Hur motiverar vi en elev med minnessvårigheter att läsa en bok?

Hur ska vi motivera en elev med ADHD och asperger att läsa eller lyssna på en bok eftersom han inte minns vad han läst eller hört? Vad kan man göra istället? Eleven går andra året på gymnasiet och läser engelska 6. Eleven har goda kunskaper i engelska språket, men kan inte motivera sig till att läsa eller lyssna på böcker då han inte minns det han läst eller hört. Hur kan man använda undantagsbestämmelsen?

Svar:

Att undvika läsning på grund av minnesproblematik är inte en bra strategi. Läsningen i sig är en god minnesträning, om man läser lagom mycket och i intressanta sammanhang. Du skriver att din elev har goda kunskaper i engelska men har svårigheter att minnas det han läser och därför en låg motivation. Frågan är då hur ni kan anpassa undervisningssituationen för att kompensera för minnesproblematik, men också hur du hjälper eleven att uppleva händelserna i texten som begripliga och meningsfulla. Här behöver du och din elev tillsammans prova er fram till lösningar som kan se olika ut beroende på typen av text.

Här är några exempel på frågor att resonera vidare kring:
Genre
I det centrala innehållet i kursplanen står att eleven ska möta "Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga texter och recensioner". Det är alltså ett stort urval av textgenrer som ni har att utgå ifrån och här finns också stora möjligheter att välja textomfattningen utifrån elevens förmåga. Ökar elevens motivation om texten är mer överskådlig och tydlig i syfte, exempelvis ett brev, eller en faktatext? Hur fungerar det att läsa och analysera en sångtext eller en kortare novell?  Kan du utgå från elevens intressen när du väljer text för att underlätta förförståelse och igenkänning?

Förförståelse
Minnet stöds av att man kan hänga upp det man läser på tidigare erfarenheter och på förväntningar. Hur kan eleven innan läsningen få en inre karta där han kan placera in personer, platser, händelser under läsningens gång och hur blir personer och det som händer i texten begripligt? Här kan eleven behöva stöd både före och under läsningens gång. Kan det vara ett sätt att se en filmatiserad version av en skönlitterär text innan läsningen, alternativt se en del av en film och samtala om den innan fortsatt läsning på egen hand? I ett gemensamt textsamtal kan eleven få hjälp att vidga sin förståelse, göra egna associationer och hitta känslomässiga "krokar" att hänga upp händelserna i texten på.

Studieteknik
Här behöver eleven få med sig en studieteknik som kan bära också längre fram i fortsatta studier. Vilka minnesstrategier använder eleven i andra situationer och hur kan detta användas för att stödja läsningen? Några exempel kan vara korta anteckningar på postit-lappar i texten, anteckningar i marginalen, understrykningspenna, korta sammanfattningar intalade på fickminne eller telefon eller visuella händelsekartor med en lämplig app eller på papper. Lösningarna kan se olika ut för olika genrer och du och och din elev måste här pröva er fram.

Litteraturförslag
Stensson, B. (2006) Mellan Raderna - strategier för en tolkande läsundervisning. Bokförlaget Daidalos.

Sjölund, A. m.fl. (2017). Autism och ADHD i skolan. Natur & Kultur.

Teknik som hjälpmedel vid kognitiva svårigheter på Attentions webbplats

Undantagsbestämmelsen kan användas först när ni genom extra anpassningar har kompenserat för elevens funktionsnedsättning i så hög grad som möjligt, och om det då, trots anpassningarna, visar sig att funktionsnedsättningen hindrar eleven att uppnå enstaka kurskriterier. 

Publicerat måndag 10 september 2018