Elever med läs- och skrivsvårigheter är idag vana vid att mest få lyssna på text i undervisningen och att diktera in sin text eller göra muntliga redovisningar.

Hur kan man som lärare undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter i de högre årskurserna så att de inte tappar den läs- och skrivförmåga de har utan bibehåller den?

Svar:

Det stämmer att elever som har läs- och skrivsvårigheter idag har stora möjligheter att få lyssna och diktera för att kompensera för svårigheterna. Det ger en möjlighet att på ett likvärdigt sätt få och klara av utbildning och studier. Så har det inte alltid varit, historiskt sett innebar ofta dyslexi att möjligheterna till vidare studier begränsades.

Alla elever har rätt att få en god undervisning som främjar deras läs- och skrivutveckling. Forskning visar att tidiga insatser är viktiga för att utveckla en god läsförmåga. I de yngre skolåren ligger betoningen på lästräning men ju högre upp i åldrarna man kommer är läsningen ett redskap för att lära sig och nå kunskapskrav och mål. Det är därför viktigt att se över fördelningen av hur kompensation - läs- och skrivträning ska se ut beroende på ålder och skolår. Generellt brukar man säga att träning överväger i de yngre skolåren medan kompensation eller stöd ska ha störst tyngd från ungefär årskurs tre och uppåt.

Det finns mycket forskning på läsområdet när det gäller exempelvis avkodning medan det är mer sparsamt på området hur digitalt lärande påverkar läsningen. Det finns dock studier som pekar på att användandet av talsyntes till exempel påverkar traditionellt läsande ur en bok positivt. På vår webbplats digitalt lärande finns en film där tre forskare för ett resonemang omkring dessa frågor.

Eftersom att frågan handlar om elever som går i de högre årskurserna bör de därför ges möjlighet till övervägande del kompensation för att utveckla läs- och skrivförmågan. Läsförståelse eller textförståelse ser vi som ett användbart begrepp. Ett utvecklat ordförråd är en förutsättning för att elever ska förstå innehållet i texter. Hörförståelsen blir därför ett viktigt verktyg för de elever som har dyslexi. I stort handlar det mycket om att föra en dialog med eleven om vad som fungerar och vilket stöd det finns behov av för att utvecklas mot målen.

Exempel på digitala verktyg som motverkar konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheter men också främjar läs-och skrivutvecklingen kan till exempel handla om:

* Uppläst text eller talsyntes
* Rättstavningsprogram, autokorrigering
* Diktering
* Ordpredikation
* Synonymlexikon
* Stöd för struktur och planering
* Utökad tid vid behov i både undervisning och bedömningssituationer
* Muntliga prov vid behov

Publicerat onsdag 3 mars 2021