Digitala lärverktyg

Med digitala lärverktyg avses både verktyget som man använder och innehållet: å ena sidan interaktiva skrivtavlor, individuella datorer, pekplattor eller mobiltelefoner, å andra sidan program, det vill säga de appar eller webblicenser av program som stoppas i verktygen.

På den här sidan ligger tre intervjuer som kan ge inspiration och stöd i hur man kan planera och genomföra undervisning och andra aktiviteter med hjälp av digitala lärverktyg.

Intervjuerna tar också upp vad man ska tänka på när det gäller tillgänglighet, delaktighet och inkludering när man införskaffar nya lärverktyg i verksamheter för barn, elever och vuxenstuderande med hörselnedsättning.

De intervjuade personerna är:

Maria Wahlund, speciallärare med inriktning mot elever som är döva eller har hörselnedsättning, på Östervångsskolan i Lund, en regional specialskola för elever som är döva eller har hörselnedsättning. Maria Wahlund undervisar i matematik, naturvetenskapliga ämnen, engelska och teckenspråk på mellanstadiet. Hon är även it-pedagog på Östervångsskolan sedan flera år. Läs intervjun med Maria Wahlund nedan.

Magnus Lennartsson är grundskollärare i botten och har även examen som hörselpedagog, det vill säga specialpedagog med fördjupad kompetens inom döv- och hörselområdet. Magnus Lennartsson har arbetat med elever med hörselnedsättning sedan 25 år, som klasslärare, ambulerande hörselpedagog och skolledare. Numera arbetar han som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Läs intervjun med Magnus Lennartsson nedan.

Johanna Fredman har arbetat som lärare på låg- och mellanstadiet under 20 år på Alviksskolan, en skola med hörselinriktning i Stockholm. Hennes specialområde är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Sedan tre år är Johanna Fredman specialpedagogisk rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.  Läs intervjun med Johanna Fredman nedan.

 

Maria Wahlund om digitala lärverktyg

1. Vilka är de viktigaste digitala lärverktygen i din undervisning?

Digitalkameror: Bild och film är oerhört viktiga inslag i undervisningen när barn eller elever är döva eller har en hörselnedsättning. Vi lärare måste därför kunna fotografera och filma på ett smidigt sätt.

Interaktiva skrivtavlor: Alla våra klassrum har interaktiva skrivtavlor och de används mycket. Syftet är att få ett gemensamt visuellt fokus i gruppen genom att fånga allas uppmärksamhet. När alla elever ser på samma sak samtidigt blir undervisningen effektivare.

Dokumentkameror: Dokumentkameror använder vi ofta för att visa någonting för hela gruppen med hjälp av projektorn och den interaktiva skrivtavlan. Det kan vara när vi vill prata om ett uppslag i en lärobok eller gå igenom en laboration tillsammans. Dokumentkameror är väldigt bra för att förstora bilder och annat som hela gruppen ska titta på. De är enkla att ansluta till datorn med en usb-kabel och det har kommit ut allt billigare och smidigare varianter på marknaden. Det finns också appar som fungerar på liknande sätt.

Ljudböcker och e-böcker: Ljudböcker, både skönlitteratur och läroböcker, kan fungera för elever med hörselrester. Det är då viktigt att inte bara lyssna, utan att också följa med i bokens text och se bilderna, antingen i e-boken eller den fysiska boken. Skolan har prenumeration på Inläsningstjänst och Legimus, så att eleverna lätt kan använda böckerna.

Digitala läromedel: I engelska har vi ett digitalt läromedel. Vi brukar arbeta så att jag går igenom nytt innehåll på den interaktiva skrivtavlan, därefter arbetar eleverna enskilt eller i grupp med övningarna. Under genomgången brukar vi titta på texten och lyssna på ljudet tillsammans, samtidigt som jag teckenspråkstolkar textens innehåll. Vi har använt engelskläromedlet Magic i flera år och även samarbetat med förlaget om vilka filmer på teckenspråk som bör ligga i realia-avsnitten.

