Finns det forskning om samband mellan läsförståelse och läsflyt?

Finns det forskning om samband mellan läsförståelse och läsflyt?

Svar:

Läsningen beskrivs av Tunmer och Gough som ett samspel mellan avkodnings- och förståelseprocesser och uttrycks i formeln: läsning = avkodning x förståelse. Avkodningen är läsningens tekniska sida medan förståelsen är läsningens språkligt-kognitiva sida. Vid en välfungerande läsning är båda processerna viktiga och ingen kan uteslutas. För att kunna ta till sig en text krävs också ett visst läsflyt. Ett gott läsflyt kännetecknas av en läshastighet anpassad till texten och med god betoning. Detta innebär inte per automatik att eleven har en bra läsförståelse.

En bra läsförståelse förutsätter undervisning i läsförståelsestrategier. Läs- och skrivutveckling är i Sverige ett brett forskningsområde. Nedan följer några exempel på vad olika forskare har skrivit på området.

Litteratur:
Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal. Stockholm: Natur och Kultur.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik Stockholm: Natur och Kultur.
 

Reichenberg, M. (2008). Vägar till förståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur.

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Uddevalla: Nordstedts akademiska förlag.

Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. (2007) Myndigheten för skolutveckling. Stockholm.

Karin Stenlund (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet. En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Stockholms universitet.
Publicerat torsdag 12 maj 2016 Granskat tisdag 3 april 2018