Kommunikativa strategier och visuellt stöd

Medveten och tydlig kommunikation är av stor vikt för elever med hörselnedsättning. Det innebär exempelvis att erbjuda visuellt stöd och måna om god samtalsteknik.

Medveten och tydlig kommunikation

Elever med hörselnedsättning uttrycker hur energikrävande det är att anstränga sig för att höra och hela tiden vara koncentrerad för att inte missa någonting i den talade kommunikationen. En stor del av arbetsminnet går till att uppfatta vad som sägs, istället för att bearbeta innehållet i informationen. Beroende på typ och grad av hörselnedsättning kan en person med hörselnedsättning ha svårt att uppfatta vissa språkljud, det innebär att det saknas information i ljudbilden.

Barn och yngre elever har ofta inte tillräckligt med språkliga erfarenheter för att fylla i de informationsluckor som uppstår. Inte minst gäller det nyanlända barn och elever med hörselnedsättning, som håller på att lära sig svenska.

Svenska är ett konsonantrikt språk, mer än hälften av språkljuden är konsonantljud. När man har en hörselnedsättning är det oftast i diskanten det är svårt att uppfatta och det är just där konsonantljuden finns. I svenskan finns dessutom många konsonantkombinationer som kan vara svåra att uppfatta för hörande med ett annat modersmål, eftersom de saknas i modersmålet.

En medveten och tydlig kommunikation nödvändig för elever med hörselnedsättning. Så vad kan skolan och fritidshemmet göra? Här är några exempel:

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

"Språk och lärande hänger oupplösligt samman, liksom språk och identitetsutveckling", står det i förskolans läroplan. I läroplanerna för de obligatoriska skolformerna skriver man: "Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga."

Professor Barbro Bruce berättar i den här föreläsningen om vad du ska tänka på för att fungera som en professionell samtalspartner och arbeta språkutvecklande i förskoleklassen. Hennes budskap är till stor del relevant även när det gäller språkutvecklande samtal och samspel med lite äldre elever i grundskolan och grundsärskolan:

Kommunikation

En föreläsning med professor Barbro Bruce om att vara en professionell samtalspartner i förskolan. Filmen är undertextad, klicka på "cc"-knappen på den svarta listen för att se textningen. Speltid 21:20 minuter.

Olika former av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är till nytta för alla elever och av extra stor vikt för elever med hörselnedsättning, läs mer om det på webbplatsen för Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Se en föreläsning från UR Samtiden om språkutvecklande undervisning för yngre elever.

Visuell förstärkning

Visuell förstärkning på tavlan eller i en presentation i form av bildstöd, skrivet språk eller ritade symboler kan kompensera och ge stöd när inte alla ord uppfattas i den talade kommunikationen.

Visuellt stöd kan också handla om att erbjuda tecken som stöd till det talade språket. Då eleverna visuellt kan ta del av undervisningsinnehållet skapas utrymme för pauser i lyssnandet, vilket ökar möjligheterna att bearbeta innehållet.

Tänk på att elever med hörselnedsättning behöver se ansiktet på den som talar, för att få det nödvändiga visuella stödet som kroppsspråk och ansiktsuttryck kan ge. Därför är placeringen i klassrummet viktig. En lämplig möblering är U-form, så att alla kan se varandra. Elever med hörselnedsättning bör ha ryggen mot fönstren, så de inte sitter i motljus, vilket försvårar avläsningen.

Förförståelse och repetition

Att erbjuda förförståelse, det vill säga att ge eleverna kort information om vad ni ska göra idag, är en strategi som är bra för alla elever, men av extra stor vikt för elever med hörselnedsättning. Det samma gäller upprepningar och repetitioner.

  • Inled lektionen eller momentet med att ge kort information om upplägget. Informationen bör ge svar på elevernas inneboende frågor som Vem ...?, Vad ...?, När ...? och Hur länge ...? Många har nytta av att få tydligt för sig vad som ska hända just nu, vad som ska hända sen, och vad som ska hända nästa gång.
  • Ge eleverna information även om rasternas upplägg under dagen, till exempel om det finns planerade rastaktiviteter och hur man tar del av dem.
  • När du upplever att alla inte har hunnit uppfatta eller bearbeta all talad information bör du upprepa den och förstärka med mer kroppsspråk eller annat visuellt stöd.
  • Att regelbundet repetera det centrala undervisningsinnehållet vid nästa lärtillfälle är bra för alla elever, men av extra stor vikt för elever med hörselnedsättning.

God samtalsteknik

Samtalstekniker som tydlig turtagning, det vill säga att bara en person i taget pratar, och att alltid räcka upp handen när man vill säga något är enkla men mycket betydelsefulla strategier. Det också viktigt att läraren säger namnet på den som får ordet, samt visar med en handgest vem det är som ska prata, så att alla hinner rikta sin uppmärksamhet dit och inte missar inledningen av det som sägs.