I NO använder vi en digital lärarlicens till ett läromedel, som vi går igenom på liknande sätt. Därefter arbetar elever i de fysiska läroböckerna.

Eget digitalt material: Vi gör förstås också mycket eget material. Vi måste förstärka visuellt, med fler bilder, och bearbeta texter så att de blir mer lättillgängliga. Vi översätter texter till teckenspråk och gör egna böcker i appar som Book Creator, där man kan filma och lägga in text. På Vänerskolan har de använt OneNote för ett liknande arbetssätt med filmer och texter.

2. När och hur kan digitala lärverktyg stärka lärandet och delaktigheten för elever med hörselnedsättning?

Det är som sagt viktigt att undervisningen har ett gemensamt visuellt fokus. Bilder och filmer ger eleverna stöd vid gemensamma genomgångar. De finns dessutom kvar som minnesstöd när de ska arbeta med övningar eller repetera, medan den kommunikation som vi tecknar eller talar försvinner.

Att undervisningen bygger på både bilder och teckenstöd är särskilt viktigt när det gäller att stärka delaktigheten och lärandet för nyanlända elever med hörselnedsättning. Jag kan se att detsamma gäller barn och elever som har en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning: bilder i kombination med teckenstöd är A och O.

Våra elever lär sig snabbt att googla på bilder, för att få förförståelse av ords och teckens innebörd. Vi använder också SymWriter mycket. Där ingår både Widgits symbolbilder och Ritade tecken-databaserna hos oss. Skriver du ordet "katt" kan du se widgit-symbolen för ordet och det ritade tecknet från det svenska teckenspråket.

Ritade tecken använder vi framförallt vid undervisning av yngre elever och äldre nyanlända elever, som ibland inte har något fungerande språk alls. Det kan bero på att de inte har fått någon hörapparat i hemlandet, kanske finns det inte heller något teckenspråk där, eller så har barnen fått en bristfällig exponering för språk av andra skäl.

Jag gör då texter som kombinerar bilder, ord och ritade tecken i stort format. När eleverna kan läsa mer, förminskar jag successivt de ritade tecknens storlek, samt plockar bort de tecken som de kan, undan för undan. Texten är med hela tiden. Jag lyfter fram och betonar den skrivna texten mer och mer med hjälp av att göra de här förändringarna i layouten.

I grupper med elever med intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning i kombination med hörselnedsättning arbetar jag på samma sätt. Bildstödet tas bort efterhand som eleven lär sig läsa orden. Jag gör den här typen av anpassningar både på individnivå och på gruppnivå.

Läromedel som jag tycker fungerar bra för nyanlända elever är Händernas värld, samt böckerna om Maja och Milo med teckenspråk, som båda ges ut av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

3. Vad ska man tänka på när man planerar och genomför undervisningen med hjälp av digitala lärverktyg?

Först och främst: kolla alltid om det finns undertext till film som ni ska se, för det saknas tyvärr ofta. Hur ska ni lösa det annars? Finns det en teckenspråkstolk att tillgå, eller kan du som lärare själv tolka?

Vissa program finns i teckenspråkiga versioner, som Lilla Aktuellt Teckenspråk, Programmera mera – teckenspråk och Livet i Bokstavslandet.

Det är avgörande att veta hur var och en av dina elever med hörselnedsättning uppfattar talat språk. Kan eleven uppfatta och förstå inspelat tal, utan att se avläsebilden, till exempel? Om inte, behöver du som lärare läsa upp texten. Det kan vara nödvändigt vid hörförståelseövningar i språk, till exempel.

Tänk också på textmassan som finns i digitala läromedel. Är texten tillgänglig när det gäller omfång och formgivning? Har den en lämplig språklig nivå? Ett exempel var ett digitalt läromedel i naturvetenskap som hade väldigt bra innehåll, som interaktiva lärspel och liknande. Det var ett roligt material, men texten var på en alldeles för abstrakt och avancerad nivå, så vi tyckte inte att det fungerade så bra för våra elever.

