Frågor och svar från webbinarium

Här har vi samlat frågor och svar från webbinarierna Ge eleverna stöd att klara skolan i pandemitider som sändes den 14 april 2020.

Inledning

Skolmyndigheterna har i uppdrag att stödja skolhuvudmännen i det svåra uppdrag de har just nu. Vi lyssnar in vilka utmaningar och frågor de har, och berättar också om vårt stöd. Aktuella frågor och reflektioner från skolhuvudmän ger oss bättre förutsättningar att skapa bättre stöd.

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, om lägesbilden:

Peter tackar alla skolchefer för den fantastiska undervisning som pågår:

Min förhoppning att svensk skola går stärkta ur detta, med handlingskraft, ansvarstagande och kompetens att ta sig igenom den här krisen. Vi måste vara uppmärksamma så att effekterna av en bristande likvärdighet inte slår på de svagaste eleverna. Min uppmaning till er som ansvarar för skolan: försök prioritera de elevgrupper som behöver skolan allra mest, utifrån den situationen vi nu är i.

Peter Fredriksson om den nya förordningen som möjliggör undantag för undervisning som inte kan göras på distans:

Som skolchef behöver man föra ett samtal med rektorerna om den egna verksamhetens behov av just undantag. Vill uppmana rektor att tillsammans med lärare inventera och följa upp och ta fram en samlad bild för hur problemen vi ser idag kan lösas. Vilka möjligheter ger förordningen att prioritera och göra kloka undantag för vissa elever, enskilt och i grupp, som inte får det stöd de annars hade fått. Vilka elever kan behöva komma till skolan, vilka delar av undervisning ske på distans och inte. Hur omsätta rekommendationerna i praktiken framöver. Vi har ett gemensamt ansvar att se till att skolan på olika sätt tillhandahåller ett stöd till de som behöver det utöver distansundervisningen. Fundera på vilka elever som kan behöva tillgång till skolan och ta ansvar för det. Acceptera att läget inte är som vanligt!

Fredrik Malmberg, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, om lägesbilden:

Det är bragdinsatser vi får se från skolor när det gäller att klara omställningen till distans. De flesta elever kommer att klara sig hyfsat. Men, de stora förlorarna är de elever som redan kämpar som hårdast för att klara sig. Hur kan vi kompensera för att deras uppförsbacke inte bara blir brantare och brantare? Det är vårt uppdrag som skolmyndigheter att stödja er skolchefer och skolor i detta.

Frågestund

Många har behövt ställa om sin undervisning sedan skolan "flyttat hem", vad säger du är det viktigaste att tänka på ur ett specialpedagogiskt perspektiv?

Helene Fägerblad, specialpedagogik SPSM

Vi behöver tänka kommunikation i ett specialpedagogiskt perspektiv. För elever i behov av stöd är det grundläggande att kommunicera tydligt och strukturerat. Det är viktigt att titta på mötet mellan eleven och den nya lärmiljön och se hur planeringen av extra anpassningar och särskilt stöd har sett ut tidigare och hur kan den nu föras över och anpassas. Det är viktigt att elevhälsan och personal som arbetar med specialpedagogik är med i den planeringen.

  • Kartlägg hur det fungerar för elever hemma i den pedagogiska miljön. Hur fungerar digitala verktygen, förstår man uppgifter, lämnas uppgifter in, hur fungerar den sociala miljön. Gör ett återtag för den fortsatta undervisningen tillsammans med elevhälsan.
  • Gör uppgifter avgränsade, tidsbegränsade och med en tydlig återkoppling. Titta på hur man kan få in ett socialt stöd som blir relevant för just den specifika eleven. Ge återkoppling på gruppnivå, i mindre grupper och enskilt.
  • Vissa elever har klarat distansarbetet bättre, andra sämre. Gör en kartläggning av hur det fungerat hittills att ställa om stödet, hur stödet har fungerat, hur eleverna mår, hur undervisningen och kommunikationen fungerar. Se över om elever har behov av att komma till skolan och få stöd där.

