Begrepp

Förklaring av begrepp som finns i stödmaterialet

Ledning och stimulans

Skolan ska ge alla elever ledning och stimulans i undervisningen för att underlätta att de når målen i läroplanen. För ytterligare information, se Skolverkets publikation "Stödinsatser i utbildningen"

Extra anpassningar

Stöd i form av extra anpassningar är olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig. Det måste inte fattas några formella beslut för att göra extra anpassningar. För ytterligare information, se Skolverkets publikation "Stödinsatser i utbildningen"

Särskilt stöd

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte går att göra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ofta blir särskilt stöd nödvändigt när elevens behov av stöd är mer omfattande och varaktigt. Innan man bestämmer sig för att ge särskilt stöd måste skolan göra en utredning. Rektorn är den som ska se till att man gör en sådan utredning och som sedan beslutar om särskilt stöd. Särskilt stöd måste dokumenteras i ett så kallat åtgärdsprogram. För ytterligare information, se Skolverkets publikation "Arbete med extra anpassningar och åtgärdsprogram"

God lärmiljö

En god lärmiljö innefattar sådan ledning och stimulans att alla elever, oavsett funktionsförmåga, kan nå så långt som möjligt med sin utbildning. Förutom ledning och stimulans kan somliga elever, som befaras inte uppnå målen med undervisningen, behöva extra anpassningar och i vissa fall även särskilt stöd. En lärmiljö som erbjuder god och bred ledning och stimulans till alla elever, kan medföra att färre elever behöver extra anpassningar och särskilt stöd. Lärmiljöns tillgänglighet för alla elever ökar.

Specialpedagogiska skolmyndighetens bild av en tillgänglig lärmiljö

Modell för tillgänglig lärmiljö

Kartläggning

Elevens behov i förhållande till arbetssätt och arbetsformer är avgörande för elevens kunskapsutveckling. Därför är det av största vikt att skolan rutinmässigt använder metoder och verktyg för att identifiera elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling. Några intervjupersoner nämner i filmerna att de bland annat har screeningveckor i början på höst- respektive vårterminen. En annan del av kartläggningen är det som sker i klassrummet kontinuerligt. Där identifierar lärarna nya eventuella behov av extra anpassningar och följer upp och ser effekten av de redan gjorda anpassningarna.

Det är viktigt att beskrivningen blir saklig, det vill säga att det inte förekommer värdeladdade ord eller beskrivning av personliga egenskaper. En förutsättning för elevens och vårdnadshavarens delaktighet är att de får möjlighet att medverka i kartläggningsprocessen. Kartläggningen behöver ge ett tillräckligt underlag för analys för att kunna bedöma dels vad som ökar elevens förutsättningar i lärmiljön och dels om skolan kan tillgodose elevens behov genom extra anpassningar. Det krävs en pedagogisk utredning för att kunna bedöma om eleven är i behov av särskilt stöd.

Läs mer i Skolverkets stödmaterial från 2014: Stödinsatser i Utbildningen

Screening

Skolan använder olika metoder och verktyg för att identifiera elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling. Screening är ett test som utförs på gruppnivå. Inom läs- och skrivområdet är syftet att upptäcka personer som finns i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Det är också ett verktyg för lärarna att se om undervisningen gett önskvärd effekt. Resultaten kan sedan ligga till grund för hur lärarna planerar den fortsatta undervisningen.

Analys

Analysens uppgift är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i undervisningen i förhållande till de nationella målen. Analysens uppgift är också att identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet.

Genom analysen får vi kunskap och underlag för att kunna göra en välgrundad bedömning av var vi är, vad som påverkat resultaten och vad vi behöver förändra när det gäller förutsättningarna, verksamhetens genomförande och måluppfyllelsen.

Läs mer i Skolverkets publikation: Kvalitetsarbete i praktiken

Språkstärkande arbetssätt

I filmerna nämner deltagarna språkstärkande arbetssätt. Intervjupersonerna menar då ett arbetssätt där läraren på ett strukturerat sätt arbetar med språket i all ämnesundervisning. Att arbeta genrepedagogiskt är ett exempel på att arbeta språkstärkande.

Genrepedagogik

Genrepedagogiken utvecklades i Australien under 1980-talet. Den syftar till att stödja alla elevers utveckling av ett skolspråk som stödjer förståelse av och uttryck i skolans olika ämnen. Grundtanken är att texter i tal och skrift speglar kulturers mönster och att språket används på olika sätt i olika situationer. Enligt genrepedagogikens grundare har skolan ett antal basgenrer där texters funktion, struktur och språkliga drag tydligt framgår.

Strukturen byggs upp av språkliga redskap som eleven måste behärska. Utifrån basgenrerna erbjuder genrepedagogik ett strukturerat verktyg till lärare för att aktivt arbeta med elevers språk-, läs- och skrivutveckling i olika ämnen och på alla stadier inom skolan.

Under ett pågående arbete med ett ämnesområde kan läraren föra in olika basgenrer och ge eleverna exempel på texttyper som de förväntas skriva. Läraren går igenom syftet med texten samt typiska språkliga strukturer.
Eleverna får under arbetet ta del av mönstertexter för att få begrepp och kunskap om vad som förväntas av dem när det sedan är dags att skriva egna texter. Genom att strukturerat använda sig av genremodellen i ämnesundervisning ges även eleverna en begriplig och igenkännbar struktur som ger mening och sammanhang åt undervisning i olika ämnen (Bergh Nestlog & Fristedt, 2016).

Ju äldre elever blir desto mer komplexa texter förväntas de skriva. En text i samhällskunskap eller biologi på högstadiet och gymnasiet, rymmer ofta flera basgenrer. De kan inledas med ett återgivande parti, följt av ett utredande och avslutas med en argumentation.

När man arbetar med genrepedagogik kan man använda sig av Cirkelmodellen. Läs mer om Cirkelmodellen nedan.

Mer om genrepedagogik

Britt Johansson –genrepedagogik del 1, från Pedagog Värmland på YouTube

Britt Johansson –genrepedagogik del 2, från Pedagog Värmland på YouTube

Bergh Nestlog, E., & Fristedt, D. (red) (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Växjö: Linnaeus University Press.

Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2015). Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Cirkelmodellen

Cirkelmodellen, eller cykeln för undervisning och lärande som den också kallas, är en strukturerad modell som ofta används vid genrepedagogisk undervisning. Modellen är indelad i fyra faser som tillsammans utgör ett cykliskt sammanhang:

Cirkelmodellen

 Av leg. logoped Mia Moberg med bilder från Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2016

Modellen har visat sig vara en bra utgångspunkt i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i alla skolämnen. Modellen är tänkt att utgöra en naturlig del av undervisningen (Bergh Nestlog & Fristedt, 2016) .

Mer om cirkelmodellen

Anna Kaya berättar om cirkelmodellen på YouTube

Bergh Nestlog, E., & Fristedt, D. (red) (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Växjö: Linnaeus University Press.

Johansson, B., & Sandell Ring, A. (2015). Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Exit ticket

Exit ticket är ett begrepp som nämns av pedagogerna i stödmaterialets filmer. Exit ticket kan ses som en utgångsbiljett för att läraren ska se hur och vad eleverna har tagit till sig av undervisningen.

Helena Bergsmark beskriver hur hon använder Exit ticket på You Tube.

Publicerat måndag 25 september 2017 Granskat måndag 17 september 2018