Kartläggning av tal och språk

En kartläggning kan handla om att ta reda på huruvida en elev har en språkstörning eller om de språkliga svårigheterna beror på något annat. Inför en sådan kartläggning är det av stor vikt att du som pedagog börjar med att fundera över syftet med den och tydliggöra detta för de inblandade.

Finns enbart svårigheterna när eleven uttrycker sig på det svenska språket handlar det inte om att eleven har en språkstörning. Det är av stor vikt att skilja på språkstörning och svårigheter som beror på tillägnandet av ett andraspråk.

Eftersom tal och språk ofta påverkas vid hörselnedsättning bör en kontroll av elevens hörselförmåga alltid göras i samband med kartläggningen.

Språkstörningar inom fyra områden

En språkstörning kan se olika ut och drabba olika delar av språkförmågan. Den kan delas upp i fyra olika områden: språkljud, grammatik, begrepp och ordförråd samt pragmatiska svårigheter.

Språkljud

Den lindrigaste typen av språkstörning brukar man säga är den som endast finns på det fonologiska området. Det kan handla om att både själv kunna producera det korrekta ljudet eller om att kunna höra skillnad mellan olika ljud.

Beträffande nyanlända och flerspråkiga elever är det viktigt att du som pedagog är medveten om att fonologin kan se olika ut beroende på språk. En del språk har inte vissa av de fonem (ljud) som finns i det svenska språket. Det svenska språket har inte vissa av de fonem som används i andra språk. Detta behöver du tänka på vid den språkliga kartläggningen för att få en rättvis bild av elevens förmåga.

Grammatik

Ett annat språkligt område är det grammatiska och åter betonar vi vikten av att kartlägga barnets och elevens förmåga både i det svenska språket och i elevens modersmål. Det är normalt att eleven under en kortare eller längre övergångsperiod följer de grammatiska regler som finns i modersmålet.

Visar eleven endast svårigheter för grammatiska regler i det svenska språket är det alltså ett tecken på att det är tillägnandet av andraspråket som är förklaringen till svårigheterna.

Begrepp och ordförråd

Ett tredje område är det semantiska och här ingår begrepp och ordförråd. Att kunna använda och förstå begrepp och att kunna plocka fram rätt ord vid rätt tillfälle. Tänk på att det tar tid att arbeta upp ett ordförråd på ett nytt språk. Det är också en stor skillnad på att behärska ett skolspråk i jämförelse med vardagsspråk.

Pragmatiska svårigheter

Det fjärde och sista området handlar om pragmatiska svårigheter. De kan förklaras med användandet av språk i ett socialt samspel. Det är vanligt förekommande att elever med pragmatiska svårigheter har svårt för att förstå det underförstådda i både samtal och text.

Diskussionsfrågor

  • Hur kan du som pedagog undersöka dina elevers språkliga förståelse på ett naturligt sätt? Ge förslag.
  • Ge några förslag på hur du som pedagog kan stötta dina elever i deras språkliga utveckling. Tänk utifrån både modersmål och svenska som andraspråk.

Frågor och svar om flerspråkighet och språkstörning

Lästips - Kartläggning av tal och språk

Bjar, L. & Liberg, C. (red.). (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet.4:e upplagan. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red.). (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn – Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter. Del 2. Lund: Studentlitteratur.

Wagner, Å K., Strömqvist, S. & Uppstad, P H. (2010). Den flerspråkiga människan. Lund: Studentlitteratur.

Publicerat torsdag 1 juni 2017 Granskat lördag 24 juni 2017
Eva-Kristina Salameh, legitimerad logoped och medicine doktor, talar om språkstörning och flerspråkighet. Utdrag ur filmen "Flerspråkighet och språkstörning". 2:14 minuter