En effektutvärdering görs för att se om interventionen har gett det resultat som önskades eller om interventionen tycks vara bättre eller sämre än en annan. Syftet är att ge kunskap om vilka interventioner som fungerar bäst och under vilka omständigheter. Den kunskapen kan i sin tur sedan användas för att fatta välgrundade beslut, baserade på vetenskapliga fakta i arbetet att utforma stödåtgärder i undervisningen. Det vetenskapligt starkaste sättet att svara på frågan om en interventions effekt är genom att jämföra en grupp personer som får en intervention med en annan grupp som antingen inte får någon intervention alls eller som får en annan intervention. Det kallas en experimentell studie.

Randomiserande experiment

Randomiserade experiment innebär att eleverna har slumpats till att antingen ingå i en kontrollgrupp eller i en experimentgrupp. Ett exempel på randomiserade experiment är randomized controlled trials, RCT. Med hjälp av slumpen skapas lika grupper under fältmässiga förhållanden, vilket gör att det som skiljer grupperna åt är den intervention som de får. En grupp får en specifik insats medan den andra fortsätter som vanligt. 

Kvasiexperiment 

I en kvasiexperimentellt, eller icke randomiserat kontrollerat experiment, är det inte slumpen som har fördelat deltagarna till experimentgrupp respektive kontrollgrupp. Den här formen kan vara en fördel att genomföra i en skolmiljö. Det kan vara etiskt svårt att undanhålla en potentiellt effektiv intervention för elever i behov av stöd, om de skulle hamna i kontrollgruppen. En välgjord icke-randomiserad kontrollerad studie kan generera trovärdiga resultat. Jämfört med RCT-studier betraktas dock dess evidensvärde som svagare.

Single-case experiment design

Single-case experiment design kan på svenska kallas experimentell fallstudie. Det innebär att man studerar fall och inte stora grupper av elever. Fallen kan vara klasser, smågrupper eller enskilda elever. Till skillnad från en gruppstudie där medelvärdet ofta är det som jämförs är den data som jämförs på individnivå. Eleven utgör sin egen kontrollgrupp. Mätningar görs vid upprepade tillfällen. både i perioder när interventionen inte pågår och när den pågår. Om mätningar under interventionstiden visar på förbättringar jämfört med mätningarna när interventionen inte pågick indikerar det att interventionen har haft en positiv effekt.

Exempel på studier

• Daniel Schöld, Rickard Östergren, Anna Levén, Martin Hassler-Hallstedt & Ulf Träff (2023). App-based mathematical intervention for youth with intellectual disabilities: a randomised controlled trial, Scandinavian Journal of Educational Research, DOI:10.1080/00313831.2023.2175250.

Studien fokuserade på grundläggande taluppfattning och målgruppen var elever med intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna 10-16 år. Studien utvärderades genom randomiserad kontrollerad prövning av ett 12-veckors interventionsprogram med explicit instruktion och applikationen Planetjakten som grund. 

• Görel Sterner, Ulrika Wolff & Ola Helenius. (2019). Reasoning about Representations: Effects of an Early Math Intervention. Göteborgs Universitet.

Studien fokuserade på taluppfattning och målgruppen var elever i förskoleklass. Insatserna genomfördes 30 minuter dagligen under 10 veckor och då i ordinarie helklassundervisning. Studien utvärderades genom kluster randomiserad prövning av lektionsserien. 

Det material som användes går att finna här: 

Sterner, G., Helenius, O. & Wallby, K. (2014). Tänka, resonera och räkna i förskoleklass. Göteborgs Universitet: Nationellt Centrum för matematikutbildning. 

• Martin Hassler Hallstedt. (2018). Closing the Gap How an Adaptive Behavioral Based Program on a Tablet Can Help Low Performing Children Catch Up in Math: A Randomized Placebo Controlled Study. Uppsala Universitet. 

Studien fokuserade på grundläggande taluppfattning och målgruppen var elever i matematiksvårigheter och medelstarka elever som gick i årskurs 2. Studien utvärderades genom Randomiserad kontrollerad prövning av en tidigare version av Count on me! (Planetjakten).

Internationell utblick: 

• Pirjo, A., et al. (2020). An early numeracy intervention for first-graders at risk for mathematical learning difficulties. Finland: Helsingfors Universitet & Åbo Universitet. Sydafrika: Johannesburg Universitet. 

Studien fokuserade på tidiga räknefärdigheter och målgruppen var sydafrikanska barn i första klass som var i risk för att utveckla matematiksvårigheter. Insatserna var uppdelade på 15 gånger och pågick under fem veckor. Studien utvärderades genom en icke-randomiserat kontrollerat experiment. Det material som användes går att finna i anslutning till studien (se supplemental material). 

• Math Recovery, Research, Data & Results | US Math Recovery® Council. Materialet går att beställa i Sverige.