4. Vad ska man tänka på när man skaffar in nya digitala lärverktyg?

Är det tillgängligt för alla? Kan vi spela in film och publicera för eleverna i plattformen? Kan man anpassa läromedlet med teckenspråk? Är filmmaterialet undertextat?

Bra appar tycker jag är så kallade skalprogram, där jag som lärare kan lägga in egen bild, text och film. Skoltavlan, Book Creator och Bitsboard är några exempel. Det är dock viktigt att ha koll på hur materialet sparas. Det krävs stor noggrannhet för att ta reda på var och hur personuppgifter lagras hos digitala tjänster efter införandet av GDPR. Servern som lagrar personuppgifterna får nämligen inte ligga utanför EU, i vårt fall. Det innebär att vi kanske inte kan använda en del molntjänster, trots att eleverna har behov av dessa digitala lärverktyg och hjälpmedel, vilket kan upplevas som diskriminerande.

5. Elevers personliga mobiltelefoner ‒ är det något som vi kan och bör använda i undervisningen?

Man kan absolut använda mobiltelefoner om det stödjer inlärningen. Det kan dock vara svårt att lägga bort dem ibland! Vissa grupper behöver ha en låda där man lägger ifrån sig telefonerna när de inte ska användas.

Våra elever använder mobiltelefoner mycket för att kolla upp tidtabeller och väder. De använder också kalkylatorn ofta, samt att de fotograferar och filmar eller dokumenterar sin lärprocess på andra sätt.

Naturligtvis är mobilerna också viktiga som kommunikationsverktyg, eftersom det är så enkelt att prata med varandra med hjälp av video-chatt och sms.

Magnus Lennartsson om digitala lärverktyg

Digitala lärverktyg är ett område som det händer mycket på. Jag tycker att det ibland är svårt att dra gränsen mellan vad som är personliga hörhjälpmedel och pedagogiska lärverktyg, när de är i en pekplatta eller i en mobil.

Digitala lärverktyg är ju dels någon form av enheter som har en skärm, dels är det programvarorna i enheterna. Det är programmen som utgör både möjligheterna och begränsningarna, som jag ser det.

Det är enkelt att producera och dela digitalt innehåll idag. Ett exempel är att det är lätt att skapa dokumentation med hjälp av text, bild eller film i förskolan eller skolan som vårdnadshavarna kan ta del av hemma, eller tvärtom, att kunna visa saker hemifrån i förskolan. Jag vet att många använder appar som Fotokalendern på det sättet. Där kan man lägga in bilder på kommande händelser, för att skapa förförståelse, men också samla bilddokumentationen under dagen. Det kan utgöra en viktig länk mellan hem och skola.

När det gäller val av enhet måste vi få lov att utgå ifrån barnens och elevernas behov och förutsättningar, istället för att låsa fast oss vid en viss typ av enhet som vi vuxna har valt av andra anledningar. Verktygen ska ju användas för att underlätta lärandet.

Många förskolor och skolor har interaktiva skrivtavlor, men de kanske inte kommer till användning så mycket, trots att de har stor potential. Med skrivtavlan kan vi visualisera det som vi pratar om. Vi kan visa bilder, vi kan rita och skriva, och allting kan sparas till nästa gång. Det gör stor skillnad för många barn och elever att få den typen av visuell förstärkning när det handlar om att förstå och minnas undervisningsinnehållet. En interaktiv skrivtavla är därför utmärkt när man planerar och genomför undervisning med mycket visuella inslag

1. När och hur kan digitala lärverktyg stärka lärandet och delaktigheten för elever med hörselnedsättning?

Vi vet att barn och elever med hörselnedsättning har nytta av visuellt stöd, som underlättar både förståelse och lärande. Det kan man erbjuda på olika sätt med hjälp av den interaktiva skrivtavlan, pekplattan eller datorn.

Det kan handla om att planera en lektion genom att rita och skriva på skrivtavlan, spara innehållet och publicera det på lärplattformen – antingen före eller efter lektionen. Då finns lektionens innehåll kvar som stöd för eleverna vid läxläsning och repetition. Det blir också en hjälp för eleverna att få den röda tråden visuellt, inte bara via lyssningen. Om bärande begrepp skrivs ut, samt att det finns bildstöd till dem, finns den där röda tråden som eleven kanske inte kan få bara av att lyssna på genomgången.

