Lärare och elever från Lejonströmsskolan.

Samarbete vid kartläggning och bedömning

Året innan garantin infördes hade skolor möjlighet att pröva det blivande kartläggningsmaterialet för förskoleklassen. I Skellefteå bestämde kommunen att alla skolor skulle få chansen att göra det.

Kommunen har ett nätverk för förskoleklasserna. Där fick lärarna bekanta sig med materialet och diskutera hur de skulle ta sig an det.

– Vi prövade olika delar och försökte väva in aktiviteterna i den ordinarie undervisningen i både lärandet och leken. På så sätt blev vi trygga med materialet och kunde börja arbeta med det direkt vid höstterminsstarten, säger Sofie Eriksson Åström, grundskollärare i en av förskoleklasserna.

Ett exempel på hur de genomför aktiviteterna i kartläggningsmaterialet på ett lekfullt sätt är att eleverna fick arbeta med mönster genom att rita på rutat papper och sedan göra armband av det. Nästa gång fick de arbeta i par och göra mönster av kottar, löv och annat de hittade utomhus.

– Vi har sett att eleverna använder begreppen från materialen i sin egen lek och det tror vi beror på att vi genomför materialen på ett lekfullt sätt. När vi hade arbetat förberedande med begreppen dubbelt och hälften fick de leka med materialet. Då hörde jag en elev, som lekte med Numicon-figurer, säga ”Kan jag få dela dig och få hälften av dig?” och sen svara ”Nej det går inte, för jag är ett udda tal”, berättar Sofie.

Kartläggningen i förskoleklass har lärarna oftast genomfört i vardagliga situationer med hjälp av fritidspedagogerna. Då kan några ta elever i mindre grupper för uppgifter som passar bättre att genomföra på det viset och några kan ta större grupper av elever för andra uppgifter. När de genomför bedömningsstöden i årskurserna 1, 2 och 3 hjälper resurspersoner, som till exempel specialläraren, till.

Tanken med garantin är att skolan tidigt ska få syn på de behov eleverna har när det gäller att läsa, skriva och räkna och sedan kunna ge rätt stöd i undervisningen.

– Att genomföra kartläggningsmaterialet tar lite tid, men det hjälper oss att tidigt hitta de behov som finns. Och det är bra för annars kan det verkligen behövas mycket tid och resurser, säger Sofie.

– Kartläggningsmaterialet gör oss medvetna om vad eleverna behöver. Genom det och bedömningsstöden kan vi se att om det finns fler elever som har liknande behov och då kan vi tillsammans planera undervisningen utifrån det, säger Lisa Klingstedt, speciallärare för årskurserna F-3.

Publicerat tisdag 13 oktober 2020