Vilka är dina bästa tips vid distansundervisning?

Roberth Olofsson, Skolverket

Den här typen av undervisning tar tid att lära sig. Lärare kan behöva omställningstid och mer förberedelsetid. Använd läromedel och uppgifter som är tydliga och enkla att följa hemma och använda för självstudier, lärare kan då fokusera på elever i behov av extra stöd. Det ska finnas fungerande kommunikationskanaler med läraren. Elever kan behöva kommunicera enskilt med läraren. Uppgifter som eleverna kan göra självständigt kan följas upp i enskilda samtal.

Hur kan man hantera pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram vid distansundervisning eller då många är frånvarande?

Inger Westin, Skolverket

Elever ska även under rådande omständigheter få det stöd de har rätt till enligt skollagen, och även regelverket kring åtgärdsprogram gäller precis som tidigare. Men vid distansundervisning kan behoven se annorlunda ut och därför behöver man grunda sig i nuläget och tänka på ett annat sätt.

  • Se över insatserna i åtgärdsprogrammet så att de fortfarande fungerar och får effekt. Tänk på att göra uppföljning, om insatser inte får avsedd effekt i nuvarande situation behöver man tänka om.
  • Elever som i vanliga fall klarar sig bra kan i den nya situationen få det svårt. Då bör extra anpassningar sättas in omedelbart. Kan vara att i vanliga fall klarar elever sit bra, men nu blir det svårt, bör då sätta in extra anpassningar omedelbart, ej vänta.
  • Med den nya förordningen kan vissa elever få komma till skolan och få stöd i det som kanske inte fungerar hemma. Då kan det vara nödvändigt att de får möjlighet att träffa specialpedagog, speciallärare eller mentor i skolan.

Hur kan vi ge stöd till vårdnadshavare när undervisning flyttar hem?

Eva Rännar, SPSM

Som skolhuvudman kan man behöva sortera i vad man kan göra i övergripande stöd och i det nära stödet (skolenhetens arbete). Vilka förutsättningar krävs för att kunna stödja eleverna vid distans? Hur kan förväntningarna bli tydliga så att vårdnadshavare och elever veta vart vända sig i olika typer av frågor. Vårdnadshavare kan få konkreta råd kring till exempel hur de kan hjälpa sitt barn/ungdom att skapa goda förutsättningar hemma, som rutiner kring att gå upp i tid, en bra plats att sitta på, hjälp med struktur och rutiner. Visa hur vårdnadshavaren kan stötta barnet, men var tydlig med att vårdnadshavaren inte ska ta över undervisningen från skolan utan fortsätta i sin roll som föräldrar.

Elever och vårdnadshavare ska veta om hur de kontaktar elevhälsan. Samverkan med externa parter som socialtjänst, sjuk- och hälsovård och habilitering kan vidareutvecklas. Nya behov kan uppstå som snabbt behöver tas om hand för rätt insatser och stöd.

Sammanfattning

  • Tydliga förväntningar
  • Konkreta råd
  • Vårdnadshavare och elever veta vart vända sig
  • Vidareutveckla samverkan med externa parter ex socialtjänst, hälso- och sjukvård, habilitering.

Hur kan man säkerställa att alla elever har tillgång till en fungerande enhet att arbeta på vid distans? Elever i behov anpassningar och särskilt stöd – hur anpassa arbetet med digitala verktyg? Likvärdighet i tillgång och uppkoppling?

Mikael Svensson, Sveriges kommuner och regioner, SKR

Titta på detta i tid, på varenda skola! Viktigt att arbeta proaktivt och göra förarbetet nu. Hur ser uppkopplingsmöjligheterna ut hemma, vilka verktyg kan eleverna få med sig hem? Eleverna ska vara trygga med det de får med sig hem, att uppkopplingen möjliggör streaming och att de kan se inspelade lektioner utan problem. Vilka inköp kan behöva göras, vilka behöver mobila uppkopplingar hemma?