En annan sak man ska tänka på är att arbetsytan bör vara ren från sådant som eleverna inte behöver processa just nu, oavsett om arbetsytan är digital eller fysisk. När man har en hörselnedsättning behöver man använda sitt arbetsminne så klokt som möjligt, och då kan "visuellt buller" störa koncentrationen. Visuellt buller kan exempelvis vara en vägg där det hänger alster som barnen har gjort. Det riskerar att stjäla fokus, så det kan vara klokt att välja ut en plats där sådana saker ska vara och hålla andra ytor rena. På Motettens förskola har man till exempel valt att en vägg ska vara ägnad enbart åt kommunikation, så där får sådant material sitta uppe.

Tänk likadant kring den digitala skärmen. Skapa fokus på lärandet genom att ta bort det som inte behövs just nu. Många elever behöver hjälp med detta. Gå igenom hur man skapar mappar och sorterar innehållet på ett lämpligt sätt. Om barnet eller eleven arbetar på en pekplatta kan det vara bra att låsa den så att bara den aktuella appen kan användas just nu.

Det är också bra med igenkänning mellan den lilla skärmen och den stora skärmen. Därför behöver vi ha en idé om vad vi ska visa och inte visa på den interaktiva skrivtavlan under varje lärtillfälle.

Alla barn behöver repetition för att lära sig nya saker, och det är ännu viktigare när det gäller barn och elever med hörselnedsättning. Spara lektionen från skrivtavlan och visa den igen vid nästa tillfälle. Det ger igenkänning och skapar krokar för minnet.

2. Vad ska man tänka på när man planerar och genomför undervisningen med hjälp av digitala lärverktyg?

När det gäller delaktighet är det viktigt att det finns undertextning på filmer som visas. Om det finns teckenspråk eller tecken som stöd till filmen bör det användas när det är lämpligt. Jag tänker till exempel på webbplatser med sagor eller barnböcker som har tecken som stöd, Jag tänker också på Lilla Aktuellt Teckenspråk, Julkalendern, Melodifestivalen, samt låtar och sånger som privatpersoner tecknar till på Youtube.

I DATE-materialet för förskolan och för årskurs F–3 finns det inspelade sagor och sånger med teckenspråk om allas lika värde.

Jag har erfarit att svenskt teckenspråkslexikon används både i grundskola och grundsärskolan, där inte alla elever hade talad svenska som modersmål. Lärarna slog ofta upp ord i det digitala lexikonet så att alla fick se rätt tecken, tecknat av teckenspråksaktören.

Att göra bildsökningar på internet är också viktigt för att bygga ordförrådet. Ta ett verbuttryck som "att åka spark", vad kan det betyda? En bild på någon som åker spark gör stor skillnad för förståelsen.

Olika rösttyper kan ha stor betydelse för taluppfattbarheten beroende på vilken hörselnedsättning det handlar om, så det är bra att prata om röster ibland. Där kan man även ta hjälp av specialpedagogen. De flesta elever tycker att det är enklare att lyssna på lärarens röst, som är välbekant, men det kan också spela roll om röstens omfång har mer av diskant eller mer av bas. Inför ett viktigt lyssningstillfälle, som ett nationellt prov i engelska, kan det därför vara bra att fråga: "Passar min röst?" Man behöver också tänka på att inspelade ljudspår kan vara svårare att uppfatta på grund av att de innehåller störande bakgrundsljud, exempelvis bakgrundsljud ifrån ett torg med många röster. Om en elev ska lösa uppgiften helt självständigt går det bra att spela in lärarens uppläsning av texten eller dialogen istället.

Ibland möter jag attityden att språk bara är ljud, och att det är fusk om eleverna får ta hjälp av bilder, avläsning eller tecken. Då tänker man fel, tycker jag. Målet måste vara att hitta möjligheterna för eleverna att kunna ta in kunskap aktivt genom att lyssna, att lyckas med lärandet i den situationen. Avläsningen kan vara det stöd som behövs. Det viktiga är att lärarna planerar för bedömningen redan från början, så att undervisningen ger alla elever förutsättningar att vara delaktiga i kommunikation och lyssnande, och så att alla känner igen sig sen, i provsituationen.

