Olika former av visuellt stöd

Det finns många olika typer av visuellt stöd. Ni kan använda bilder, fotografier, filmer, föremål och gester för att tydliggöra vad som ska hända. Allt visuellt stöd har som syfte att tillföra något för barnen. Ibland behövs väldigt konkret stöd, som att plocka fram en faktisk målarpensel och ibland räcker en bild på en pensel. Ibland kan bildstödet även vara mer abstrakta motiv men viktigast är att ni utgår ifrån barnets utvecklingsnivå och behov.

AKK

AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation och är tänkt att fungera stödjande i kommunikation och samspel. Bilder, fotografier och symboler är exempel på olika typer av AKK . Det kan också innehålla tecken från svenskt teckenspråk. Då kallas det istället TAKK -Tecken som AKK.

TAKK

TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, är en metod för att stödja kommunikation. TAKK är inte detsamma som det svenska teckenspråket men bygger på dess tecken. Tecknen används som stöd för språkutveckling tillsammans med tal på den nivå där barnet befinner sig. De förstärker och förtydligar de talade orden och stödjer kommunikationen. Tecknen kan också underlätta språkförståelsen och lärandet och fungera som ersättning till talat språk. Syftet med TAKK är att ge barn redskap för att kommunicera och samspela språkligt innan de helt eller till viss del har erövrat talet.

Bilder 

Bildstöd handlar om att använda bilder för att tydliggöra något. Symboliska bilder kan förtydliga våra förväntningar och tydliggöra olika steg i aktiviteter. Ni kan använda bildstöd av olika anledningar, till exempel för att tydliggöra de nio frågorna, att kommunicera behov eller att stötta en kommunikation. De barn som inte kan kommunicera verbalt kan också använda bilder för sin kommunikation.

Eftersom bilder finns kvar är det lätt att gå tillbaka till dem för att minnas det som sagts eller det som ska göras. De kan även användas för att förbereda inför en aktivitet och skapa förförståelse.

Fotografier

Fotografier kan hjälpa barnet att minnas och få struktur på sin dag i förskolan. I vissa situationer är fotografier ett extra bra bildstöd för barnen eftersom de visar verkligheten. Barn kan behöva ett aktuellt foto på den pedagog som ska vara med barnet i en aktivitet eller ett foto på den plats som barnet ska befinna sig på under nästa moment. 

Fotografier kan också vara bra för att visualisera instruktioner. Om ni märker att fotografier stödjer ett barn är det viktigt att ni uppmuntrar barnet att använda stödet. Även om det ibland ser ut som att barnet inte använder stödet kan det vara viktigt att behålla det ändå. Med tiden kanske det behöver revideras eftersom barnet fortsättningsvis kan vara i behov av det.

Bilden visar ett exempel på hur man via surfplatta kan stötta minnet genom att titta på bilder från olika aktiviteter.

Filmer

Film är ofta ett bra visuellt minnesstöd. Det kan till exempel användas för att titta på en utflykt som barnet har varit med på. Barnet får då stöd i att berätta om det som hände på utflykten.

Gester

Gester kan också vara ett visuellt stöd. De kan bidra till ökad förståelse och vara ett bra alternativ till ord. De kan också komplettera verbala uppmaningar eller verbal information. Men det kan vara bra att tänka på att en del barn med autism kan ha svårt att tolka gester.

I arbetslaget kan ni använda beskrivande gester för att förstärka det ni säger. Ni kan exempelvis visa antal med fingrarna eller visa hur stort eller litet något är. Ni kan också använda signalerande gester, till exempel sätta upp handflatan för stopp eller föra ena handens handflata nedåt för att markera lugn.

Språkliga instruktioner som kompletteras med gester ger bättre förutsättningar för förståelse än om man bara säger instruktionerna muntligt. Därför är det så viktigt att ni säger samma sak med munnen som med kroppen när ni möter barn med NPF. Det gäller förstås för alla barn.  Risken finns annars att det uppstår en förvirring och att barnen inte förstår vad ni faktiskt vill säga.

Konkreta föremål

Ett sätt att tydliggöra information visuellt för yngre barn eller för barn som inte tolkar bild är att använda konkreta föremål. Ett enkelt sätt är att visa en sko för att klä på sig och en hink och spade för att gå ut. 

Bilden visar ett exempel på hur man kan beskriva en kommande aktivitet med hjälp av konkreta föremål. 

Visuellt stöd i samtal

Visuellt stöd kan vara bra i samtal. Det kan bland annat användas för att sätta ord på tankar och känslor, för att formulera behov och för att ge stöd till barn som har svårt med ögonkontakt. Här följer några exempel på hur du kan använda visuellt stöd i ett samtal.

Bilden visar hur man kan kommunicera med hjälp av bilder för att förklara vilken mat man tycker om och inte tycker om. 

Skattningsskalor

Skattningsskalor är ett bra stöd för barn som har svårt att kommunicera och uttrycka känslor. En skattningsskala kan till exempel bestå av tre cirklar på ett papper, en som är glad, en som är neutral och en som är ledsen.

