En pedagog hjälper en elev med sina studier

Kartläggning av stödbehov

Att kartlägga behovet av extra anpassningar och särskilt stöd bland nyanlända och flerspråkiga barn och elever kan se olika ut. Omfattningen av en kartläggning kan också variera.

En kartläggning av elevens bakgrund och nuläge består av samtal, observationer och eventuella tester. Elevens behov får visa vägen för syftet med kartläggningen och det är av stor vikt att i kartläggningen utgå från elevens styrkor, möjligheter och intressen.

De kartläggningar som beskrivs här är tänkta att utgöra delar av en större pedagogisk utredning som görs på individ-, grupp- och organisationsnivå. De kan ses som pusselbitar i ett större pussel. Beroende på syftet med kartläggningen behöver olika många personer involveras under olika lång tid. Vid en större kartläggning behöver mycket tid avsättas och fler personer samverka.

Eleven själv, hans eller hennes vårdnadshavare, specialpedagog, modersmålslärare, olika ämneslärare, eventuella assistenter och skolans elevhälsa kan behöva ge sin bild av hur eleven fungerar i olika situationer. Det är viktigt att kartlägga vilka hinder och möjligheter de upplever i den miljö som omger eleven.

Ibland kan även andra professioner behöva kopplas in, som talpedagog, logoped, BUP eller habilitering. Eleven behöver också observeras i samspel med olika personer, i olika miljöer och sammanhang.

Ni behöver också avsätta tid för uppföljning, utvärdering och diskussion om hur ni går vidare.

Viktiga förkunskaper

Om du som pedagog förutom ett interkulturellt förhållningssätt också har kunskap om svenska som andraspråk skapas bra förutsättningar att i kartläggningen kunna identifiera och upptäcka behov av stöd hos en nyanländ och flerspråkig elev med funktionsnedsättning.

Därutöver behöver du kunskap om den aktuella funktionsnedsättningen, pedagogiska konsekvenser av den samt olika pedagogiska strategier.

För nyanlända elever är det också mycket viktigt att så tidigt som möjligt klargöra vad som beror på andraspråksutveckling, det vill säga tiden för exponering av andraspråket, eller på en funktionsnedsättning.

Modersmål och tidigare skolspråk kan vara olika

Innan en kartläggning görs är det viktigt att berörd skolpersonal alltid tar reda på huruvida elevens modersmål är detsamma som skolspråket i det land där eleven tidigare bott. I vissa länder skiljer sig modersmål och det språk som talas i skolan åt - något som kan påverka resultatet vid en kartläggning.

Om din elev tidigare har haft ett annat språk än sitt modersmål i skolan så kan en kartläggning behöva göras på båda dessa språk och svenska för att vara rättvisande.

Ett uttalat syfte och upplägg underlättar för alla

Det är av stor vikt att en kartläggning har ett tydligt syfte för alla inblandade, såväl för pedagoger som för elev och vårdnadshavare. Det ska finnas en tydlig frågeställning om vad det är som ska kartläggas.

Frågeställningen styr vad kartläggningen ska bestå av, hur den ska genomföras, vilka som ska samverka och hur uppföljning och utvärdering ska se ut.

I mötet med nyanlända och flerspråkiga elever och deras vårdnadshavare är det alltid viktigt att förklara alla inblandade personers roller i kartläggningen. Det gäller i synnerhet när eleven också har en funktionsnedsättning. Vad är exempelvis en specialpedagog? Vad har den för arbetsuppgifter och varför är den med i kartläggningen? Vad är en logoped och varför är den med? Det som är självklart för dig behöver inte vara det för en annan person.

För att skapa så goda möjligheter som möjligt för samverkan och utveckling behöver samtliga förstå helheten runt kartläggningen.

Samverkan ökar förståelsen för elevens behov

Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens utveckling, därför bör arbetet ske i samarbete med hemmen. Genom samverkan mellan skola och hem möjliggörs en större förståelse för elevens behov.

