Är stödet till eleven extra anpassningar eller särskilt stöd?

En av våra elever i årskurs fem har stora behov av extra anpassningar. Dessa ges i klassrummet av resursperson och lärare, och eleven nåt nu kunskapskraven. Vi undrar nu om detta är extra anpassningar eller särskilt stöd. Eftersom eleven är så beroende av sina anpassningar och dessa kommer att vara bestående över tid, så kanske det är viktigt att skriva in dem i ett åtgärdsprogram för att anpassningarna ska tas på allvar, även på högre stadier i framtiden.

Svar:

Skillnaden mellan stödformerna extra anpassningar och särskilt stöd handlar om hur ingripande och omfattande stödinsatsen är. Stöd som kan ges i den ordinarie undervisningen av de pedagoger som undervisar klassen, räknas till extra anpassningar. Ofta handlar stödet om digitala verktyg, anpassade läromedel, hjälp att komma igång med uppgifter, möjligheter till paus i arbetet eller liknande. Om stödet är mer ingripande, till exempel en elevassistent som stöder eleven under skoldagen eller ett långvarigt stöd av speciallärare utanför klassens vanliga undervisning, handlar det om särskilt stöd.

 

Tidsaspekten
Också tidsaspekten, hur länge stödet ska pågå, är en viktig faktor för hur man ska se på stödformen. Här handlar det om att en mer ingripande insats men som pågår under en begränsad tid ibland kan ses som en form av extra anpassning. I Skolverkets ”Allmänna råd, arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”, ges på s 22, ett exempel där en enstaka specialpedagogisk insats som individuellt stöd av speciallärare, kan räknas som en extra anpassning om den pågår under en begränsad tid, exempelvis 2 månader.
Allmänna råd - Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Att möta elevens behov
Det är alltså inte en helt knivskarp gräns mellan vad som är extra anpassningar och vad som är särskilt stöd. I viss mån handlar det också om förutsättningar, hur skolan har organiserat undervisningen för alla elever. I en klass där man av olika skäl har hög personaltäthet, exempelvis arbetar med tvålärarsystem, skulle bedömningen kunna bli att eleven behov av stöd kan mötas av pedagogerna i klassrummet. Stödet handlar då om extra anpassningar. I en annan situation där en lärare har ensam ansvar för undervisningen i klassrummet, kan elevens behov behöva mötas av en elevassistent som finns i klassrummet för att ge riktat stöd. Det här är ett mer ingripande stöd och ska då ses som en form av särskilt stöd. Vi behöver alltså utgå från elevens situation och titta på hur lärmiljön kan utformas för att möta behoven på bästa sätt.


Dokumentera stödet
I de årskurser där en individuell utvecklingsplan skrivs ska elevens extra anpassningar dokumenteras där. Extra anpassningar är en form av stöd som inte går att överklaga, till skillnad från särskilt stöd, och skall inte skrivas in i ett åtgärdsprogram. I det fall ni ser behov av åtgärdsprogram för er elev ska det finnas en utredning som visar att extra anpassningar inte är tillräckligt utan att eleven har behov av ett mer fördjupat stöd.


Information vid stadieövergångar

I din fråga tar du också upp kommunikationen i övergången till högstadiet. I Skolverkets stödmaterial Övergångar inom och mellan skolor och skolformer, står på sidan 22 om vikten av att finna former för informationsöverföring. Det ska inte vara någon skillnad i dignitet vad gäller extra anpassningar eller särskilt stöd. Båda är avsedda för elever som riskerar att inte nå målen utan detta stöd.

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Stöd för ert fortsatta samtal
Tillsammans i arbetslaget och i samråd med elevhälsan behöver ni komma överens om hur ni ska se på de stödinsatser ni ger. Att en elev har behov av extra anpassningar under en längre tid, kanske hela skoltiden, är dock inte ovanligt. Som stöd för det här arbetet har ni förutom de allmänna råden också Skolverkets stödmaterial Stödinsatser i utbildningen. Här finns många konkreta exempel på hur arbetet kan gå till och på hur det också kan dokumenteras.


Publicerat fredag 29 maj 2020