Barn och elevers rätt att uttrycka sin mening

För att utveckla lärmiljön så att den fungerar för alla elever är det nödvändigt att ta del av elevernas tankar, erfarenheter och åsikter.

I skollagens första kapitel 10 § lyfts elevers rätt att komma till tals:

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (SFS 2010:800)

Elevernas rätt att uttrycka sin mening lyfts även fram i internationella styrdokument som Sverige har ratificerat. Barnkonventionen som ovanstående skrivning i skollagen utgår från och konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är därmed att betrakta som jämställda med svensk lagstiftning.

Omgivningens ansvar

Elever i skolsvårigheter och elever med funktionsnedsättning kommer enligt forskning och undersökningar till tals och blir lyssnade till i lägre grad än andra elever (Stenhammar 2009). I en lägesrapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten berättar elever som har fått diagnosen ADHD om hur de upplever sin skolvardag. Framförallt flickor ger uttryck för att de inte blir lyssnade till och att deras upplevelser inte blir tagna på allvar av skolan (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2016).

Det är omgivningens ansvar att lyssna på elever och stödja dem i att uttrycka sig, bland annat genom kommunikationssätt som de behärskar. Det finns många argument för att arbeta aktivt med att stödja alla elevers behov av och rätt till att uttrycka sin mening om sin utveckling och sitt eget lärande.

Erfarenheterna det centrala

I delaktighetsmodellen lyfts elevernas perspektiv fram, här kallas elevsamtalen, utforskande samtal, för att markera att utgångspunkten för samtalen har en utforskande och öppen inställning. I utforskande samtal är elevernas uppfattning och erfarenheter centrala. Elevens perspektiv är nödvändigt för att kunna uppmärksamma lärmiljöns villkor för delaktighet. Elever är också olika motiverade och vana att prata om sin egen situation och sina erfarenheter. Därför behöver samtal anpassas till det sätt som passar den eleven bäst. Elever med annat modersmål än svenska kan behöva möjlighet att få uttrycka sig på det språk som de behärskar bäst. I samtal med elever i kommunikativa och kognitiva svårigheter krävs extra lyhördhet och medvetenhet.

"Det faktum att människor kan ha svårigheter att berätta om sina erfarenheter behöver inte betyda att de inte kan berätta. Istället kan det avgörande problemet vara kvalitén på de frågor som ställs till dem." (Kebbel och Hatton 1999, s. 12).

Anpassad kommuikativ miljö 

Ibland behövs särskilda strategier för att underlätta för eleven att berätta om sina erfarenheter. Till exempel ett samarbete med modersmålslärare eller studiehandledare på modersmål som kan vara med i samtalet med nyanlända och flerspråkiga elever. Det behövs med andra ord alltid en kommunikativ miljö som är anpassad efter elevens behov. Ibland krävs olika alternativa och kommunikativa sätt. Du kan läsa mer om alternativ kompletterande kommunikation (AKK) i "Alla har rätt att kommunicera" Eller ta del av studiepaketet om alternativ kompletterande kommunikation.

Publicerat onsdag 21 juni 2017 Granskat tisdag 10 oktober 2017
ELEVER

Läs mer på elevsidorna

Alla som går i skolan har rätt till en bra skoldag. På elevsidorna finns information riktad till barn och unga om elevers rättigheter i skolan. Här kan du också ta del av filmer och elevers egna berättelser.

Delaktighet

Delaktighet - ett arbetssätt i skolan

Ladda ner vårt material Delaktighet - ett arbetssätt i skolan kostnadsfritt från vår webbshop.