När man använder ljud i undervisningen måste man också tänka igenom hur man kan nyttja hörslingor och personliga hörhjälpmedel så att de fungerar ihop. Det finns enkla tekniska lösningar så att dessa blir kompatibla med varandra. Här rekommenderar jag att ta stöd av en it-pedagog eller hörselpedagog för hitta rätt lösning till olika digitala enheter och lärarmikrofoner, till exempel. Det ska vara enkelt att koppla in ljudet ifrån mikrofonerna in i datorn, den interaktiva skrivtavlan eller pekplattan. Då går ljudet ut på slingan och i högtalarna, om man vill det. Med T-läge på hörapparaten kan alla som har hörapparat lyssna på slingan, antingen med en mottagare om halsen eller en mottagare som sitter i rummet. Man kan också koppla ihop hörslingan med pekplattan och få det ljudet rakt in i hörapparaten. Det finns även hörapparater med bluetooth.

3. Vad ska man tänka på när man skaffar in nya digitala lärverktyg?

Hur är kompabiliteten mellan hörapparaterna och de digitala lärverktygen? Det brukar inte vara ett bekymmer, men man behöver vara medveten om det.

En viktig sak att tänka på är att hälften av barnen och eleverna med hörselnedsättning också kan ha en viss grad av synnedsättning, som oftast är korrigerbar med glasögon. Därför kan det vara bra med lärverktyg som kan användas med hjälp av exempelvis talsyntes eller alternativa styrsätt. Man måste se till individens behov och förutsättningar.

Man behöver också vara medveten om ifall det finns någonting som stör hörslingan, till exempel fläktljuden från projektorn, eller ett starkt magnetfält. Hitta digitala lärverktyg som inte avger ljud som ligger i det frekvensområde som talat språk ligger på, för där vill vi inte ha en fläkt som stör. Det här gäller framförallt när vi skaffar nya saker, att vara medveten om vad de ger för ljud ifrån sig, som kan vara störande för taluppfattbarheten. Ta stöd av er hörselpedagog i frågor som dessa så är den behjälplig med rätta värden.

En del digitala läromedel och appar har onödiga ljud, som inte är relevanta för lärandet. Ett belöningsljud som "jippi!" vill man kunna stänga av. Man måste tänka på vad syftet är med att barnen eller eleven ska använda appen. Ja visst, det ska vara ett lustfyllt lärande, men att ständigt lyssna på "jippi!" eller inspelade applåder tar på krafterna. Även melodislingor vill man kunna stänga av, så titta noga på inställningsmöjligheterna.

4. Elevers personliga mobiltelefoner ‒ är det något som vi kan och bör använda i undervisningen?

Tänk på att elever med hörselnedsättning behöver hjälpmedel där bilden är en viktig del av kommunikationen. Det kan betyda sms, videosamtal och liknande. Det kan underlätta lärandet att fotografera det som står på tavlan, att fotografera vad man gör under en laboration och skriva bildtexter till fotografierna, till exempel.

Om vi ser mobiltelefonen som ett digitalt lärverktyg blir nästa fråga vilka appar och funktioner som den bör ha för att underlätta lärandet. Svenskt teckenspråkslexikon finns till exempel som app. Den digitala assistenten i mobilen kan användas så att man pratar in ett meddelande som blir text.

Ett webbaserat program som kan vara användbart för äldre elever och vuxna med hörselnedsättning är den svenska versionen av Web Captioner, som fungerar som ett slags digital skrivtolk. När mikrofonen i datorn fångar upp talat språk skriver programmet det som svensk text i realtid.

Johanna Fredman om digitala lärverktyg?

1. När och hur kan digitala lärverktyg stärka lärandet och delaktigheten för elever med hörselnedsättning?

Alla elever i Alviksskolans hörselklass fick en egen platta som användes mycket. Den gav möjligheter till många visuella inslag i undervisningen.

