Hur ska vi tänka vid bedömning av elev med dyslexi i svenska?

Bedöma elev med dyslexi i ämnet svenska. Hur ska vi tänka?

Svar:

I svaret här nedan kommer vi att skriva några mer generella faktorer att tänka på när det gäller bedömningssituationer.

Digitala verktyg 
Det börjar med undervisningen. För elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är det ytterst viktigt att få utveckla sin kompetens i att hantera digitala verktyg som kompenserar för funktionsnedsättningen. Det kan vara avgörande för att senare i livet kunna studera vidare, sköta ett arbete och kunna ta del av samhällsinformation. När de alternativa verktygen fungerar väl för en elev, så försvinner de hinder för inlärning som funktionsnedsättningen annars leder till. Eleven uppnår autonomi och kan ta in och redovisa kunskap som alla andra elever, oavsett om svårigheterna handlar om att läsa, skriva, tala eller utföra matematiska operationer. 
Digitalt lärande på vår webbplats

 
Anpassning av bedömningssituationen
Om digitala verktyg är en elevs väg till kunskap under skoltiden är det självklart att verktygen också ska användas i situationer som handlar om kunskapsbedömning. Däremot är det viktigt att vara uppmärksam på om verktyget eventuellt förändrar det som provet är tänkt att pröva och i så fall hur. 

När det gäller frågan om anpassningar av nationella proven så får man ha i åtanke att proven har flera syften. Förutom att vara betygsstödjande är de också till för nationell statistik som ska kunna användas för att se hur undervisningen fungerar nationellt, på kommun- och på skolnivå, för att se förändringar över tid och för att jämföra resultat mellan olika områden och huvudmän. De här syftet kräver att proven har samma struktur och de nationella proven är hårt reglerade i utformningen just för att vara jämförbara. Skolverket ger därför instruktioner på vilka anpassningar som får göras för att proven ska kunna användas statistiskt. Har skolan gjort omfattande anpassningar för eleven utöver de enligt anvisningarna tillåtna, får man stryka just detta prov från den nationella insamlingsstatistiken. Däremot kan provet ändå vara användbart för lärarens bedömning av elevens kunskaper  så som de visar sig när man har kompenserat för funktionsnedsättningen.
Anpassningar av nationella prov på Skolverkets webbplats

Anpassningar i svenska och svenska som andraspråk vid Uppsala universitets webbplats



Skolverket har också filmen "Hur funkar nationella prov för elever med funktionsnedsättning" på sin Youtubekanal, ta gärna del av den.
Hur funkar nationella prov för eleven med funktionsnedsättningar

Barnets bästa
Slutligen, i 1 kap 10 § skollagen (2010:800) står det att all utbildning som rör barn under 18 år ska ha barnets bästa som utgångspunkt. Utifrån denna bestämmelse menar vi att alla prov ska genomföras enligt elevens förutsättningar så att eleven på ett rättvisande sätt får visa sina kunskaper. 

Enligt diskrimineringsombudsmannen (DO) är bristande tillgänglighet en diskrimineringsgrund. DO skriver: När en person missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Bristande tillgänglighet på DO:s webbplats

Sju läsforskare uttalar sig om nationella prov på Dyslexiförbundets webbplats

Dyslexihearing i mars 2015 på vår webbplats

Relationen mellan prov och betyg på Skolverkets webbplats

 



Publicerat torsdag 28 mars 2019