En ruta med texten Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser. Symboler av penna, bok och räknetecken

Bakgrund till garantin

Den 1 juli 2019 trädde Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser i kraft. Det skedde genom ändringar i skollagen. Här kan du läsa om bakgrunden till ändringarna.

Skolans huvuduppdrag är att ge alla elever förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven och målen för utbildningen. Enligt skollagen (2010:800) ska hänsyn tas till elevers olika behov och eleverna ska ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling och utbildningen ska vara likvärdig.

Den 1 juli 2019 trädde en förstärkning av skollagen i kraft. Genom att följa elevers lärande och sätta in tidiga stödinsatser redan från förskoleklass ska fler elever få det stöd de behöver. Syftet med de tidiga stödinsatserna är att fler elever ska uppfylla de kunskapskrav som finns i årskurs 1 i läsförståelse och i årskurs 3 (4 i specialskolan) i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Det slutliga målet med tidiga stödinsatser är att en så stor andel som möjligt av eleverna ska nå en fullständig utbildning. Tidiga stödinsatser till elever ska sättas in i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Varför behövs en garanti?

Det finns flera orsaker till införandet av en garanti för tidiga stödinsatser, vilka nämns i förarbetena till lagändringen. En orsak är att svenska elevers resultat i internationella undersökningar som TIMMS, PIRLS och PISA har sjunkit under flera år. Även om resultaten de senaste åren visar att utvecklingen går i positiv riktning menar regeringen att det behövs fler insatser som kan förbättra kunskapsnivån i den svenska skolan. En annan orsak är att de nationella proven i årskurs 3 pekar på att en relativt stor andel inte når kravnivåerna per delprov i svenska eller svenska som andraspråk och matematik.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning "Skolans arbete med extra anpassningar" 2016 visar att extra anpassningar och särskilt stöd ofta sätts in för sent och inte är utformat utifrån elevers behov i tillräckligt hög utsträckning. Enligt Skolverkets statistik är andelen elever med åtgärdsprogram störst i årskurs 9. Betygsstatistiken visar att en stor andel (15,6 procent, Skolverkets statistik 2018) av de elever som lämnar grundskolan inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Om stöd sätts in tidigare och utformas efter elevers behov ökar möjligheterna för att stödet blir mer effektivt och för att fler elever uppfyller kunskapskraven.

Publicerat torsdag 19 mars 2020