Frågor som kan ge en bild av hur skolan kan möta elevens behov är exempelvis:

Vad har eleven för skolerfarenhet?Hur länge har familjen bott i Sverige?Vilka språk talar familjen i hemmet?Hur ser familjens kunskaper i det svenska språket ut?Hur ser familjens litteracitet ut?Vilken kunskap har familjen om elevens funktionsnedsättning?

Modersmålslärarens roll i kartläggningen

Samverkan med modersmålslärare är mycket viktig. Modersmålsläraren har kunskap om modersmålet samt vilken kontext eleven kommer ifrån. Den kunskapen måste vägas in i alla kartläggningar som genomförs.

Elevens närvaro vid möten

Något att fundera kring är om det kan bli bättre förutsättningar för samtal med vårdnadshavare utan elevens närvaro. Men hänsyn ska samtidigt tas till elevens rätt att uttrycka åsikter när beslut tas som rör den egna personen (Barnkonventionen artikel 12). Det är också viktigt att samtal, observationer och eventuella tester görs på en plats där alla känner sig trygga.

Många tester utgår från svenska förhållanden

När du testar elevens läs- och skrivförmåga bör du vara medveten om att flertalet tester utgår från svenska förhållanden som norm. För flerspråkiga elever kan sådana tester bli missvisande. Var därför noga med valet av test. Se också till att eleven inte bara testas på svenska utan även på sitt modersmål eller skolspråk.

Modersmålslärare är en viktig resurs inför valet av tester och under själva testsituationen. När du väljer test diskutera testets lämplighet även med modersmålsläraren.

Anpassa testet till din elev

De bilder och ord som eleven möter i tester kan vara förknippade med olika kulturella erfarenheter. Det kan både underlätta och försvåra. Kanske behöver några ord och bilder tas bort, ersättas eller diskuteras. Har en elev aldrig tidigare sett det som visas på bilden, eller om eleven inte förstår vad det frågas efter, blir bedömningen missvisande.

I vissa fall finns behov av att bara använda utvalda delar av tester i ett kartläggningsmaterial. Andra tester kan behövas i sin helhet. Det kan också vara bra att reflektera över om du behöver testet eller om du kan få fram samma information genom observation och samtal.

En testsituation kan upplevas som ansträngande och granskande. Elev och vårdnadshavare påverkas också av tidigare skolerfarenheter. Du som leder kartläggningen bör ha detta i åtanke när du planerar upplägg och genomförande.

Med ett interkulturellt förhållningssätt och genom att tydligt förklara innehåll och syfte kan pedagog och modersmålslärare i samverkan skapa goda förutsättningar för en lyckad och givande testsituation.

Flerspråkighet i grundsärskolan och gymnasiesärskolan

Forskningsstudier kring nyanlända och flerspråkiga elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan visar att det finns ett stort behov av kompetensutveckling hos personalen.

Även om lärare och skolledning förstår att flerspråkigheten är en extra dimension som kan innebära svårigheter för eleven beaktas den inte alltid. Fokusering på funktionsnedsättningen skymmer ofta flerspråkigheten.

Modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk får inte hamna i skymundan av funktionsnedsättningen. Därför poängterar vi vikten av samverkan och noggranna kartläggningar.

Diskussionsfrågor

  • Vilka personer eller funktioner kan vara viktiga att involvera vid kartläggning av nyanlända?
  • Hur kan ni kartlägga elevens bakgrund och familjeförhållanden i de fall där hen saknar närstående vårdnadshavare?
  • Hur förbereder och genomför du kartläggningen så den blir meningsfull för elev och vårdnadshavare?
  • Vilka möjligheter och vinster ser du med en samverkan mellan pedagoger och modersmålslärare?

Lästips - Kartläggning av stödbehov

Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (red.) (2013). Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Liber AB.

Vestlin, L. (2013). Kunskap, språk och identitet – Att undervisa flerspråkiga elever i F-6. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Publicerat torsdag 1 juni 2017 Granskat lördag 24 juni 2017
Cathrin Hafström, speciallärare, ger exempel på faktorer att uppmärksamma vid kartläggning. Utdrag ur filmen "Andraspråksinlärare med inlärningsproblematik". 3:58 minuter.