En pyramid byggd av lego i olika färger, på olika ställen i den står legofigurer

Del 1 - Systematik i arbetet med tidiga stödinsatser

Syftet med delen ”Systematik i arbetet med tidiga stödinsatser” är att visa på betydelsen av, och ge exempel på, hur arbetet med undervisning och stödinsatser kan genomsyras av systematik med utgångspunkt i skolans uppdrag och varje skolas lokala förutsättningar. Syftet är också att ge lärare stöd i hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan bidra i arbetet med stödinsatser.

I den första delen kommer ni lyssna till Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Uppsala universitet, som i en ljudfil tar avstamp i ett vetenskapligt förhållningssätt när han beskriver ett forskningsinspirerat arbetssätt som kan användas i arbetet med att utveckla undervisning och stödinsatser. Vidare möter ni Johan Malmqvist, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, som i en film bland annat berättar om faktorer på skolnivå som kan påverka möjligheterna att lyckas i arbetet med stödinsatser. Ylva Gunnars, utredare på Skolinspektionen, delar med sig av erfarenheter från en tematisk kvalitetsgranskning om arbetet med garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklass. Ni kommer också att få ta del av filmer som visar exempel på hur olika skolor beskriver sitt systematiska arbete med stödinsatser. Varje ljudfil och film följs av frågeställningar att reflektera över och som sedan används i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Utgångspunkter i del 1

 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Både undervisningens innehåll och form ska ta sin utgångspunkt i relevanta forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Vad innebär då det och varför nämns dessa begrepp nästan alltid i samma mening? 

Det finns ett starkt samband mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, de kompletterar och förutsätter varandra. De två begreppen har gemensamma nämnare i krav på systematik, dokumentation och gemensamt arbete i kollegiala sammanhang. När ni lärare formar en undervisning utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ökar förutsättningarna för att eleverna möter en likvärdig undervisning av hög kvalitet. Om vi börjar med att reda ut begreppen var för sig kan vi säga att vetenskapligt grundad kunskap bygger på resultat av vetenskapliga studier där forskare har arbetat på ett systematiskt sätt för att kunna förstå och förklara vår verklighet. För att vara relevant i sammanhanget måste den vetenskapligt grundade kunskapen handla om hur elevers lärande gynnas. Beprövad erfarenhet är professionens egen gemensamma kunskap som växer fram genom att lärare reflekterar över erfarenheter och prövar undervisningen på ett systematiskt sätt. Hur fungerar då sambandet mellan begreppen? För att kunna omsätta vetenskaplig kunskap till praktiskt handlande behöver ni som lärare använda er beprövade erfarenhet för att kunna tolka och pröva kunskapen i er undervisning. Ni som kollegor behöver kanske diskutera hur undervisningen fungerat och sedan pröva på nytt igen. När ni tillsammans funderar på vad som fungerat bra i undervisningen och vad som kan förbättras uppstår ofta nya frågeställningar. De frågeställningarna kan i sin tur leda till vidare forskning. Så ur utvecklingen av beprövad erfarenhet utvecklas även behovet av ny vetenskapligt grundad kunskap. I Skolverkets kunskapsöversikt ”Att ställa frågor och söka svar” från 2020 illustreras sambandet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

 

Förklaringsmodell

Figuren är hämtad från Skolverkets kunskapsöversikt ”Att ställa frågor och söka svar” från 2020, sidan 33.

 

Vetenskapligt förhållningssätt

För att kunna arbeta mot målet att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är det en förutsättning att alla inblandade har ett vetenskapligt förhållningssätt. Vad innebär då det? I Skolverkets kunskapsöversikt ”Att ställa frågor och söka svar” från 2020 förmedlas Skolforskningsinstitutets syn på saken. Skolforskningsinstitutet menar att ett vetenskapligt förhållningssätt i skolans värld handlar om att:

  • vara beredd att utforska sin egen undervisning
  • kritiskt reflektera över sin undervisning utifrån forskning och erfarenheter
  • tillsammans med kollegor pröva metoder och arbetssätt i undervisningen
  • vara beredd att ompröva det man som lärare gör.

Med ett vetenskapligt förhållningssätt behöver alla som arbetar med elever i skolan vara beredda på att kritiskt granska sitt arbete och ställa sig frågor om det man gör leder till lärande för eleverna.

Systematik i arbetet

Ett systematiskt arbetssätt är centralt både inom forskning och i arbetet med att ta fram beprövad erfarenhet. Vad behövs då för att ni på skolan ska kunna arbeta med garantin för tidiga stödinsatser på ett systematiskt sätt? Det är vanligt att använda en spiralmetafor för att beskriva systematiskt arbete. I Skolverkets kunskapsöversikt “Att ställa frågor och söka svar” från 2020 finns en sådan och den fungerar att använda som tankemodell i arbetet med att skapa systematik i arbetet med garantin. Spiralen med utforskande frågor om elevers lärande och utveckling visar att arbetet är en ständigt pågående process. 

 

Förklaringsmodell

Figuren här hämtad från Skolverkets kunskapsöversikt ”Att ställa frågor och söka svar” från 2020, sidan 124.

Genom att utgå från något område eller problem som ni vill undersöka i ert eget arbete med garantin, samt från frågorna i spiralen, växer den gemensamma kunskapen. Det finns ingen slutpunkt utan spiralen snurrar vidare i takt med att arbetet utvecklas på ett systematiskt sätt. Den gemensamma ökade kunskapen på skolan skapar förutsättningar för att kunna arbeta förebyggande och främjande med utformning av undervisning och stödinsatser utifrån alla elevers olika behov.

Gå vidare till nästa steg:
"Vetenskapligt förhållningssätt och skolans mål"

Publicerat måndag 24 maj 2021