Frågor och svar om materialet

Ann-Brith Eliasson Labraaten och Anna Sjölander, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, svarar på frågor om stödmaterialet för extra anpassningar.

Vilken syn på lärande vill ni som myndighet förmedla med materialet?

Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat.

Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att forskning och praktik ska komma närmare varandra. Samverkan sker också regelbundet med Skolverket och Skolinspektionen. Det här stödmaterialet har sin upprinnelse i en samverkan mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen. Materialet synliggör hur tre skolor arbetar framgångsrikt med extra anpassningar. Det rektorer, elevhälsopersonal och pedagoger förmedlar av sitt arbete är kvalitetssäkrat genom Skolinspektionens kvalitetsrapport Skolans arbete med extra anpassningar.

Stödmaterialet presenterar arbetet genom intervjuer och klassrumsbilder. Filmerna är spontana berättelser avsedda att gestalta ett framgångsrikt arbete. Enskilda ordval kan alltid diskuteras och ifrågasättas om det är de mest lämpade, beroende av situation. Det vi önskar förmedla är arbetssättet, som vi ser som mycket framgångsrikt, både i förhållande till Skolinspektionens framgångsfaktorer och till Specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag. Filmerna visar på en kunskapssyn där eleverna och deras lärande är det centrala. Eleverna är inte bara sedda för sina behov, de är medskapare i sitt lärande.

Det som är nödvändigt för vissa elever är oftast bra för de flesta. Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att bidra till en likvärdig utbildning för alla.


 

Vilka avgränsningar har stödmaterialet Skolor som lyckats med extra anpassningar?

Rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten deltog 2016 i Skolinspektionens kvalitetsgranskning som utmynnade i rapporten Skolans arbete med extra anpassningar. Det här stödmaterialet har det arbetet som grund och avgränsning. Det innebär att vi har intervjuat rektorer, elevhälsans funktioner, pedagoger och elever från skolor som enligt granskningen har lyckats mycket bra i sitt arbete med extra anpassningar.

Även Specialpedagogiska skolmyndighetens specialpedagogiska och stödjande uppdrag är en avgränsning att förhålla sig till. Skolinspektionen intervjuade, utöver ovan nämnda roller, även vårdnadshavare. Den målgruppen ingår inte i uppdraget för rådgivare inom myndigheten och därför har vi inte intervjuat vårdnadshavare i detta material.

Forskning vi anför som relevant i materialet lyfter också upp politiker- och förvaltningsnivån som viktig för att organisera skolframgång. Vi har valt att inte intervjua politiker och förvaltning eftersom de nivåerna inte ingick i Skolinspektionens granskning.


 

Det är inte vanligt att rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten deltar i Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Vilken roll hade ni i granskningen?

Vi som rådgivare hade ett särskilt ansvar för observationer av elevernas undervisning och för att säkra det specialpedagogiska perspektivet. Under observationerna skulle vi ha fokus på arbetssätt och arbetsformer i förhållande till elevens behov av extra anpassningar. Den kopplingen är viktig eftersom extra anpassningar måste höra samman med elevens behov. Behoven ser olika ut beroende på vilken arbetsform och arbetssätt som läraren väljer för varje lektion. Det proaktiva arbetet, som baserar sig på kunskap om elevens behov och förutsättningar, var också något som vi rådgivare särskilt tittade på under granskningen.


 

Vad tycker ni som rådgivare är viktigt för att få arbetet med extra anpassningar att fungera?

Vi instämmer i det Skolinspektionen kom fram till i granskningen och som Rosengårdsskolan, Gullviksskolan och Dammhagskolan visar exempel på i det här materialet. Men det är viktigt att poängtera att det kan finnas flera olika sätt att arbeta och att det här är exempel, tänkta att ge inspiration.

Vår rekommendation är att rektor, elevhälsopersonal och pedagoger tillsammans diskuterar extra anpassningar och det här materialet, om det är möjligt. Vi rekommenderar dig och er att hitta en egen systematik i det här arbetet. Det som behövs för ett framgångsrikt arbete, enligt Skolinspektionens granskning, kan vara utgångspunkten. Här vill vi som rådgivare igen betona vikten av att involverar hela skolans organisation. Naturligtvis är även vårdnadshavarens medverkan, utifrån sin kännedom om sitt barn, viktig. Slutligen kan vi inte nog betona hur betydelsefullt det är att eleven själv är engagerad. När lärarna i det här materialet frågar efter och förväntar sig elevens medverkan och kunskap blir eleverna viktiga "hjälpredor", som en lärare uttrycker det. Eleven är med andra ord med i arbetet och utformar och utvecklar extra anpassningar.


 

Varför är det viktigt att involvera alla? Räcker det inte att varje lärare var för sig anpassar sin undervisning?

Det vi missar då är elevens rätt till likvärdig undervisning. Det står i våra styrdokument att undervisningen ska vara likvärdig. Det kan vi inte garantera om vi inte arbetar systematiskt på skolan. Vi vill också nämna vikten av att dokumentera arbetet. Det betonas av Skolinspektionen, men också av de intervjuade i det här materialet. Dokumentationen är jätteviktig för att säkra elevens rätt, till exempel vid stadie- eller skolbyten.

