Who should do what to whom? Occupational groups’ views on special needs

Det finns en krock i förväntningar mellan å ena sidan specialpedagoger och å andra sidan övriga personalgrupper inom förskolor och skolor. Gunilla Lindqvist har i sin studie i en medelstor kommun undersökt skillnader i synen på hur skolan ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Hon betonar i avhandlingen att specialpedagoger är en förhållandevis ny personalgrupp i svensk skola som utmanar tidigare tradition och tidigare synsätt inom området.

I den första av fyra delstudier urskiljer Lindqvist att olika personalgrupper verkar ha olika agendor. Personalgrupperna arbetar såväl i förskolor som i skolor.

Uppfattningar om specialpedagogers roll

Studien tar bland annat upp vilken roll som specialpedagoger ska ha i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Samtlig personal som arbetar i förskola och skola fick möjlighet att delta genom att besvara en enkät och en stor andel (72,5 procent) gjorde detta. En mycket stor majoritet av svarspersonerna ansåg att specialpedagoger ska arbeta med individuellt inriktad specialundervisning. En mycket liten andel svarade att specialpedagoger ska arbeta med att utveckla skolan.

För specialpedagoger var svarsmönstret motsatt där nästan fyra av fem ansåg att de ska arbeta med skolutveckling. Hur ska denna skillnad förstås?

Relationell syn

Lindqvist förklarar skillnaden med att specialpedagoger har ett sätt att se på skolsvårigheter i relation till skolutveckling som skiljer sig från övriga grupper i undersökningen. Detta synsätt skiljer sig från en traditionell syn inom svensk skola. Enligt denna traditionella syn ska skolan ha anställda som specifikt arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Dessa anställda ska med olika insatser kompensera för de brister som eleverna har. Här menar då Lindqvist att specialpedagoger som grupp har ett annat synsätt.

Specialpedagogernas synsätt beskrivs vara relationellt där svårigheter som elever uppvisar måste ses i relation till hur undervisningen utformas. Utifrån detta synsätt ska specialpedagogerna stödja lärarna i deras arbete när elever får svårigheter till exempel genom att föreslå förändringar av undervisningen. Lärarna ska därmed ta ett större ansvar och inte omgående skjuta över ansvaret till specialister som speciallärare och specialpedagoger för att dessa ska lösa svårigheterna. Skolans sätt att arbeta med alla elever ska utvärderas. Detta synsätt som specialpedagogerna ger uttryck för är i enlighet med principerna för inkludering.

Specialpedagogernas utbildning är en förklaring till deras annorlunda perspektiv

Lindqvist nämner specialpedagogernas utbildning som en anledning till varför gruppen har ett annat synsätt än övriga grupper. Utbildningen bygger på en reform med målsättning att förbättra för elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogernas synsätt kan ses som ett uttryck för denna målsättning.

Däremot menar Lindqvist att specialpedagogerna i den undersökta kommunen har svårigheter med att få legitimitet att arbeta utifrån intentionerna med specialpedagogutbildningen. Det finns till exempel flera personalgrupper inom skolan som arbetar med specialpedagogiskt stöd. Det finns speciallärare som arbetar med enskilt stöd till elever och skolledare som har det huvudsakliga ansvaret för utformning och ledning av specialpedagogiskt stöd till elever. Därutöver finns även till exempel skolpsykologer och kuratorer som ger stöd till elever i behov av särskilt stöd. Detta stöd ges ofta indirekt via handledning av personal.

Resultat från två ytterligare delstudier

Avhandlingen innehåller ytterligare två delstudier som främst fokuserar skolledares roll för inkludering samt skolledares syn på specialpedagogers roll. Såväl ledare i skolor som ledare för förskolor deltog i en av dessa studier. Studien var en enkätstudie med 45 deltagare och 100 procent svarsfrekvens.

I en jämförelse mellan ledare för förskola och skola så svarade rektorer för grundskolor i högre grad än ledare för förskolor att specialpedagoger ska arbeta med individuell specialundervisning. Ledare för förskolor svarade däremot i högre utsträckning än grundskolerektorer att specialpedagoger ska ägna sig åt organisationsutveckling. En intervjustudie med fem rektorer är den fjärde och sista delstudien i avhandlingen. I den beskriver rektorerna strategier för att förebygga att elever får skolsvårigheter. De beskriver även strategier som används när elever har fått svårigheter i skolan.

Vem som ska göra vad för vem förhandlas fram

Sammantaget anser Lindqvist att specialpedagogerna har ett svagt juridiskt mandat att agera i enlighet med styrdokumenten. Dessa styrdokument är skrivna på ett sätt som ger möjlighet för en mängd olika tolkningar. I slutdiskussionen skriver Lindqvist att situationen ger spänningar och medverkar till komplexa dilemman. Slutligen blir lösningar för eleverna beroende av en mängd olika förhandlingar mellan olika aktörer inom skolan avseende vem som ska göra vad för vem.

Avhandling i utbildningsvetenskap framlagd vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, Högskolan i Jönköping 2013-12-13

Avhandling Who should do what to whom? (PDF-dokument, 2 kB)

Lärarnas tidning: Olika syn på särskilt stöd inom skolan

Skolvärlden: "Risk att specialundervisning döljer brister i skolsystemet"

Högskolan Dalarna: Olika syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd

Publicerat onsdag 28 maj 2014 Granskat tisdag 29 mars 2016