Vi närmar oss tider för betyg och bedömning, hur ska bedömning av elevers kunskaper ske nu och hur ska man tänka kring betyg?

Peter Sandberg, Skolverket

Även om det är en speciell situation så har inte regler för detta förändrats. Ska bedöma utifrån hur eleven uppnår kunskapskraven. Situationen ger nya utmaningar men det finns en stor tilltro till att lärarna har arbetet mycket tidigare med att samla in och bedöma material, för att på så sätt få ett bra och allsidigt underlag för att kunna göra en bedömning. Skolverket ger även stöd i detta.

Läraren får titta på tidigare dokumentation av kunskap som underlag för bedömning.

Ett senare underlag som en lärare fått in av en elev kan rimligtvis väga tyngre då kunskap utvecklas i takt med att utbildningen fortskrider. Nu kan läraren dock behöva titta mer på tidigare kunskaper än tidigare, för att se om detta säger mer om elevernas kunskaper

Får man filma en elev under provsituation?

Peter Sandberg, Skolverket

Det är inte specifikt reglerat. Lärare behöver givet situationen titta på olika sätt att göra bedömning och tänka kreativt, så som lärare gör även i vanliga fall. Det finns en vana vid hemuppgifter, och att till exempel stämma av muntligt via webbkamera med en elev för att se att det är elevens kunskaper som speglas.

Det bör finnas en samsyn kring hur man hanterar den här typen av situation, från huvudman ner till lärare.

Kan skolans APL-veckor fullföljas inom fordon och transportbranschen? Kan man göra praktiska moment hemma i egen verkstad, och vad händer om sker en olycka?

Undervisningen bör fortgå i möjligaste mån – APL-företagen avgör om möjligt eller inte utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Hur ska specialpedagoger kunna fortsätta ge stöd på distans? Bästa råd?

Helene Fägerblad, SPSM

Specialpedagoger har ofta lite olika uppdrag på skolor så det beror på hur man arbetat tidigare. Se till att tidigare stöd, ex individuellt stöd till elever, kan fortgå.

Se till att specialpedagogen är med i planeringen med lärare och annan personal. Kartlägg och förhåll er till olika ramverk, ex den fysiska, sociala och pedagogiska miljön. Var med eleverna hela tiden och följ upp och utveckla hur det går för dem.

Vad är viktigast att tänka på för elever med funktionsnedsättningar vid distansundervisning?

Eva Rännar, SPSM

Utgå från tydlig bas, i form av struktur, tänka efter vilka informationskanaler som finns, samplanering i arbetslagen. Använda samma struktur, plattform och infokanaler till eleverna. Hur gör man uppgifterna, visa på olika vägar att lösa uppgifter, olika vägar redovisa uppgifter, ge tydliga tidsramar och struktur. Se över de individuella behoven, sätt in nytt stöd, anpassa befintligt stöd. Är det så att eleven till viss del behöver undervisning i skolan utifrån undantagsregeln.

Vilken är specialpedagogens roll vid planeringen av distansundervisningen?

Eva Rännar, SPSM

Specialpedagogen ska finnas med i den planering som görs inför och under distansundervisningen. Specialpedagogen kan lyfta fram lyfta fram struktur och tydlighet i planeringen av distansundervisningen och stötta lärarna i arbetet kring extra anpassningar i nära samarbete med eleverna. Lärarna kan i samråd med specialpedagog arbeta kring det särskilda stödet och hur det kan säkerställas.

Alla ämnen lämpar sig inte för distansundervisning, exempelvis praktiska ämnen, hur kan huvudmannen ge ett bra stöd här?

Roberth Olofsson, Skolverket

Det kan till exempel vara möjligt att just nu arbeta mer med de teoretiska bitarna i åk 1-2 i gymnasiet. Vi har även sett en del mycket kreativa lösningar i de praktiska ämnena.

