Sex lärare sitter vid ett bord och har ett möte.

Analysmöten för särskild bedömning och planering av undervisningen

Lejonströmsskolan hade sedan tidigare analysmöten för att reflektera kring specialundervisningen och dess utformning. Då genomförde de en slags särskild bedömning i samråd. Nu har dessa möten blivit en del av arbetet med garantin för tidigt stöd och de är mycket uppskattade av personalen.

– Vi började med analysmöten för att vikten av analys lyftes fram i bedömningsstödet, sen var det enkelt att börja med motsvarande möten för förskoleklassen när kartläggningsmaterialet kom. Det är då vi genomför den särskilda bedömningen och planerar eventuella stödinsatser, säger Lisa Klingstedt, speciallärare för årskurserna F-3.

Analysmötena genomförs minst två gånger per läsår och årskurs. Då diskuterar personalen utifrån frågorna var är vi, vart ska vi, hur gör vi och hur blev det. I mötena deltar rektor och alla som arbetar i den årskursen. Förutom lärare och speciallärare kan det vara hörsellärare och personal från fritids.

– Det är viktigt att alla är med i diskussionen och blir delaktiga, så att alla förstår varför vi ska göra på ett visst sätt. Vi får förståelse för varandras verksamheter och samtidigt som vi utvecklar verksamheten, lär vi av varandra och utvecklas kollegialt, säger Sofie Eriksson Åström, lärare i en av förskoleklasserna.

– För mig är det är värdefullt att vara med och höra hur pedagogerna resonerar kring resultatet och hur vi ska lägga upp undervisningen. Det ger mig en insyn i arbetet, säger Jeanette Nygren, rektor för årskurserna F-3.

De tycker att kartläggningsmaterialet och bedömningsstöden är heltäckande och synliggör vilka behov som finns och vad skolan behöver arbeta med för att elever inte ska hamna i svårigheter i lärandet.

– Det hjälper oss att se mer specifikt inom vilka delar behov finns. Materialet ringar in behoven och gör det enklare att följa upp stödinsatserna, säger Victoria Westermark Gustafsson, blivande speciallärare.

Skolan har valt att dokumentera analysmötena i ett dokument som de kallar särskild bedömning av undervisningsbehov. Där fyller de i behov på klass-, grupp- och individnivå. Sen har de uppföljningsmöten för att se hur det går. Dessa möten sker oftast en gång i veckan, årskursvis med speciallärare och klasslärare. Veckomötena är inte lika formella som analysmötena och vid behov kan nya frågor tas upp. Både lärare och speciallärare känner att de har nytta av dessa möten.

– Det vi som arbetar med specialpedagogiska frågor som såg behov av och initierade dessa möten, men nu är det möten som även lärarna efterfrågar. Det blir positivt när vi börjar samtala om vad som är framgångsrikt och inte i undervisningen. Det blir en form av handledning för att hitta rätt nivå för alla elever. Ofta hinner vi både följa upp och planera på dessa möten, säger Lisa.

Publicerat fredag 16 oktober 2020