Ett exempel var matematik, där en lektion kunde byggas så att vi samtalade om problemlösningsuppgifter i hela gruppen först, därefter arbetade eleverna i par med uppgiften och redovisade för gruppen. Ibland utfördes problemlösningarna med stöd av olika appar.

Den individuella färdighetsträningen skedde till största del i olika appar, där elevernas egen kunskapsutveckling kunde följas. Ju äldre eleverna är, desto mer självständigt kan de förstås arbeta med färdighetsträning och repetition. Det finns appar som innehåller bra, visuella förklaringar på matematiska problem och problemlösning.

För det visuella är alltid viktigt för barn och elever med hörselnedsättning. Bilder kan ge visuell förförståelse inför exempelvis en högläsningsstund, utan att man avslöjar handlingen för det, inga spoilers! Om eleverna har fått se några bilder av ett gammaldags klädskåp, en faun och en gatlykta kan det vara enklare och roligare att följa med i berättelsen om när Lucy hittar Narnia första gången.

Jag tänker också att film och appar är utmärkta redskap för att skapa och upprätthålla drivkraften i lärandet. Att ha drivkraft, tillsammans med att förstå undervisningsinnehållet och att få ingå i ett sammanhang, är centralt i lärprocessen. En app där man kan göra en egen bok eller film på temat som man arbetar med kan vara en nyckel till den viktiga drivkraften.

2. Vad ska man tänka på när man planerar och genomför undervisningen med hjälp av digitala lärverktyg?

Jag och de andra lärarna upplevde ibland att det var svårt att lägga tid på att hitta bra appar till plattan.

Vi såg också att många elever behövde mycket stöd i att arbeta med hjälp av de digitala lärverktygen, som man kanske inte alltid tänker på. Det kunde dels handla om hur man skapar mappar och gör olika inställningar, men också att många hade nytta av att prata om vad som funkar och inte funkar för dem i det digitala lärverktyget.

I sådana samtal kunde jag som lärare uppmärksamma att olika behov ibland ”krockar” för enskilda elever. Om man har dyslexi är det förstås bra att få texter upplästa. Men det är inte alltid enkelt att uppfatta det talade språket som förmedlas i talsynteser eller inläsningar. Det är inte alltid tillräckligt tydlig prosodi, rytm och pausering, till exempel. Som lyssnare kan man inte heller se ansiktet och munrörelserna på den som talar, vilket hade underlättat för avläsningen av det talade språket.

En annan sak som jag som lärare kunde behöva uppmärksamma var om eleverna tog genvägar i lärandet. Många barn och elever med hörselnedsättning blir skickliga på att imitera sin omgivning, och det är ju precis vad många appar bygger lärandet på, att man ska se ett mönster och kopiera det. Därför är det viktigt att eleven inte ska lämnas ensam med det digitala lärverktyget. Det är i samtalet mellan lärare och elev som förståelsen byggs, vilket är en förutsättning för att lärande ska ske.

3. Vad ska man tänka särskilt på när man använder film i undervisningen?

Film är förstås ett värdefullt inslag i en undervisning där man vill ha mycket visuell förstärkning. Korta, undertextade filmer blir som virtuella ”studiebesök”. Det är bra att plocka in pedagogiska filmsnuttar i alla ämnen för att stärka lärandet.

Om man vill skapa en sådan film själv, eller dela en färdig film med eleverna (i det flippade klassrummet), behöver man tänka på att alla ska ha likvärdiga möjligheter att ta del av filmens innehåll:

  • Står personen som pratar på filmen i motljus, till exempel framför ett ljust fönster, så att det försvårar för avläsningen?
  • Är det som personen säger synkat med det som visas på filmen, så att det blir en begriplig helhet?
  • Har filmen en godtagbar ljudkvalitet?

 

Intervjuerna genomfördes 2018.


 

Gå till nästa sida, Språkval och språkundervisning.

Publicerat onsdag 5 september 2018 Granskat måndag 17 september 2018