Vad säger forskningen kring att starta särskild undervisningsgrupp för åk 1-9?

Jag jobbar i en liten undervisningsgrupp på högstadiet, där det flesta av eleverna är på heltid (just nu är det 5). De har tidigare varit hemmasittare med frånvaro på uppåt 60%, men som har minskat sedan de började hos oss. Däremot är de ofta svåra att motivera till skolarbete i någon större utsträckning. Detta beror ofta på att många av dem känner att de har en "misslyckad" skolgång sedan tidigare och de har också stora kunskapsluckor som vi först måste jobba med. Till detta kommer även att många av eleverna har svårt med det sociala och är inte med kompisar på fritiden heller. Vår grupp ligger en bit utanför skolan. Nu finns ett förslag om att vi ska bli en grupp för år 1-9. Hur ser ni på detta? Finns det forskning där det visar att det är positivt att arbeta med en ålderblandad undervisningsgrupp? Vad skulle det blir för vinster och vad skulle man kunna se för svårigheter?

Svar:

Det finns vad vi vet ingen forskning kring undervisningsgrupper åk 1-9 och därför inte heller något forskningsresultat som stöder tanken att det skulle vara framgångsrikt att placera barn i behov av särskilt stöd i undervisningsgrupper med årskurs 1-9. Det troliga är att eleverna som finns i åtanke, har olika typer av funktionsnedsättningar. Erfarenhetsmässigt kan vi inte se några positiva konsekvenser av att låta yngre elever gå tillsammans med äldre som upplever att de misslyckats i skolan, de blir inte bra modeller för de yngre.
Det finns däremot ganska gott om forskning på vad barn och ungdomar behöver, och då handlar det om delaktighet och anpassningar i undervisningen. Se gärna Barnombudsmannens rapport från 2016, Respekt.
På våra sidor om forskning och utveckling, finner du olika typer av sammanställningar kring ämnen som inkludering.
I alla styrdokument betonas också vikten av att undvika exkluderande undervisningsmiljöer i allra möjligaste mån.
Respekt 2016, Barnombudsmannen
Skolans uppdrag
Inför att skolan tar ett sådant beslut kan vi se ett antal kritiska punkter som ni noga måste diskutera. Det måste vara säkerställt att det inte är praktiska organisatoriska skäl som styr åtgärden utan att man i beslutet utgår från det enskilda barnets behov. Man behöver också tänka noga igenom hur man i undervisningen ska kunna skapa en social lärmiljö som möter de utvecklingsmässiga skillnaderna i ett så stort åldersspann. I läroplanen, under rubriken Skolans uppdrag, betonas lek och kommunikationen som en förutsättning för lärandet:"Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga." Lite längre ner i avsnittet betonas "Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper." En viktig fråga att resonera kring är därför hur man ska möta såväl 8-åringens som tonåringens behov av stimulans och stöd i den sociala lärmiljön. 

Vi har publicerat ett stödmaterial som heter Delaktighet ett arbetssätt i skolan. Det kan man använda sig av för att kartlägga de yngre elevernas situation i skolmiljön, och med hjälp av det kunna förändra den pedagogiska miljön på olika sätt.
Även vårt värderingsverktyg för en tillgänglig skolmiljö är ett processinriktat underlag för att utvärdera och utveckla sin skola.
Delaktighet ett arbetssätt i skolan

Våra sidor om tillgänglighet

Att arbeta med särskilt stöd
Placering i en särskild undervisningsgrupp är en form av särskilt stöd. Innan beslut om placering tas ska skolan ha gjort en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ, grupp,- och skolnivå samt därefter ha gjort en pedagogisk bedömning och analys kartläggningen och av hur skolan ska utforma och anpassa lärmiljöerna för att passa elevens behov. Det är den analysen som avgör hur åtgärderna i ett åtgärdsprogram skulle kunna se ut och om placering i särskild undervisningsgrupp är aktuell.

I Skolverkets "Allmänna råd- om arbete med extra anpassningar, särskilts stöd och åtgärdsprogram" beskrivs närmre hur skolan skall tänka kring stödåtgärder. På s 39 står bland annat  " Det är dock viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om detta bedöms fungera för eleven". Lite längre ner i texten står också "I dessa fall är det inte tillräckligt att enbart ange beteckningen särskild undervisningsgrupp,...skolan behöver även specificera vilka åtgärder man avser att arbeta med i olika lärmiljöer inom verksamheten".


Publicerat onsdag 7 juni 2017