Börja inte jobba praktiskt direkt. Lägg istället det första mötet på att lära känna varandra lite och få en personlig kontakt. Sen kan man prata om hur man ska lägga upp arbetet och vilka mål man ska ha.

 Kim, mentor.

Jag vill få reda på vem den andra personen är innan jag inleder samarbetet. Det är viktigt för mig att känna mig trygg och bekväm. Och jag tycker att det är viktigt att mentorn vet vem jag är också, mer än bara att jag behöver hjälp med pluggandet.

 Alexis, student.

Mina svar på frågorna om mig själv var bra att ha i åtanke i mitt första möte med studenten, för jag hittade exempel på sådant som jag själv kämpar med. Jag är ju bara en vanlig människa jag med, ingen superstudent!

Mariana, mentor.

Vid det första mötet bör tyngdpunkten ligga på att du och studenten lär känna varandra och planerar ert arbete. Stressa inte igenom mötet. Hinner ni inte planera färdigt kan ni fortsätta med det under ert andra möte. Det är bättre att ni under första mötet ringar in det väsentliga än att ni tar er an de mest akuta problemen direkt.

Upplägg för det första mötet

Här ligger en checklista som stöd för genomförande och dokumentationen av ert första möte. Checklistan kan du spara ner och fylla i digitalt eller skriva ut. Om du och studenten kommer överens om det kan du även skicka in den till samordnaren.

Checklista för första mötet (PDF-dokument, 51 bytes)

1. Presentation och förväntningar

Börja med att berätta om er själva. Mentorskapet bygger på ömsesidigt förtroende, så ta god tid på er för att lära känna varandra. Detta är viktigt för att ni båda ska känna er trygga och för att studenten ska våga vara ärlig mot dig.

Berätta för varandra om era respektive personliga egenskaper och erfarenheter som ni tar med er in i mentorskapet. Har någon av er haft eller varit mentor tidigare?

Prata också i detalj om vilka förväntningar ni har.

När ni pratar om förväntningar är det viktigt att studenten sätter ord på sina tankar och förväntningar. Det räcker inte med svar i stil med "jag tycker likadant som du". För att förväntningarna ska bli tydliga för er båda kan du som mentor ta initiativet i samtalet genom att ställa öppna frågor:

• Vad tänker du om ...?
• Hur skulle vi kunna ...?
• På vilka sätt brukar du ...?
• Hur ofta vill du att du och jag ...?

Senare i samtalet kan du berätta mer om dina egna tankar. Anpassa då det du vill säga efter vad du har fått veta.

2. Motivation

Det viktigaste av allt är vad studenten själv vill lära sig eller åstadkomma under studietiden. Så: vad motiverar studenten?

Detta är själva utgångspunkten för en stor del av ditt arbete, så lyssna noga på studenten och ställ följdfrågor. Du har nytta av att ha en detaljerad, egen bild av studentens drivkrafter. I praktiken kommer din uppgift ofta att handla om att påminna om och lyfta det som motiverar och driver studenten. Läs mer på sidan Hitta motivationen.

3. Nuläge

Skaffa er en gemensam överblick över studentens studiesituation idag. Hur ser kursplanen och schemat ut? Finns det uppgifter som inte är inlämnade eller godkända? Finns det andra aktiviteter eller något annat i vardagen som kan påverka arbetet med studierna? Får studenten annat stöd utöver mentorstödet?

Vilka är studentens framgångsfaktorer och styrkor i studievardagen? Vad fungerar bra? Kan det överföras på andra områden? Vad begränsar studentens möjligheter att studera i praktiken? Det kan till exempel handla om att man inte hinner eller orkar studera på kvällstid, för att behovet av återhämtning är viktigare. Här har du som mentor hjälp av att ha arbetat igenom "Fem frågor om dig" på sidan Rollen som mentor.

Diskutera vilka studiemetoder som studenten gillar eller ogillar. Är det exempelvis hjälpsamt med färgglada lappar, tankekartor eller sammanfattande punktlistor? Fungerar det bättre att prata om studieämnet eller att läsa och skriva om det? Läs mer på sidan studieteknik och studieplanering.

4. Ramar

Ramar handlar om två saker. För det första: hur och när ska ni höras av eller träffas? Det är ofta bra att ses återkommande, samma tid och samma veckodag. Att bestämma från gång till gång är mindre lyckat. Däremot kan uppföljningen ske mer flexibelt, efter överenskommelse.

Ett exempel är att studenten och mentorn träffas i början av veckan för att planera, för att sedan följa upp hur det har gått i slutet av veckan. Se till att ni skriver ner er överenskommelse. Olika sorters kommunikation ger olika möjligheter. Ni kan till exempel stämma av snabbt hur det går via sms eller mejl en gång i veckan. Någon gång per månad eller per tentamensperiod kan ni ha längre möten där ni arbetar aktivt tillsammans.

Var medveten om att vissa funktionsnedsättningar kan innebära att studenten har stort behov av tydlig planering. Det är därför viktigt att du som mentor har lite fingertoppskänsla för din students behov. Tänk även på att det kan vara svårt för studenten att uttrycka det. Bestäm vad som räknas som en försening och hur ni ska höra av er om ni blir försenade eller måste ställa in mötet. Diskutera er fram till en gemensam överenskommelse kring dessa frågor. Låt det samtalet ta tid för att undvika problem senare.

För det andra handlar ramar om vad ni kan förvänta er av varandra. Vad kan studenten förvänta sig att få stöd i av dig? Och hur hanterar du saker som du får höra i förtroende? Läs mer om det på sidan Sätta ramar.

5. Mål och delmål

Nu när ni har fått en överblick är det dags för er att skapa mål och delmål för mentorsarbetet. Allt stöd för det arbetet ligger på sidan Skapa mål.

Gå vidare till sidan Sätta ramar