En elev med tittar i ett mikroscop. Eleven har cochleaimplantat

Olika syn på funktionsnedsättning

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever med funktionsnedsättning är en heterogen grupp med olika skolbakgrund. I ditt arbete på förskolan och i skolan är det därför viktigt att du är medveten om att synen på funktionsnedsättning varierar.

Vilken syn en person har på en viss funktionsnedsättning beror på flera olika saker. Det kan handla om hur samhällsstrukturerna i hemlandet tillåter eller begränsar möjligheten att leva med en funktionsnedsättning. Det kan också handla om att sociala och kulturella föreställningar i hemlandet bidrar till ett exkluderande synsätt vid vissa funktionsnedsättningar. Begrepp så som dyslexi, språkstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan också vara okända för vissa nyanlända.

Lyssna och jämför erfarenheter

Många begrepp och tjänstebeskrivningar som både elev och vårdnadshavare möter i Sverige kan vara okända för några. Svårigheter att förstå varandras språk kan då ytterligare komplicera möjligheterna att skaffa information om hur olika samhällsstöd fungerar. Myndigheter och offentliga institutioner som barnavårdscentraler och habilitering kan vara uppbyggda på ett helt annat sätt än hur detta organiserades i hemlandet.

Elever med funktionsnedsättning kan ha olika skolbakgrunder. Det finns elever med funktionsnedsättning som inte har gått i skolan i sitt tidigare hemland. Synliggör i samtal med elever och vårdnadshavare både likheter och skillnader mellan era erfarenheter av utbildning för barn och elever med funktionsnedsättning.

Det är viktigt att du förklarar innehållet i de begrepp du använder i sammanhanget. Innan du till exempel säger att barnet eller eleven har dyslexi, förklara vad du menar med dyslexi och vad det betyder för elevens inlärning.

Även andra funktioner kan behöva förklaras. Så som psykolog, kurator, specialpedagog etcetera. Stäm av med elev och vårdnadshavare så att ni har en gemensam förståelse av vad olika stödfunktioner innebär.

Individuella skillnader

Personer från olika samhällsklasser eller regioner inom ett och samma land kan förhålla sig på olika sätt inför samma situation.

För dig som arbetar i förskolan och i skolan är det därför viktigt att inte generalisera. Varken nyanlända eller flerspråkiga är homogena grupper. Individuella skillnader, såväl inom som mellan grupper, kan vara stora. Var och en bär på helt egna erfarenheter som påverkar reaktioner och förhållningssätt.

Vårdnadshavare som resurs

I arbetet med nyanlända eller flerspråkiga barn och elever behöver du empati, professionalitet och kunskap.

För att skapa goda förutsättningar för samarbete måste språkliga och organisatoriska hinder överbryggas så att vårdnadshavare kan känna trygghet och kontroll över sitt barns situation. De kan då fungera som den självklara resurs de är.

Det räcker inte alltid med att informera vårdnadshavare om aktuella hjälpinstanser. Ibland behöver de också information om pedagogernas och övriga skolpersonalens olika roller och uppdrag som rör barnets utveckling. Först då kan familjen nyttja de tjänster som erbjuds när behov uppstår.

Du som arbetar i förskolan och i skolan behöver synliggöra de rättigheter barn och elever med funktionsnedsättning har. Då får de möjlighet att utvecklas utifrån sina styrkor och färdigheter.

Forskning understryker vikten av att flerspråkiga barn och elever behöver mötas med höga förväntningar och utmanas tankemässigt utifrån sina förutsättningar och styrkor. Tänk på att hitta utmaningar som sporrar varje individ.

Diskussionsfrågor

  • Hur kan du som pedagog få kännedom om barnets, elevens och vårdnadshavarnas erfarenheter, tankar och känslor kring skola?
  • Diskutera situationer som skulle kunna vara svåra att förstå eller hantera när du kommer till en ny kultur eller ett nytt land. Hur skulle detta påverka dig - i situationen och i förlängningen?
  • När du möter en nyanländ person - Hur kan du beskriva utbildning, hjälpmedel och särskilt stöd som finns för elever med funktionsnedsättning?

Lästips - Olika syn på funktionsnedsättning

Barnombudsmannen (2016). Respekt. Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd. Stockholm: Barnombudsmannen.

Glogic, S. & Löthagen Holm, A. (2016). Nyanlända. Vägledning till inkluderande undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Kaya, A. (2015). Att undervisa nyanlända - Metoder, reflektioner & erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Lahdenperä, P. (2016). Skolledarskap i mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Mitchell, D. (2016) Inkludering i Skolan .Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm. Natur & Kultur.

Publicerat torsdag 1 juni 2017 Granskat lördag 24 juni 2017
Besarta, 23 år från Kosovo, berättar om sin första tid i Sverige, om olika perspektiv på funktionsnedsättning och om att plugga med en hörselnedsättning. Producent: MediaCuben. 10:52 minuter