Hur ska jag kunna hantera ett oroväckande beteende hos 8- årig elev med bland annat blindhet och autism?

Min elev 8 år är blind och har en diagnos autistisk, hjärnskada och lätt utvecklingsstörd. Jag undrar hur jag ska göra med hennes beteende?

Svar:

Generellt kan sägas att det inte är ovanligt att barn som är födda blinda kan ha ett annorlunda beteende, till exempel tendenser att fastna i olika aktiviteter och stereotypa rörelsemönster, så kallade blindismer. Blindismer kan sägas ingå i ett blint barns normalutveckling, tycks inte blockera inlärning och kommunikation och utgör därför inte något direkt hinder i barnets utveckling. I takt med att barnet kan tolka och förstå mer och mer av omgivningen och bättre kan kommunicera med omvärlden, brukar blindismerna avta. Att avleda, som du beskriver fungerade väl tidigare för din elev, brukar vara ett sätt att hjälpa barnet bryta sitt beteende. För äldre elever som är medvetna om hur blindismer kan uppfattas av omgivningen och själv önskar hjälp kan en överenskommelse om någon slags signal, till exempel en hand på axeln från den vuxne, räcka som påminnelse och stöd för att själv kunna styra sitt beteende.

Frågor att ställa sig
Vi har svårt att uttala oss specifikt om ifall det stereotypa rörelsemönster du beskriver hos din elev är en typ av blindismer eller om beteendet i stället beror på faktorer som rör kombinationen av funktionsnedsättningar, och hur ni då ska gå tillväga för att hjälpa henne. Men du skriver att beteendet återkommit på senare tid, vilket kan vara en viktig signal för att titta mer på hur inlärningsmiljön i skolan, och också livet i stort, fungerar just nu, vilket är faktorer som kan påverka och styra graden av stereotypa beteenden. Viktiga frågor att fundera mer över tillsammans med föräldrar är då om ni ser mönster i när blindismerna förekommer.

* Verkar det vara ett svar på spänning och osäkerhet inför situationer som inte är förutsägbara och hanterbara ur barnets synvinkel?
* Överkrav av något slag eller understimulans?
* Hur upplevs den fysiska miljön, ljudmiljön, och hur är möjligheterna att hitta självständigt och känna trygghet i det?
* Hur ser kontakterna med kamrater ut, delaktigheten i styrda aktiviteter och lek?
* Hur fungerar den pedagogiska miljön, hur upplever hon överblickbarheten och meningsfullheten i arbetet?
* Är något annorlunda i hennes värld den här terminen jämfört med förra?
* Vad säger hon själv om hur hon har det i skolan?

Utifrån den här kartläggningen kan ni kanske få syn på faktorer som ni behöver arbeta vidare med för att skapa trygghet och en stimulerande lärmiljö för eleven, vilket i sin tur ofta kan minska graden av blindismer.

Du kan läsa mer om autism, blindhet och blindismer på Webbplatsen Habilitering och hälsa. Det finns också en artikel, "Autism hos blinda barn" av Ulla Ek, där du kan läsa mer om blindismer.

Också Synverksamheten eller Syncentralerna, som ansvarar för habiliteringsstöd till föräldrarna och barnet, kan ofta erbjuda kuratorstjänster och ge möjlighet att diskutera frågor kring detta.
Vi ni ha ytterligare stöd i frågan rekommenderar vi att ni lämnar in en förfrågan om specialpedagogisk rådgivning, från vår webbplats.
Läs mer
Läs gärna om "Autism, blindhet och blindismer" samt artikeln "Autism hos blinda barn", av Ulla Ek, på Autismforum, på webbplats Habilitering och Hälsa, Stockholms läns landsting.
Autism, blindhet och blindismer
Autism hos blinda barn


Våra rapporter "Där man söker får man svar" och "Med ljudet som omvärld".
Där man söker får man svar i vår webbutik

 


 




Publicerat onsdag 26 oktober 2016