Viktigt att man har läromedel och uppgifter som elever klarar hemma, även utan specifik teknik. Det kan vara bra att så långt det går hålla sig till strukturer och rutiner som eleverna är vana vid. Det finns annars en risk att tekniken blir målet för undervisningen och inte innehållet. Här behövs en översyn på huvudmannanivå, där man inventerar hur elevernas hemmasituation ser ut och tittar på hur det kompensatoriska uppdraget kan uppfyllas.

Det talas om nya redskap, exempelvis Zoom. Vad bör man tänka på där?

Inventera vilka avtal ni har och vilka befintliga verktyg som redan finns och hur de kan användas, så att inte verktygen i sig blir för styrande för innehållet.

Hur kan man stödja elever som är hemma och upplever extra stress över att de inte får det stöd de är vana vid? Elever som går i skolan men upplever en förändrad situation med mindre stöd för att lärare och kompisar är hemma?

Helene Fägerblad, SPSM

En del elever har ett stort behov av förutsägbarhet och då kan man försöka skapa förutsägbarhet i nuvarande läge. Till exempel beskriva hur det kommer att se ut för eleven under kommande vecka, återkoppla regelbundet och utvärdera hur det går. Kan vara speciellt viktigt för elever inom autismspektrat.

För vår elevgrupp, grundsärskolan, är verksamheten igång men många elever behöver stanna hemma på grund av att de är i riskgrupp. De kan vara svår att distansundervisa, hur ska vi tänka? Och hur kan vi få till pedagogiska diskussioner i lärarlaget då flera är hemma?

Eva Rännar, SPSM

Svårt komma med generella råd kring grundsärskolan och gymnasiesärskolan, men man kan fundera på vad är möjligt att göra på distans inom gruppen, hur kan man delta?

Hänvisar till "Fråga en rådgivare" på SPSM för att få råd och stöd kring detta. Konkreta råd kommer snart också att publiceras på SPSM:s webbplats.

För lärarlaget: Skapa digitala mötesplatser för lärarlag, gör distansundervisningen systematisk, identifiera effekter av de olika metoder ni använder.

Var hittar jag bra läromedel för distansundervisning av elever med utvecklingsstörning?

Roberth Olofsson, Skolverket

Det är huvudmannens ansvar att inventera vad ni redan har och behöver, och som ansvarar för att upphandla detta. Visst stöd kan fås på skolahemma.se.

Hur kan man ge stöd till elever med uppmärksamhetssvårigheter på distans?

Helene Fägerblad, SPSM

Det man brukar rekommendera som grundläggande är kortare och tydligare uppgifter samt en snabbare återkoppling. Utöver det är det bra att prata med den enskilda eleven, vad fungerar för just den eleven? kan ej ge generella råd.

Vissa elever kan göra bättre ifrån sig om de får tillfälle att vara mer kreativa. För elever med specialintressen kan dessa vara lättare att fördjupa sig i och man kan gå lite utanför boxen genom att koppla specialintressen till undervisningen.

Ska anmälan vid frånvaro göras till kommunen nu?

Peter Sandberg, Skolverket

Ja, rektor ansvarar för att utreda oroande eller upprepande frånvaro. Det har inte förändrats. Ska anmälas till kommunen som är skolpliktsansvarig.

Om du får summera, vilka är de viktigaste prioriteringarna vid distansundervisning?

Helene Fägerblad, SPSM

  • Omprioritera i både enheter och på skolnivå, speciellt om ni ser att det finns större utmaningar på vissa skolor. Skolor kan kombinera distansundervisning med undervisning i klassrum efter behov.
  • Distansundervisning kan vara ansträngande för en del elever. Prioritera en planering i samråd med kollegor hur undervisningen kan läggas upp vecka för vecka,
  • Undvika exempelvis alltför långa pass.
  • Betygssättning i årskurs 9 och i årskurs 3 gymnasiet - vilka uppgifter är nödvändiga, vad har jag haft tidigare som jag kan använda, få ett bra underlag genom att prioritera.

Kom ihåg!

  • Prioritera
  • Utvärdera
  • Kartlägg
  • Anpassa
Publicerat måndag 11 maj 2020