I vissa klasser kan 80 procent av eleverna inte läsa, vad gör vi?

Vi har alltid elever i lässvårigheter på vårt gymnasium, som får inlästa böcker, Legimus med mera. Men nu har vi hamnat i ett läge där det finns klasser där 80 procent av eleverna inte kan läsa en text och vill få allt inläst. Hur ska vi tänka?

Svar:


SPSM betonar vikten av läsinlärning som har stöd i forskning och i vårt nya studiepaket finns stöd till lärare hur man utformar undervisning och stödinsatser. Studiepaket läs- och skrivsvårigheter F-3

Att läsa och skriva är färdigheter som påverkar hela livet. Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer höga krav på förmågan att kunna läsa, skriva och värdera olika texter.

Det är viktigt att skolan skapar goda förutsättningar och möjligheter för alla elevers läs- och skrivutveckling. Ett systematiskt förebyggande arbete, både i förskola och skola, är avgörande för barns och elevers möjligheter att lyckas. I skolan måste läs- och skrivinlärningen prioriteras och få ta tid. Om detta skriver vi på vår webbplats under rubriken läsa skriva. År 2014 publicerade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) rapporten Dyslexi hos barn och ungdomar. Rapporten visar bland annat att den metod som på engelska kallas phonics, är den som ger bäst resultat när det gäller en god läsutveckling. Begreppet phonics har översatts som strukturerad fonem - grafemkoppling.

En gymnasieskola som återkommande tar emot grupper med så stort antal elever med bristfälliga läs- och skrivkunskaper behöver kartlägga på alla nivåer från individ, grupp, organisation och kommunnivå för att få syn på hur man strukturellt kan komma tillrätta med utmaningen. Eleverna har rätt att få det stöd de behöver både för läsinlärning och övrig kunskapsinhämtning.

Det är viktigt att kartlägga elevernas läs- och skrivförmåga för att kunna rikta insatserna på bästa sätt. Många skolor har rutiner där de återkommande genomför screening av elevgrupperna. I detta arbete kan normerade test användas. Viktigt att resultaten från kartläggningarna analyseras och används i planeringen av den fortsatta undervisningen. I vissa fall kan de behövas göra mera fördjupade kartläggningar för att kunna stötta eleven på bästa sätt. 

 

Även om eleverna har brister i den tekniska delen av läsningen och skrivandet är det viktigt att de får goda möjligheter till kunskapsinhämtning och kunskapsförmedling. Eleverna behöver få många olika sätt att ta till sig texternas budskap och kommunicera text. 

Genom att erbjuda alternativa metoder för elevers lärande – som till exempel att lyssna på texten, tala in sina texter med hjälp av diktering – ökar chansen till högre måluppfyllelse. När hela klassen erbjuds extra verktyg i undervisningen minskar stigmatiseringen och utanförskapet för elever med läs- och skrivsvårigheter. Inlästa läromedel passar många oavsett ämne. Att få lyssna till texter och bearbeta dem tillsammans är språkutvecklande för alla elever.  Många förlag erbjuder även digitala lösningar med inlästa läromedel och filmer. 

På vår webbsida om digitalt lärarande finns en kort film på cirka sju minuter där tre forskare från Linnéuniversitetet samtalar om forskning inom läs-och skrivområdet och beskriver möjligheter med och betydelse av digitala verktyg.


Publicerat onsdag 24 februari 2021