Arbeta för att skapa ett positivt samtalsklimat i klassrummet där alla är delaktiga och som fungerar i alla situationer, hela dagen. Till exempel när två samtalar, för samtal med hela klassen och för samtal i mindre grupper. Enskilda samtal fungerar bäst när de som samtalar sitter mitt emot varandra. Gruppsamtal kan fungera bättre i ett annat rum, om flera grupper ska arbeta samtidigt.

Det är viktigt för eleverna att du inte börjar prata förrän alla är på plats och har sin uppmärksamhet riktad mot dig, samt eventuell hörteknik är påslagen. Vänta med att tala tills det är tyst från buller i omgivningen, exempelvis från småprat, vattenkranar, bestick, skrap från stolar eller verktyg.

Det är också viktigt att tänka på att:

  • Hörapparater fungerar bäst på korta talavstånd, upp till ett par meter.
  • Visa ansiktet när du pratar och se till att ljuset faller på dig, motljus försvårar avläsningen.
  • Stå stilla när du pratar och undvik att sätta händerna framför munnen.
  • Tala tydligt. Ibland kan det vara bra att göra korta pauser före och efter det som är extra viktigast att uppfatta. Uppmuntra eleverna att tala tydligt.
  • Förstärk budskapet med visuellt stöd och gärna konkret material, samt med kroppsspråk.
  • Använd whiteboardtavlan eller den interaktiva skrivtavlan. Läs upp det som du har skrivit på tavlan. Vänd dig mot klassen när du pratar, inte mot tavlan.
  • Ta som rutin att upprepa kort vad eleverna säger i helklass: "Frank tror att det är Göteborg. Vad tror ni andra?"
  • Visa bara undertextade filmer. Läs mer om film i undervisningen i intervjun med Johanna Fredman på sidan Digitala lärverkyg.

Svenskt teckenspråk och tecken som stöd

Oavsett vilka typer av hörapparater eller kokleaimplantat eleverna använder så räcker inte det för att vara fullt delaktig i all kommunikation. Barn och elever med hörselnedsättning behöver kommunikativa strategier för olika situationer, och har stor nytta av att få lära sig antingen svenskt teckenspråk eller tecken som stöd till det talade språket. Läs mer om tvåspråkighet och språkutveckling på den här sidan.

Elever som får tillgång till både talad svenska och svenskt teckenspråk, eller tecken som stöd, får fler möjligheter att vara delaktiga. En väl genomtänkt och gynnsam språklig miljö ger dem möjlighet att utveckla sina språkliga förmågor. I helhetsperspektivet är teckenspråket ett verktyg som ger personer med hörselnedsättning fler valmöjligheter i livet, till exempel genom att kunna använda teckenspråkstolk vid studier och möten.

Hörselskadades riksförbund uttrycker det så här: "Tvåspråkighet är en tillgång för alla med hörselnedsättning. Det gäller att inte bara se Elin, 5 år, i förskolan, utan att se tonåringen Elin på gymnasiet, studenten Elin i universitets föreläsningssal, civilingenjören Elin på jobbet, simmerskan Elin på träning och kompisen Elin på fiket med vännerna. Varje barn måste få förutsättningar för obehindrad kommunikation och delaktighet genom hela uppväxten och livets olika skeden. Även personer med väl fungerande hjälpmedel och hörapparater möter så gott som dagligen ljudmiljöer och situationer där tekniken inte räcker till. Då är teckenspråk en fantastisk tillgång."

Det finns inte några motsättningar mellan tal, svenskt teckenspråk och tecken som stöd. Tvärtom, de olika språk och kommunikationssätt berikar varandra. Alla elever har stor nytta av att kunna använda handalfabetet som ett visuellt stöd i kommunikationen.

Ritade Tecken är en webbtjänst som förmedlar ritade bilder av det svenska teckenspråkets tecken. Du kan söka ritade tecken ur bildbasen och ladda ner dem till din dator eller pekplatta. Du kan även ladda ner hela bildbasen. De ritade tecknen kan laddas ner i olika bildformat som passar till exempelvis ett dynamiskt kommunikationsprogram eller ett textdokument. Med hjälp av ritade tecken kan du skapa egna texter med som kombinerar skrivna ord, bilder och teckenstöd, läs mer om arbetssättet i intervjun med Maria Wahlund på sidan Digiala lärverktyg. Du kan också skriva ut pappersremsor med tecken som komplement till lättlästa böcker och sångtexter. De ritade tecknen fungerar då som minnesstöd för den som ska läsa eller sjunga för hur tecknen ska utföras. Här hittar du webbtjänsten Ritade Tecken.

Läs mer om kommunikation, tvåspråkighet och svenskt teckenspråk på de här sidorna i stödmaterialet.

På UR finns en serie filmer om döva barns språkutveckling


Gå till nästa sida, Digitala lärverktyg.

Publicerat torsdag 7 juni 2018 Granskat måndag 17 september 2018