Planeringsstöd förskola
I det här avsnittet finns stöd för planering, genomförande och uppföljning. Alla filmer och reflektionsfrågor som ni arbetar med under själva träffarna finns under rubriken Start.
Detta stödmaterial är tänkt att utgöra starten på ett utvecklingsarbete i förskolan. Materialet syftar till att vara det första steget i ett långsiktigt samarbete mellan förskolan och den specialpedagogiska kompetensen hos huvudmannen, eller mellan olika förskolor. Hur er samverkan utformas beror på hur era lokala förutsättningar ser ut: era kompetenser och era yrkesroller. Det kan till exempel vara en grupp rektorer eller utvecklingspedagoger som driver det fortsatta utvecklingsarbetet.
Vad ska ni göra?
- Rektorn utser en lämplig pedagog till uppgiften som samtalsledare. Om det finns en specialpedagog eller annan pedagog med god kompetens kring att leda samtal, är det ett bra val. Det kan vara en fördel att pedagogen lånas från en annan förskoleenhet.
- Rektorn och samtalsledaren gör tillsammans en detaljplanering för genomförandet, med hjälp av planeringsstödssidorna där det finns exempel på hur andra har gjort. De planerar också in sina avstämningsträffar under genomförandefasen.
- Samtalsledaren håller i fortbildnings- och handledningsträffarna för samtliga deltagare. Rektorn medverkar vid de fem fortbildningsträffarna.
- Rektorn följer upp genomförandet och driver det fortsatta utvecklingsarbetet vidare tillsammans med personalen, i samarbete med specialpedagogisk kompetens hos huvudmannen.
Ett första steg mot nya samarbeten
En fortbildningsinsats med hjälp av detta stödmaterial kan med fördel utgöra det första steget mot ett långsiktigt samarbete mellan den enskilda förskolan och lokal, specialpedagogisk kompetens hos huvudmannen. Det kan också vara starten på ett samarbete mellan flera förskolor.
Hur sådan samverkan utformas beror på hur de lokala förutsättningarna ser ut hos just er. Det kan till exempel vara en grupp rektorer eller utvecklingspedagoger från olika enheter som driver det fortsatta samarbetet. Specialpedagogiska skolmyndigheten kan ge specialpedagogiskt stöd i utvecklingsarbetet utifrån er verksamhets behov.
Genomförande i större skala
Stödmaterialet riktar sig huvudsakligen till ett eller flera arbetslag på en viss förskoleenhet, men de gemensamma fortbildningsträffarna går att genomföra i större skala, till exempel i en kommun. Se filmen nedan där Susanne Karlsdotter berättar om ett utvecklingsarbete som samlade flera hundra förskolepedagoger från både kommunala och fristående förskolor i Norrtälje kommun.
Kollegialt lärande om lek i förskolan
I den här artikeln beskriver en rektor och en specialpedagog hur de arbetade med planering och genomförande av Stödmaterial förskola och vilka resultat de såg i verksamheten. Artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Lika värde nummer 3-4 2019.
Arbetet med Stödmaterial förskola ledde inte bara till att leken fick mer utrymme på förskolan Örtagården i Botkyrka. Pedagogerna insåg också hur viktiga de är för barnen och att de inte är utbytbara.
– Jag hade slitit med läroplanens grundpelare: barnets perspektiv, trygga relationer och kommunikation, berättar tidigare rektor Susanne von Konow. När vi fick chansen att göra ett utvecklingsarbete baserat på Specialpedagogiska skolmyndighetens Stödmaterial förskola såg jag hur väl det stämde med våra utmaningar.
Stödmaterialet förtydligar förskolans uppdrag på ett sätt som fungerar på en flerspråkig förskola. Stödmaterialets tre ämnen: trygga relationer, lek och kommunikation är ständigt aktuella, menar specialpedagog Sonia Eriksson.
– Detta arbetar vi mycket med, det utgör basen. Att trygga relationer var första temat passade bra eftersom vi startade på hösten, som ju är en tid för inskolning och trygghetsskapande arbete. Vi kunde tillsammans sätta ord på hur viktiga vi är för barnen, vi är inte utbytbara
Leken får ta mer plats
Lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande lyfts fram i den nya läroplanen.
– Vi hade observerat att den goda leken kunde vara svår att få till, berättar Susanne. Vi såg för få positiva, utvecklande leksituationer. Det hände också att vi vuxna pratade om att "få vara med och leka", men det har vi slutat med helt. Vi pratar om lek på ett annat sätt och låter leken ta mycket mer plats, för vi vet hur central den är under förskoleåren.
Gemensam kunskapsbas
Det var väldigt givande för Örtagårdens arbetslag att få reflektera tillsammans över vilka roller man kan ta i leken. Sonia och Susanne arbetade också fram egna övningar. Ett exempel är att var och en återberättar ett särskilt magiskt lekminne från jobbet och reflekterar över varför den stunden var så fin: "Vi kunde släppa omvärlden och gå in i lekens magi, vi behövde inte avbryta i förtid." Reflektionerna ledde till praktiska förändringar på en del avdelningar som nu erbjuder flexibelt mellanmål, så att barnen kommer när de är redo för en paus i leken.
– God planering är A och O för att lyckas med all verksamhetsutveckling, säger Sonia. Stödmaterialets upplägg är flexibelt så vi kunde enkelt anpassa det till våra behov med en blandad personalgrupp både vad gäller utbildningsnivå och modersmål. Men ett sådant här arbete blir vad man gör det till. Susanne och jag gick igenom stödmaterialets innehåll noggrant i förväg. Vi planerade in fortbildnings- och handledningsträffarna i god tid innan vi startade och pausade andra utvecklingsprojekt under tiden.
– Ja, det krävde mycket tid och arbete, instämmer Susanne, men det var det värt. Kollegialt lärandet är oerhört effektivt. Det gör stor skillnad mot när några går en kurs eller läser en bok. Då är det svårare att få andra med sig. Nu tog vi oss tid att prata ihop oss om hur just vår förskola kan vara trygg, rolig och lärorik för alla barn. Vi hittade nya vägar tillsammans och inte minst förskollärarna har fått stor draghjälp av att alla kollegor delar samma kunskapsbas.