Fritidshem och skolalternativ

Barn i Sverige går i skolan från höstterminen det år då de fyller 6 år till och med vårterminen i årskurs 9, eller i årskurs 10 i specialskolan.

De flesta deltar också i fritidshemmets viktiga verksamhet.

Fritidshem

Alla elever har rätt till en meningsfull fritid. Aktiviteter tillsammans skapar social gemenskap och kamratskap som är viktigt för alla barn och elever. Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan, även genom att erbjuda rekreation och vila för hälsa och välbefinnande.

Barns rätt till utbildning innebär att utbildningen ska vara tillgänglig i alla sammanhang och under hela dagen. Framgångsfaktorerna som gör lärmiljön tillgänglig för barn och elever med hörselnedsättning i fritidshemmets verksamhet är desamma som i skolan, nämligen:

  • personalens kunskap och kompetensutveckling
  • kommunikativa strategier och visuellt stöd
  • sociala strategier och hörselmedvetenhet
  • god ljud- och ljusmiljö
  • hörteknik

Observera och analysera fritidshemmets ljudmiljö och försök att dämpa onödigt buller.

Diskutera i arbetslaget hur ni och barnen ska hantera de material, husgeråd och möbler som ni använder i verksamheten. Utgå gärna ifrån de filmer och texter som ligger i avsnittet God ljud- och ljusmiljö.

Planera hur ni använder kommunikativa strategier och hörteknik vid genomgångar, lekar och aktiviteter.

Möjligheter till återhämtning och ljudvila

Barn och elever med hörselnedsättning uttrycker ofta att skolan tar mycket av deras energi och att de behöver återhämtning efter en skoldag. Därför är det särskilt viktigt att det finns tid och utrymme för återhämtning efter skoltiden. Prata med barnen om hur och var de vill återhämta sig när de kommer till fritidshemmet.

Vad är en bra "ljudvila" för barn i den här åldern? Det kan vara att få ägna sig åt bygglek med material som inte bullrar, olika former av skapande, kolla i böcker, lägga pussel eller spela spel.

Det kan också vara rörelselekar, någon sport eller annan fysisk aktivitet som inte är så krävande ljudmässigt i form av buller, störande ljud eller talad kommunikation.

Skolalternativ

De flesta elever med hörselnedsättning går i sin hemskola, det vill säga den skola som ligger närmast hemmet.

Den obligatoriska skolan består av skolformerna grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola. Skolformerna har olika läroplaner och till viss del olika uppdrag. Inom samtliga skolformer finns det barn och elever med hörselnedsättning, med eller utan olika typer av hörapparater eller kokleaimplantat, CI.

Skolor med hörselinriktning

Grundskolor och grundsärskolor har möjlighet att profilera sig, eller ha olika inriktningar. På några platser i Sverige finns det skolor som har profilerat sig mot hörselnedsättning. Skolorna drivs oftast i kommunal regi, men har ett regionalt upptagningsområde.

Dessa regionala skolor erbjuder en lärmiljö som är anpassad för elever med hörselnedsättning. Lärare och övrig personal har god kompetens inom hörselområdet. Skolorna har optimal ljud- och ljusmiljö, små undervisningsgrupper samt modern hörteknik. Undervisningen sker på talad svenska och eleverna har möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk. Exempel på skolor med hörselinriktning är Kannebäcksskolan i Göteborg, Lejonströmsskolan i Skellefteå, Alviksskolan i Stockholm och Silviaskolan i Hässleholm.

Hörselspår och hörselgrupper

I en del kommuner finns hörselspår. Där går elever med hörselnedsättning tillsammans med hörande elever. Lokalerna och verksamheten är anpassade för elever med hörselnedsättning, till exempel genom mindre undervisningsgrupper, utbildad personal och högre personaltäthet.

Det finns också så kallade hörselgrupper för barn och elever med hörselnedsättning. De fungerar som lokala komplement för dem som inte har behov av, eller inte har möjlighet att ta sig till de regionala skolorna eller till specialskolorna. Hörselgrupperna organiseras ofta i samverkan mellan flera kommuner. Några grupper träffas en dag varje vecka och andra grupper träffas några gånger per termin, under ledning av en speciallärare eller specialpedagog med hörselinriktning (hörselpedagog).

Dessa grupper ger eleverna möjlighet att lära känna jämnåriga med liknande erfarenheter. Det främjar elevernas hörselmedvetenhet och delaktighet i ett helhetsperspektiv, eller livsperspektiv.