I samtalet med skattningsskalor visar du en bild på det som ska pratas om. Då kan barnet uttrycka sin åsikt genom att placera ut bilden på skalan eller peka på skalan. Det är ett enkelt sätt för barnet att visa vad det känner.

Ritprat och seriesamtal

Språk och tal kan kännas abstrakt och svårt att tolka för barn med NPF eller barn med liknande behov. Med hjälp av seriesamtal och ritprat kan ni som arbetslag göra kommunikationen mer begriplig och tydlig.

Ritprat och seriesamtal är två visuella stöd som kan användas för många olika syften. Bland annat kan de användas för att prata om något som hänt, för att tydliggöra information och för att förbereda barnet inför en förändring. De kan även användas för att hjälpa barnet att förstå hur någon känner eller tänker och för att förklara saker som är abstrakta eller svåra att greppa. Det kan också vara ett konkret sätt att förklara och tydliggöra en leksituation.

Ritprat – för att förklara och förtydliga

Precis som namnet antyder innebär ritprat att rita medan du pratar. Ni förstärker alltså det talade ordet genom att rita innebörden av ordet. När ni ritpratar är sekvens och ordning inte viktigt. Ritpratets bilder ska vara så enkla som möjligt. Det är ett bra stöd för att förklara och förtydliga situationer och miljöer, kommande aktiviteter eller rutiner. Det kan även hjälpa barnet att förstå olika sociala spelregler. 

Att använda sig av ritprat kan ge en större medvetenhet och förståelse hos barnet om hur vi påverkar varandra med det vi säger och gör. Det är en hjälp för att göra de osynliga reglerna synliga, att arbeta med empati och att förtydliga olika situationer.

Ritprat kan också vara ett stöd när barnet behöver hantera förändringar, som nya personer eller en ny miljö. Det kan även vara till hjälp när ni vill förklara något som är abstrakt som tid, känslor eller vad som är verklighet och vad som är fantasi. 

Bilden visar hur man kan beskriva en kommande aktivitet på lekplatsen med hjälp av ritprat.

Seriesamtal – för att förtydliga steg för steg

Seriesamtal utvecklades av läraren Carol Gray i USA. Hon och hennes medarbetare utvecklade ett sätt att samtala genom att teckna enkla bilder i sekvenser. Det kallas seriesamtal. Det innebär att man lugnt och i ett långsamt tempo pratar igenom en händelse med barnet, samtidigt som man ritar upp den i likhet med en tecknad serie.

Seriesamtal är bra att använda för att förtydliga både positiva och negativa situationer. Genom att rita situationen kan både du och barnet fokusera på det ni pratar om. Tempot blir automatiskt långsammare eftersom vi oftast talar fortare än vi skriver och ritar.  Det är viktigt att inte bara använda sig av seriesamtal i negativa situationer. Man kan också använda verktyget för att stärka och uppmuntra barnet. Seriesamtal kan vara till hjälp när barnet inte kan se hela bilden av en händelse eller inte förstår varför andra blir ledsna eller arga. 

När du och barnet går igenom ett händelseförlopp är det viktigt att du ställer frågor som hjälper barnet att reda ut vad som hände och att reflektera över sina egna och andras känslor. Var noga med att också ta upp vad andra gjorde rätt och fel i situationen. Avsluta med att ge barnet alternativa strategier genom att visa en bild på hur situationen skulle kunna ha lösts istället. Glöm inte att alltid ha som mål att verkligen förstå barnet och vad som hände.

Bilden visar hur man kan använda seriesamtal för att samtala om en situation som uppstått på till exempel rasten. 

Skapar lugn, förutsägbarhet och förståelse

Ritprat och seriesamtal är en visuell konversation mellan två eller flera personer. Konversationen behöver inte vara planerad utan kan bygga på en situation här och nu. Det är viktigt att du introducerar ritprat och seriesamtal i en positiv anda och inte bara använder det för att reda ut en konflikt.

Att rita och förklara det ni pratar om ger en tydlig struktur i och med att bilderna ritas upp systematiskt. Tempot blir dessutom lugnare. Tillsammans går ni igenom den problematiska situationen och försöker hitta lösningar. Det behöver inte bara vara pedagogen som ritar. Barnet och pedagogen kan turas om att rita för att beskriva och förklara för varandra i tur och ordning. Det kan förstärkas ytterligare genom att ni använder samma penna.  

Enkla, tydliga bilder

Ritpratets och seriesamtalets bilder ska vara så enkla som möjligt. Streckgubbar symboliserar människorna som är med, tankebubblor visar vad människor tänker och pratbubblor visar vad någon säger. Det är också bra att använda symboler och färgkoder. Förtydliga hur personerna känner med glada, arga eller ledsna munnar. Visa vad som är rätt och vad som är fel med hjälp av symboler. 

Referensdokument

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i Tydliggörande pedagogik i förskolan men med referenser.

Tydliggörande pedagogik i förskolan (PDF-dokument, 245 kB)