Döv eller nedsatt hörsel

Hörselnedsättning och dess pedagogiska konsekvenser är ett mycket komplext område när det handlar om nyanlända eller flerspråkiga barn och elever.

De pedagogiska konsekvenserna och behovet av stöd påverkas av hörselnedsättningens omfattning och den språknivå som barnet eller eleven befinner sig på.

Hörselnedsättningens omfattning kan vara så liten att den inte har upptäckts i ursprungslandet. Språkkonsekvenserna behöver då inte vara alltför stora. Dessa elever kan ha klarat sig relativt väl i vardagen även utan tekniska hjälpmedel och de behärskar det talade modersmålet.

För elever med lindrig eller måttlig hörselnedsättning är det lika betydelsefullt som för normalhörande personer att redan från början av sin skoltid få utveckla det talade modersmålet parallellt med svenska.

Grav hörselnedsättning eller dövhet

En elevs hörselnedsättning kan också vara så stor att eleven för sin språkliga utveckling använder tecken som stöd eller teckenspråk för att kommunicera. Vissa av dessa barn och unga kommer till Sverige med ett komplett teckenspråk från ursprungslandet. Andra har fått ett basalt, hemanpassat teckenspråk och ytterligare andra har inget språk alls.

Då blir språkkonsekvenserna mycket stora i ett nytt land. Valet av hur skolan ska tänka kring språken (Tecken som stöd? Teckenspråk på svenska eller på modersmål? Talad eller skriven svenska? Talat eller skrivet modersmål?) kräver omfattande analyser av elevens bakgrund och förutsättningar och en intensiv samverkan med vårdnadshavarna.

Vårdnadshavarna kan också behöva information om Landstingens hörselhabilitering. Hörselhabiliteringen arbetar på vårdnadshavares uppdrag och utgör ett stöd i att utveckla individens bästa möjliga hörselförmåga samt prova ut och stödja individen i hur den kan använda sina hörhjälpmedel. Hörselhabiliteringen arbetar även med att stödja barnen i att utveckla sitt tal, språk och kommunikation samt förskriva teknik i förskola och skola. Vårdnadshavare kan även ges stöd i att stimulera sitt barns hörsel- och språkutveckling.

Skolan kan behöva ta in tekniskt stöd från Landstingens hörselhabilitering och vid behov även specialpedagogiskt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Även om din elev använder tecken som stöd eller svenskt teckenspråk i skolan är det fortfarande viktigt att även erbjuda modersmålsundervisning. Det är viktigt för barnets utveckling och dess delaktighet i familjelivet. Modersmålsundervisningen kan då ges i skriven form till exempel skriven somaliska eller skriven arabiska.

Att lära sig eller vidareutveckla sitt modersmål i skriven version gagnar elevens fortsatta utveckling på flera plan precis som det talade språket.

Språket styr val av skola

Graden av hörselnedsättning och individuella behov påverkar valet av skolplacering. En del behöver gå i specialskola där undervisningen är tvåspråkig och sker dels på svenskt teckenspråk, dels på talad eller skriven svenska. Andra kan gå i grundskolan med talad svenska som undervisningsspråk.

Underliggande text rör barn och elever som går i skola med talspråklig undervisningsmiljö. I filmavsnitten kan du lära mer om att ta emot elever som är i behov av teckenspråk.

Buller försvårar för uppfattning och minne

Alla barn och unga som befinner sig i en språklig utvecklingsfas har svårare än vuxna att uppfatta tal i buller. Om lärmiljön är bullrig kan den språkliga utvecklingen hämmas, såväl i modersmålet som i det nya språket.

Buller påverkar också förmågan att komma ihåg vad som sägs. Om det krävs ansträngning för att höra vad som sägs belastas arbetsminnet med tolkning av det som sagts. Det gör att det blir svårare att minnas vad samtalet handlat om.

För flerspråkiga som behöver läsa på läppar blir utmaningen extra stor eftersom de samtidigt måste lyckas avläsa orden korrekt, försöka förstå dess innebörd och minnas vad som sagts.

Hörselnedsättning och flerspråkighet kräver mer ljudstyrka

Förhållandet mellan det vi vill höra, talet, och det störande bakgrundsljudet, bruset, uttrycks som signal-brus-förhållande, SNR (Signal Noise Ratio).

För en normalhörande vuxen krävs att det finns ett SNR på runt 10 dB, det vill säga att talet ska vara runt 10 dB starkare än störningen, för att den vuxne ska kunna höra vad som sägs utan ansträngning. (10 dB höjning av ett ljud upplevs som en fördubbling av ljudstyrkan.)

För ett normalhörande barn krävs 15 SNR för att lyssna utan ansträngning. Barn med annat modersmål behöver ytterligare 5 dB skillnad i SNR. Om din elev har både en hörselnedsättning och annat modersmål än det som används i klassrummet krävs alltså ett signal-brus-förhållande på cirka 20 dB för ett lyssnande utan större ansträngning.

Anpassa ljudmiljön

Om ljudmiljön i förskolan och skolan inte anpassas efter barnets eller elevens behov kan det bland annat leda till att hen får stora koncentrationsproblem eller blir onödigt ansträngd och trött. I värsta fall hämmas även språkutvecklingen på båda språken.

Du som arbetar i förskola och skola kan enkelt vidta åtgärder som ger direkt resultat för ljudmiljön och därmed ger möjligheter att uppfatta och tolka vad som sägs. Exempelvis kan du:

tänka på att alltid stå med ansiktet väl synligt för barnet eller eleven.skapa förutsättningar för en lugn och tyst arbetsmiljö genom att ta fram tydliga rutiner för vem som pratar när.upprepa frågor och kommentarer från andra barn.dela upp eleverna i mindre grupper när det är möjligt.placera barnen så att de har möjlighet att se både pedagogen och sina klasskamrater (exempelvis i cirkel eller U-form).

Fler sätt att förbättra ljudmiljön

Fler och mer omfattande sätt att anpassa den auditiva miljön beskrivs på myndighetens sidor Auditiv miljö och Hörteknik.

Om din nyanlända eller flerspråkiga elev har en lindrig eller måttlig hörselnedsättning kan du också komplettera din information visuellt genom att använda Alternativ kompletterande kommunikation, AKK, som stöd i kommunikationen med eleven.

Söka stöd till elev med hörselnedsättning

Flerspråkiga elever med hörselnedsättning eller dövhet är en komplex grupp. En mängd faktorer spelar in vad gäller elevens språkutveckling.

Dessa elever behöver tidigt insatta åtgärder för att kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds.

När det är gjort kan skolan söka specialpedagogiskt stöd av oss på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Frågor oc svar om hörselnedsättning

Publicerat tisdag 6 juni 2017 Granskat onsdag 21 juni 2017
Kannebäckskolan - så tänker skolan kring att ta emot nyanlända elever som är i behov av teckenspråk. Producent: MediaCuben. 5:08 minuter
Samira, 15 år från Somalia, berättar om sin första tid i Sverige och om att lära sig teckenspråk. Producent: MediaCuben. 9:19 minuter