Mål med hörselgrupperna kan vara att:

  • Eleverna lär sig mer om den egna hörseln, dess möjligheter och begränsningar.
  • Eleverna får möjlighet att tillägna sig fungerande hörselstrategier, för att öka sina förutsättningar att nå målen i skolan och uppnå sin fulla potential.
  • Eleverna får kunskap om hur den egna hörapparaten eller kokleaimplantatet fungerar på bästa sätt tillsammans med annan hörteknisk utrustning.
  • Eleverna får möjlighet att lära sig teckenspråk.
  • Eleverna får lära känna jämnåriga som också använder personliga hörhjälpmedel.

Arbetsbladen i det här materialet är särskilt framtagna för hörselgrupper och liknande verksamhet.

Grundsärskolan

Grundsärskolan har egen läroplan och egna kursplaner, som framförallt är anpassade när det gäller de teoretiska ämnena. Ibland får eleverna hela eller delar av undervisningen i en grundskoleklass, men de läser och bedöms utifrån grundsärskolans kursplaner. De kan också läsa ett eller flera ämnen efter grundskolans kursplaner.

Om skolan bedömer att en elev inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolans ämnen, så kan eleven istället läsa ämnesområden, inom inriktningen träningsskola, eller en kombination av ämnen och ämnesområden.

Det finns ingen förskoleklass i grundsärskolan. Alternativen är att barnet stannar ett extra år i förskolan, går i grundskolans förskoleklass eller börjar i grundsärskolan redan som sexåring.

För elever med hörselnedsättning i grundsärskolan är det av stor vikt att personalen har kunskap om vilka pedagogiska konsekvenser som hörselnedsättning i kombination med intellektuell funktionsnedsättning och andra funktionsnedsättningar kan medföra. Se filmer och läs mer om hörselnedsättning i kombination med andra funktionsnedsättningar sidan Ytterligare funktionsnedsättning.

Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder kurser för alla som möter barn och elever med hörselnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. Se sidan Kurser och aktiviteter.

Hörselmedvetenhet i grundsärskolan

Mål för arbetet med hörselmedvetenhet i grundsärskolans årskurs 1‒3 kan vara:

  • att eleven börjar bli medveten om hur och när han eller hon hör bäst
  • att eleven till viss del kan sköta sin hörapparat själv, att vid behov sätta på den och ta av den.
  • att eleven kan växla mellan M-läge och T-läge på hörapparaten.

En del barn och elever kommer alltid att behöva stöd i detta, men de klarar ofta mer än vad omgivningen tror, så det är viktigt att ha höga förväntningar. För elever som inte klarar av att sköta sin egen teknik är det bra med en hörapparat som med en liten lampa visar vilket program apparaten är inställd på.

Specialskolan

Enligt Skollagen (2010:800) ska barn som på grund av funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan tas emot i specialskolan. Specialskolan har ett tvåspråkigt uppdrag för elever som är döva eller har en hörselnedsättning. I alla ämnen ska eleverna utveckla både svenska och svenskt teckenspråk. Eleverna läser ett ämne mer än vad man gör i grundskolan, nämligen svenskt teckenspråk.

Specialskolan är tioårig och har en egen läroplan. De flesta kursplanerna är desamma som grundskolans med undantag för teckenspråk, svenska, engelska, moderna språk samt rörelse och drama. Utifrån individuella förutsättningar kan elever få möjlighet att utveckla talat språk i språkämnena. Det finns också möjlighet att läsa enligt grundsärskolans kursplan.

Regionala specialskolor

På statligt uppdrag driver Specialpedagogiska skolmyndigheten fem regionala specialskolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning:

  • Birgittaskolan i Örebro
  • Kristinaskolan i Härnösand
  • Manillaskolan i Stockholm
  • Vänerskolan i Vänersborg
  • Östervångskolan i Lund

Samtliga specialskolor har förskoleklass samt fritidshem för de yngre årskurserna. För elever som behöver finns det boende på alla skolor, utom Manillaskolan i Stockholm, från årskurs 1.

Åsbackaskolan

Åsbackaskolan är en riksskola som är avsedd för elever som är döva eller har en hörselnedsättning och som på grund av utvecklingsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning inte kan få sin utbildning i en regional specialskola. Skolan drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten, på statligt uppdrag.

Åsbackaskolan är sammanbyggd med Birgittaskolan i Örebro. Skolans elever följer oftast grundsärskolans kursplan med inriktning träningsskola. Åsbackaskolan erbjuder en teckenspråkig miljö med upplevelsebaserad undervisning. Skolan tar emot elever i årskurs F‒10 och erbjuder boende. Fritidshemmet är samlokaliserat med Birgittaskolans fritidshem.

Möjlighet till deltidsutbildning

Deltidsutbildning innebär att eleverna kommer till specialskolan vissa dagar eller veckor under läsåret. Deltidsutbildningen förstärker och kompletterar den undervisning eleverna får på hemskolan.

Läs mer:


 

Gå till nästa sida, Sammanfattande checklista.

Publicerat måndag 11 juni 2018 Granskat måndag 24 september 2018