Skolinspektionen och intervjupersonerna säger också att kartläggning och analys av elevens behov är grunden för att kunna sätta in rätt anpassning. Ett sätt att jobba är att föra en enkel dokumentation av det som händer i klassrummet och av resultat i till exempel screeningar. Genom att arbeta systematiskt säkrar skolan alla elevers rätt till en likvärdig undervisning, utifrån individuella behov. För att få till det krävs samarbete mellan skolans olika professioner, elever och vårdnadshavare.


 

Är det dyrt att arbeta med extra anpassningar?

I Skolinspektionens verksamhetsrapporter för de medverkande skolorna framgår att de aktuella skolorna inte har högre lärartäthet än rikssnittet. I materialet berättar intervjupersonerna att de framför allt använder sina resurser flexibelt, de sätter in dem medvetet där de behövs bäst, som ett led i det systematiska arbetet. Det är rektor och elevhälsan som leder det arbetet och som gör prioriteringar för att få ut mesta möjliga av resurserna som finns.


 

De medverkande skolorna finns alla i mer eller mindre flerspråkiga miljöer. Medför det att skolornas arbetssätt passar bäst just där?

Det finns inget som tyder på det. Det skolorna beskriver, och som Skolinspektionen funnit varit gott, är ett systematiskt arbetssätt som säkrar alla elevers rätt till en likvärdig undervisning med anpassningar utifrån var och ens individuella behov. Ett sådant arbetssätt är överförbart till alla skolor men varje skola behöver, vilket materialet beskriver, själv göra jobbet. Varje skola behöver hitta egna arbetsformer som passar den egna organisationen. Materialet som vi presenterar här är tänkt som inspiration i det arbetet.


 

Ni säger att extra anpassningar ska sättas in utifrån individuella behov men samtidigt säkra en likvärdig utbildning för alla elever. Hur går det ihop?

Här vill vi lyfta Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell och Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. En tillgänglig lärmiljö är en lärmiljö där du tar hänsyn till, och planerar för, varje individs rätt att komma så långt som möjligt i sin utveckling mot kunskapsmålen, samtidigt som lärmiljön är inkluderande och likvärdig för alla. Elevens delaktighet i arbetet är också central.

Med kunskap om samspelet mellan delarna i tillgänglighetsmodellen och genom ett systematiskt arbete med extra anpassningar ökar individens förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin utveckling och lärande. En lärmiljö där du erbjuder många olika sätt att lära kräver färre individuella anpassningar och är på så sätt arbetsbesparande för den enskilde läraren, samtidigt som det är ett arbetssätt som inkluderar alla elever och ger förutsättningar för elevers delaktighet och inflytande. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt att anpassningarna är dokumenterade för elever där anpassningarna är nödvändiga.

Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning erbjuder en möjlighet för verksamheter att självskatta sina lärmiljöers tillgänglighet enligt tillgänglighetsmodellens fyra delar (förutsättningar för lärande, social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö). Skattningen kan ligga till grund för utformning av skolans egen handlingsplan, där arbete med extra anpassningar kan bli en naturlig del.


 

Ni beskriver genrepedagogik, eller språkutvecklande arbetssätt, i materialet. Berätta konkret vad det har med extra anpassningar att göra.

Det finns inte ett arbetssätt för att arbeta med extra anpassningar, det skolorna beskriver i materialet får du se som exempel. Forskning beskriver genrepedagogik, språkutvecklande arbetssätt, som gynnsamt i arbetet med att ge elever tillgång till ett skolspråk och i undervisning om begrepp. Forskning visar också att genrepedagogik, språkutvecklande arbetssätt, ger en begriplig och igenkännbar struktur som ger mening och sammanhang åt undervisning i olika ämnen. Se Bergh Nestlog & Fristedt 2016, samt Johansson & Sandell Ring.

Vi vet att behov av begriplighet och mening finns hos alla elever men det är helt nödvändigt för vissa. Dessa elever har behov av anpassningar i lärmiljön vilket detta arbetssätt erbjuder. Sådana extra anpassningar kan till exempel vara Begreppsträning eller Tydlig struktur.

Inom genrepedagogiken arbetar man också med Cirkelmodellen som ytterligare förtydligar strukturen och igenkänningen för eleverna. Filmmaterialet beskriver att det ger ökad trygghet och lugn, vilket är behov för alla elever, men extra nödvändigt för vissa. Filmen Undervisning beskriver även hur skolorna arbetar med så kallade Exit tickets. Exit ticket är en sorts utgångsbiljett som visar läraren hur eleverna har tagit till sig undervisningen. Om läraren efter varje lektion vet var eleven befinner i kunskapstrappan, kan hon eller han anpassa sig efter elevens behov. Läraren kan till exempel ge fördjupning eller repetition nästa lektion, vilket också är en typisk extra anpassning utifrån vissa elevers behov. En sådan anpassning kan till exempel benämnas Extra genomgång eller Repetition.

Publicerat måndag 25 september 2017 Granskat måndag 17 september 2018