When Cheap is Good

I avhandlingen "When Cheap is Good: Cost-Effective Parent and Teacher Interventions for Children with Externalizing Behavior Problems" undersöker Martin Froster bland annat effekten av handledning av föräldrar och lärare i förhållande till utåtagerande barn.

Om avhandlingen

Det finns starkt forskningsstöd för att föräldraträning (FT) hjälper barn med utagerande beteenden (UB). Emellertid är det relativt få familjer i behov av hjälp som har tillgång till FT. Vidare är det få studier som har utvärderat hur FT fungerar när den tillämpas i reguljär verksamhet, till skillnad från den ofta resursstarka typen av genomförande som sker i kontrollerade studier.

Det är viktigt att genomföra sådana utvärderingar för att fler barn ska kunna få effektiv hjälp. En annan vanlig typ av insats för att hjälpa barn med utagerande beteenden är beteendebaserad lärarhandledning (BL). Det finns mycket forskningsstöd för den typen av insatser i form av kontrollerade fallstudier, men till skillnad från FT råder det brist på randomiserade studier, som är en av de säkraste formerna av utvärderingar när det gäller effekter av insatser. Det saknas också i hög grad standardiserade modeller för BL, vilket skulle underlätta utvärdering och spridning av insatser. De icke-standardiserade modellerna av BL som beskrivits i forskningslitteraturen kräver ofta en stor insats av kunniga handledare, vilket begränsat tillgången på sådan hjälp till elever med behov.

Komet

Den här avhandlingen omfattar tre studier som utvärderat FT och BL för barn med utagerande beteenden. Insatserna i studierna var standardiserade i form av program som heter Komet för föräldrar respektive Komet för lärare.

I den första studien undersöktes hur väl Komet för föräldrar fungerar när den genomfördes som en del av den reguljära verksamheten inom socialtjänsten. Knappt 160 familjer med utagerande barn i åldrarna 3-11 år slumpades till tre olika grupper; Komet för föräldrar, en självstudievariant av Komet för föräldrar, eller till en väntelista. Det säkraste måttet på utagerande beteenden hos barnen var upprepade telefonintervjuer med föräldrarna där de fick svara på vad som hänt de senaste 24 timmarna. För familjerna som deltog i Komet för föräldrar hade beteendeproblemen minskat med 36% efter insatsen. Motsvarande minskning var 22% i självhjälpsgruppen och 5% i väntelistan. Vid uppföljningen, 6 månader senare, var minskningen totalt 46% i Komet för föräldrar och 33% i självhjälpsgruppen. Väntelistan var inte med i uppföljningen, eftersom den fått del av insatsen vid det laget. Studien visade också att minskningen av utagerande beteenden hängde samman med att föräldrarna blev mindre stränga och inkonsekventa, samt en högre förekomst av positivt samspel mellan föräldrar och barn.

I den andra studien undersöktes en förstärkt variant av Komet för föräldrar, som riktar sig till familjer som behöver mer hjälp en vad den vanliga varianten av insatsen erbjuder. Förstärkt Komet för föräldrar jämfördes med en annan föräldraträning som erbjöds inom BUP. Totalt 42 barn deltog i studien. Förekomsten av utagerande beteenden var lika stor i båda grupperna. Efter insatsen hade beteendeproblemen minskat med 30% i gruppen som deltog i Förstärkt Komet, medan den hade minskat med 10% i gruppen från BUP. Eftersom föräldrarna i dessa grupper hade en utsatt situation fick de också fylla i skattningsskalor som rörde deras egen nedstämdhet och oro. I Förstärkt Komet minskade föräldrarnas nedstämdhet och oro med 28%, medan den ökade med 12% i BUP-gruppen. Denna studie var inte lika avancerad som de övriga två studierna i avhandlingen. Därför bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Det pågår en större oberoende studie av Förstärkt Komet som kommer att ge en säkrare bild av hur väl insatsen fungerar.

I den tredje studien jämfördes Komet för lärare med ett livskunskapsprogram (CHARLIE). Lärare till 100 elever med utagerande beteenden i årskurs 1 och 2 slumpades till att delta antingen i Komethandledning eller CHARLIE-utbildning. Det säkraste måttet på elevernas utagerande beteenden var skattningar av oberoende observatörer som besökte klassrummen. Efter insatsen hade elevernas utagerande beteenden minskat med 22% i Kometgruppen, medan de hade ökat med 9% i CHARLIE. Vid uppföljningen 8 månader senare var minskningen 29% i Komet, medan eleverna i CHARLIE var lika utagerande som när insatsen började. Vidare analyser visade att minskningen av elevernas utagerande hängde samman med att lärarna i Komet använde mindre tillsägelser, tjat och skäll. Sammantaget visade studierna i avhandlingen att FT och BL går att sprida på ett standardiserat sätt i större skala. De effekter som uppmättes i studierna var lika stora eller större än effekter i studier av motsvarande insatser som kräver betydligt mer resurser att genomföra.

Publicerat onsdag 3 november 2010 Granskat tisdag 29 mars 2016