Nyanlända elever

När en skola tar emot en nyanländ elev behöver skolan ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig.

Från den 1 januari 2016 är bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Skolverkets kartläggningsmaterial på Bedömningsportalen är obligatoriskt i det här arbetet. Kartläggningen ligger till grund för elevens klassplacering.

Några av nyanlända elever kan behöva extra anpassningar eller särskilt stöd. I sådana fall behövs vidare kartläggning. I den kartläggningen är det viktigt att samverka med modersmålslärare. Både svenska och modersmål behöver finnas med när du ska kartlägga nyanlända elevers eventuella behov av extra anpassningar eller specialpedagogiskt stöd.

Belys både styrkor och svårigheter

För att kunna erbjuda eleven en utbildning som utgår från dess individuella behov behöver skolan få djupare insikt i vad eleven har med sig i bagaget. Många frågor behöver besvaras och styrkor och svårigheter behöver belysas. Exempel på frågor kan vara:

  • När kom eleven till Sverige?
  • Hur gammal var eleven vid ankomst?
  • Hur ser tidigare skolgång ut?
  • Har modersmålet varit detsamma som skolspråket?
  • Vad har eleven med sig kunskapsmässigt?
  • Hur har funktionsnedsättningen påverkat skolgången?
  • Hur ser elevens livserfarenhet och hälsa ut?
  • Hur ser elevens sociala förmåga ut?

Hitta förmågor genom elevens intresseområden

Oavsett om elevens starka sidor är matematik eller musik går det att inom intresseområdet skapa möjligheter för kartläggning av andra förmågor. Som exempel kan nämnas möjligheten att observera och testa matematisk och språklig förmåga under matlagning, idrott, musik och bild.

Det är också viktigt att du som pedagog tillsammans med modersmålsläraren funderar över och granskar kartläggningens innehåll och upplägg. Både möten, samtal och tester behöver präglas av ett interkulturellt förhållningssätt.

Trauman som kan påverka

Både elever som är födda i Sverige och de som är födda i ett annat land kan bära på traumatiska erfarenheter. Eleven kan ha varit med om krig, att anhöriga har dött eller försvunnit, naturkatastrofer, misshandel eller övergrepp av olika slag. Upplevelser som dessa kan leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det är viktigt att tänka på att den här typen av trauman kan påverka resultatet av kartläggningen.

Tecken på PTSD kan tas för symtom på funktionsnedsättning

Tecken på PTSD kan vara att eleven är lättirriterad, lättskrämd eller deprimerad. Eleven kan ha sömnsvårigheter, vara överdrivet vaksam, håglös, ha svårigheter att koncentrera sig eller bli okontaktbar. Ibland kan skolans personal då felaktigt misstänka att eleven har en funktionsnedsättning. Till exempel kan symptom på PTSD uppfattas som symptom på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det är därför viktigt att vara lyhörd under kartläggningen.

Kontakta elevhälsan

Om du misstänker att någon form av trauma ligger bakom elevens svårigheter kontakta elevhälsan. Det är viktigt att rätt profession kopplas in.

Diskussionsfrågor

  • Vilka erfarenheter av elever med posttraumatiska stressyndrom, PTSD, har du?
  • Hur går ni som pedagoger och skola vidare om en elev visar tecken på PTSD?

Frågor och svar om nyanlända

Lästips - Nyanlända elever

Hjörne, E & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla – Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.

Publicerat torsdag 1 juni 2017 Granskat lördag 24 juni 2017