Har ni tips på screeningmaterial för läs- och skrivförmåga för grundsärskolan?

Vi vill ha hjälp med förslag på screening och kartläggningsmaterial för läs- och skrivförmågan i svenska för våra elever i årskurs 4-9 på grundsärskolan. Vi har använt materialen LäSt, DLS, vilken bild är rätt och Legilexi men är osäkra på hur vi kan bedöma och tolka resultaten utifrån vår målgrupp.

Svar:

Som ni själva redan har konstaterat finns inga specifika tester som riktar sig till elever i grundsärskolan. Ett förslag är att ni gör en övergripande handlingsplan för era elevers läs- och skrivutveckling med utgångspunkt i normerade tester som exempelvis LäSt.

Hörförståelse är en viktig del i att få syn på elevernas förmåga att förstå och ta till sig en text. Den kan sedan sättas i relation till resultat för avkodnings- och rättstavningstester och bidra till bedömning om det handlar om specifika läs- och skrivsvårigheter eller har sin grund i andra faktorer. Ni kan läsa mer om tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi i en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).

Rutiner och systematik är framgångsfaktorer
I en handlingsplan för läs- och skrivutveckling kan man till exempel  systematisera för- och eftertester. På så vis får man syn på hur utvecklingen ser ut och detta går också att jämföra med övrig utveckling mot kunskapskraven. Här kan man med fördel använda sig av ett årshjul som planeras för respektive årskurs. I vårt stödmaterial Extra anpassningar, i moment 3, finns en film där tre skolor berättar om framgångsfaktorer omkring deras arbete med årshjul.

En helhetsbild av elevernas svårigheter och styrkor
Eftersom era elever går i årskurs 4-9 blir det viktigt att också ta hänsyn till tidigare skolbakgrund och läs- och skrivutveckling. Vi har ett stödmaterial för pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, som ger stöd i att forma en helhetsbild av elevens läs- och skrivförmåga. Skolbakgrund och elevens uppfattning är några viktiga rubriker att ta hänsyn till i analysen och formandet av åtgärder på olika nivåer (skol- grupp och individnivå). Det finns också stödfrågor till kartläggning av hur tillgänglig lärmiljön är.

Det kvalitativa samtalet ger underlag till formativ och summativ bedömning
I test-situation och samtal med eleverna finns många goda möjligheter att fånga upp hur långt eleven kommit i sin läsutveckling. Det är viktigt med utredningskompetens för att kunna ställa rätt frågor och fånga upp signaler i samtal och testsituation som bildar ytterligare pusselbitar. Att genomföra en pedagogisk eller läs- och skrivutredning kräver kompetens inom:

*  sakområdet (läs- och skrivsvårigheter)
*  utredningskompetens
*  kompetens inom kvalificerade samtal för elevintervjun

Med ovanstående faktorer ger testsituationen möjlighet till både summativ och formativ bedömning. Den kan användas för att forma både undervisning och relevanta behovsanpassade extra anpassningar och särskilt stöd. Den ger också möjlighet att få syn på faktorer som kan öka den tillgängliga lärmiljön.

Tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi på SBU:s webbplats

Publicerat onsdag 17 april 2019