Vad finns skrivet och hur definieras dyskalkyli inom forskningen?

Vad finns skrivet och hur definieras dyskalkyli inom forskningen?

Svar:

Forskare inom området är inte eniga i frågan, det pågår en debatt där några menar att vi bör använda dyskalkylibegreppet medan andra är skeptiska. Utredning:
Socialstyrelsen har inte gett några direktiv på vad som bör ingå i en dyskalkyliutredning. Det finns ingen svensk lagstiftning som reglerar vem som har rätt att dignostisera dyskalkyli. Därför är det i dagsläget upp till varje utredare att bedöma hur utredningen görs och på vilka grunder diagnosen ställs. Den aktuella situationen i landet idag är att få kommuner har någon egentlig kompetens att fastställa diagnosen dyskalkyli. När det gäller elever som uppvisar stora svårigheter i matematik är det av stor vikt att skolan gör en grundläggande pedagogisk och matematisk kartläggning. Utifrån denna kan man sedan forma undervisningen på bästa sätt för eleven och gruppen.

Definitioner: 
1. Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem, International Classification of Diseases-10 (ICD-  10) definierar dyskalkyli enligt följande:
“Avser en specifik försämring av matematiska färdigheter som inte kan skyllas på psykisk utvecklingsstörning eller bristfällig skolgång. Räknesvårigheterna innefattar bristande förmåga att behärska basala räknefärdigheter såsom addition, subtraktion, multiplikation och division snarare än de mer abstrakta matematiska färdigheter som krävs i algebra, trigonometri, geometri och komplexa beräkningar.”

2. I Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder (DSM 5) ges följande definition av dyskalkyli:
”A. Förmågan att räkna, mätt med standardiserade, individuellt genomförda tester, är klart under den förväntade nivån för personer i samma ålder, med motsvarande intelligensnivå och åldersrelevant utbildning.”
”B. Störningen enligt kriterium A försvårar i betydande grad skolarbetet eller andra aktiviteter som kräver räkneförmåga.”

Båda dessa definitioner är så kallade diskrepanskriterier. Det innebär att det måste finnas en avvikelse mellan generell begåvning och matematisk förmåga. Definitionerna tar inte hänsyn till underliggande orsaker till svårigheterna utan baseras på beteendesymptom. De tar inte heller hänsyn till att dyskalkyli är ett synnerligen oenhetligt tillstånd.

Litteratur:
Sjöberg, G. (2006). "Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?" En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Umeå: Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå universitet.

Dowker, A. (2005). "Individual Differences in Arithmetics". Taylor & Frances LTD.

Butterworth, B. (2010). "Dyskalkyli." Stockholm: Natur och Kultur.

Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). "Dyskalkyli - finns det?" Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM).

Lunde, O. (2011). "När siffrorna skapar kaos". Stockholm: Liber.
Publicerat torsdag 12 maj 2016 Granskat onsdag 26 oktober 2016
Tillbaka till toppen