att reflektera över andras och sina egna känslor. Var även noga med att ta upp vad andra gjorde rätt eller fel i situationen eftersom en konflikt är ett samspel. Ha som mål att förstå eleven och det som hände. Avsluta med en bild som visar hur situationen skulle kunna ha lösts i stället.

Exempel på hur man med hjälp av seriesamtal kan gå igenom ett händelseförlopp tillsammans med en elev. Ruta 1: Några elever spelar fotboll på rasten. Ruta 2: Det blir en konflikt. Ruta 3: En elev tar bollen under armen och går sin väg.

Enkla, tydliga bilder

Bilderna i ritprat och seriesamtal ska vara så enkla som möjligt. Streckgubbar symboliserar människorna som är med tankebubblor visar vad människor tänker och pratbubblor visar vad som sägs. Färger kan förstärka bilderna och glada, arga eller ledsna munnar kan visa hur någon känner. Symboler kan visa det som är rätt och fel. 

Sociala berättelser

Sociala berättelser kan göra att en situation eller socialt samspel blir tydligare. En social berättelse är en kort berättelse som ger en ökad förståelse av sociala situationer eller sociala beteenden. Berättelsen utgår från specifika situationer och händelser. Man kan använda visuellt stöd för att konkretisera och tydliggöra. Den skrivs ned i text så att eleven kan läsa den eller få den uppläst. Den skall fungera som en individuell bruksanvisning som på sikt kan bli elevens egna strategi. Texten kan också läsas av olika personer tillsammans med eleven. 

Referensdokument

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i Tydliggörande pedagogik i fritidshem men med referenser.

Tydliggörande pedagogik i fritidshem (PDF-dokument, 284 kB)