Kan man tillämpa undantagsbestämmelsen för alla delar av kunskapskraven?

Kan man tillämpa undantagsbestämmelsen för alla delar av kunskapskrav exempelvis läsa, skriva, tala och räkna?

Svar:

I det svar som nu följer hänvisar vi till skollag 2010:800. Enligt skollagen ska man alltid ta hänsyn till barnets bästa. I 1 kap. 10 § står: ”I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.”

Det börjar med anpassningen
Undervisningen i skolan behöver anpassas för de elever man har. När elever har svårt att klara av olika moment i undervisningen måste man ställa sig frågan om det är uppgiften som inte är anpassad för eleven, och om man skulle kunna nå samma kompetens med en annan likvärdig arbetsuppgift. I läroplanen på sidan 8 står: ”Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. … Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”

Skolan ska kompensera
Har eleven en funktionsnedsättning behöver man ofta kompensera för de svårigheter som funktionsnedsättningen skapar. Detta finns beskrivet i 1 kap. 4 § skollagen.  Det är samma lydelse i skollagen när det gäller gymnasiet förutom när det gäller krav som har med säkerhet att göra. Se 15 kap. 26 § skollagen.
 

”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”
I 3 kap. 3 § skollagen kan man läsa:
”Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
I Skolverkets stödmaterial Stödinsatser i utbildningen står på sidan 12: ”Alla elever ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt, vilket innebär att även kunna nå de högre betygsstegen.” Anpassning och stöd ska alltså inte tas bort när en elev med funktionsnedsättning nått det lägsta godtagbara kunskapskravet.

Vårt uppdrag på Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ett av våra uppdrag har under många år varit att bygga upp kompetens kring alternativa verktyg för elever med funktionsnedsättning. Syftet med dem är att kringgå funktionsnedsättningar och ge elever möjligheter att både ta in och redovisa kunskap utan att vara hindrade av sin funktionsnedsättning. När de alternativa verktygen fungerar väl för en elev, så försvinner de hinder för inlärning som funktionsnedsättningen annars leder till. Eleven uppnår autonomi och kan ta in och redovisa kunskap som alla andra elever.

Man kan också behärska de alternativa verktygen olika bra trots att man fått undervisning och träning i att använda dem. Somliga elever kommer därför att kunna läsa med ”flyt” med hjälp av talsyntes. Andra elever kommer att kunna läsa med ”gott flyt”.

Anpassad bedömning
När man anpassat undervisningen kommer man också ofta behöva anpassa bedömningen.
I Skolverkets stödmaterial ”Stödinsatser i utbildningen” står på sidan 15: ”…I det arbetet är det viktigt att läraren anpassar bedömningssituationerna för att ge alla elever möjlighet att visa vad de kan. Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på de enskilda elevens behov och förutsättningar.”

Undantagsbestämmelsen
Skulle man trots allt arbete man gjort med kompensation, anpassningar och särskilt stöd ändå inte nå fram till någon del av kunskapskravet kan man överväga att använda undantagsbestämmelsen, den så kallade pys-paragrafen. Det är då viktigt att ta ställning till om eleven kan visa den efterfrågade kunskapen på något annat likvärdigt sätt. Det kan handla om elever som läser med alternativa verktyg. Det kan också handla om elever som talar med ögonstyrd dator, skriver via diktering, orienterar i stadsmiljö med hjälp av rullstol och GPS med mera. Det finns många andra exempel. I dessa fall måste man göra en tolkning av kunskapskravet i förhållande till elevens funktionsnedsättning. En viktig fråga är vad som är elevens bästa.

10 kap. 21 § skollagen lyder: Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav”.

Propositionen inför skollagen

I förarbetena till skollagen står bland annat: "Regeringen vill understryka att särskilda skäl att bortse från enstaka delar av kunskapskrav bara finns när elevens funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden av permanent natur utgör ett direkt hinder för eleven att nå ett visst kunskapskrav. Detta innebär att det ska vara omöjligt för eleven att nå kravet oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är denna paragraf inte tillämplig. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Bestämmelsen medger endast att man vid betygssättning bortser från enstaka delar av kunskapskraven. Den ger inte möjlighet att vid betygssättning bortse från större delar av kunskapskraven." (Prop. 2009/10:165, s.735) 

Sist men inte minst
Inte i någon text står definierat vad som menas med enstaka kunskapskrav. Skolverket anger att ett kunskapskrav är hela den text som beskriver vad man minst ska kunna för ett betygssteg. Det blir alltså ett kunskapskrav för E, ett för C och ett för A. Annars handlar det om delar av kunskapskrav. Man kan tänka att det enda som skiljer kunskapskraven för de olika betygen för samma ämne eller kurs är värdeorden. Annars är de lika.

Skolverket anger också att bestämmelsen måste tolkas lokalt, det är ni på skolan som avgör hur den ska tillämpas.

Undantagsbestämmelsen gäller alla betygssteg. Den kan därmed göra det möjligt för en elev att nå ett högre betyg trots att eleven på grund av sin funktionsnedsättning i någon del av kunskapskravet enbart når ett lägre betyg.
Publicerat torsdag 2 mars 2017